Bukefalos 30 år!

Nja ett trauma kan felaktigt ge liknande symtom som vid en NPF-diagnos. Det är bland annat därför man måste vara noggrann med att utesluta så många differentialdiagnoser som möjligt.

Man kan bearbeta ett trauma som om patienten har en diagnos men själva diagnosen är svår att sätta korrekt innan traumat är färdigbehandlat alternativt att man kommit fram till att påverkan av traumat är försumbar vid en utredning.

Finns det autister utan trauma? (i princip en filosofisk fråga, men kanske uppfostrar vi några av dom första otraumatiserade autisterna just nu)
 
Helt osant. Vi är många (en minoritet, me ändå många) som inte är funktionella om vi jobbar heltid. "Softa"? Menar du krascha?
Absolut inte helt osant skulle jag säga. Det är väldigt få människor som blir utbrända enbart på grund av jobbet utan det är jobb i kombination med fritid. Väldigt många har helt orimliga krav på sig själva sett till vad de "borde" orka med förutom heltidsjobb. Snarare är det helt otroligt att så många människor klarar av att både ha ett familjeliv, jobba heltid och dessutom orka utöva någon sorts fritidsintresse. Både jag och sambon är heltidsarbetande med lite mer krävande jobb, utan någon form av diagnoser, barnfria och vårt hem är kaos för det mesta och vi orkar göra någon form av fritidssaktivitet, annat än äta och sova, max två gånger i veckan.
 
Ja men precis. Det där är ju anledningen jag inte bett om att få bli utredd. Jag har liksom fungerat tillräckligt bra ändå med en blandning av rutiner, strategier och acceptans, och en eventuell diagnos hade inte förändrat någonting direkt.

Dock som sagt fungerar jag lite för dåligt för närvarande då hjärntröttheten mm sätter mina gamla vanliga rutiner och strategier ur spel. Så jag behöver hitta och implementera nya. Och därav funderingen om man skulle rikta in sig på de speciellt framtagna så att säga. Det kan ju inte bli så fel att prova, värsta är ju att de inte fungerar och man får prova något annat.

För mig var diagnos helt klart en hjälp iom att jag fick tillgång till arbetsterapeut och psykolog via habiliteringen samt bättre förståelse och acceptans själv. De kunde sedan hjälpa mig vidare till vanliga vården vilken sedan kunde avslutas. Att jag har haft heltidsjobb hela tiden var inga hinder alls i min utredning. Men jag upplever också att bemötandena och vården jag fick överlag fungerade som det är tänkt att det ska fungera, något som ju tyvärr inte är en självklarhet. Utreddes noga för att utesluta ADHD och fick enbart en autismdiagnos.
 
För mig var diagnos helt klart en hjälp iom att jag fick tillgång till arbetsterapeut och psykolog via habiliteringen samt bättre förståelse och acceptans själv. De kunde sedan hjälpa mig vidare till vanliga vården vilken sedan kunde avslutas. Att jag har haft heltidsjobb hela tiden var inga hinder alls i min utredning. Men jag upplever också att bemötandena och vården jag fick överlag fungerade som det är tänkt att det ska fungera, något som ju tyvärr inte är en självklarhet. Utreddes noga för att utesluta ADHD och fick enbart en autismdiagnos.
Det verkar vara väldigt stor skillnad mellan regionerna tyvärr.

Jag har ju iom hjärntröttheten tillgång till arbetsterapeut mm så jag behöver inte diagnos för det
 
En månne ”dum” fråga. Men jag har dels funderat på den för egen del många gånger, och dels funderade över den på den tiden jag satt och läste läkarutlåtanden på arbetstid.
Om en person har t ex uttalade exekutiva svårigheter, livslånga svårigheter med ordning och struktur osv men inte har någon npf-diagnos. Hjälper då ändå samma verktygslåda som om personen hade det?

Tar jag mig själv som exempel brukar jag bara halvt på skämt säga att jag har ingen NPF-diagnos enbart för att ingen har utrett mig. Jag känner dock igen mig i otroligt mycket av de svårigheter som är typiska. Jag har hittat vägar runt och verktyg att hantera det mesta men inte allt. Men ffa sen jag fick postcovid med tillhörande hjärntrötthet mm inser jag att mina gamla trogna knep inte funkar längre.
Ja, skulle jag säga. Mycket av strategierna funkar snarare ännu bättre på neurotypiska. Däremot behövs de ju oftast i lägre grad om livet funkar ändå. Då blir det ju lite onödigt att ta till sig nya sätt att funka.
 
Jag var själv påväg av avsluta livet efter år av jobba och sova, ja jag somnade någon timme efter kommit hem från jobbet.
Ja, jag ser det som ovärt liv även om du inte gör det.
Med softa menar jag inte sova, utan göra mer ickeplanerade och ickestressande göromål efter ork, - om man jobbar heltid och sen sover till nästa pass då får man nog söka för det.

Men du hade väl lediga dagar?
 
Med softa menar jag inte sova, utan göra mer ickeplanerade och ickestressande göromål efter ork, - om man jobbar heltid och sen sover till nästa pass då får man nog söka för det.

Men du hade väl lediga dagar?
Lediga dagar sov jag även dagtid för att vila upp mig för nästa vecka. Såg inte mycket mening med att börja med något på helgen som sedan rann ut i sanden för orken försvann.

Jag skäms inte det minsta för att jag jobbar för att leva och inte leva för att jobba.

Inte så mycket tack vare vården jag blivit bättre men bättre är jag (eller ja mycket bättre på många sätt) annars hade jag inte levt idag då jag hade en datum där jag behövde se en förbättring för att fortsätta leva.
 
Jag säger ja. Det handlar mycket om struktur, förutsägbarhet, rutiner. Sånt alla mår bra av.
Sen kan det ofta vara så att har man ADHD/ADD så kan rutiner och struktur funka ibland, ibland inte, och oftast bara om man sätter upp ramarna själv. Om nån gjorde ett hushållssyssleschema åt mig skulle jag aldrig kunna följa det, även om det är struktur och rutiner för den som gjort schemat (antagligen en neurotypisk person …)
 
Aha! Du menar så. Det är bra att du förtydligade vad du menade.

Ja så kan det ju vara. Som du skrev förut så lät det som om man skulle sätta en ADHD-diagnos innan man behandlat/utrett själva traumat.

Eftersom det känns som om vi pratar runt varandra lite så gör jag ett förtydligande själv: För att få diagnos ADHD så är ett av kriterierna att man ska ha haft tillräckligt många symtom i barndomen. Om man då haft en traumatisk uppväxt så kan även detta ge liknande symtom. Man behöver då först utreda den traumatiska upplevelsen. När traumat anses färdigbehandlad eller så pass utredd/behandlat att traumat inte påverkar utredningen, så vet man att de uppvisade symtomen beror på ADHD och inte själva traumat.

Det är inte ovanligt att psykologer som gör en traumabehandling remitterar patienter vidare för ADHD-utredning. Speciellt när patienten inte svarar på traumabehandlingen som förväntat kan det väckas misstanke om andra bakomliggande orsaker. Skillnaden då är dock att själva traumat är utrett och eventuellt färdigbehandlat och det går då att se vad som är vad vid en NPF-utredning.

Om man gör en NPF-utredning och det i anamnesen framkommer ett trauma så är det dock vanskligt att göra en NPF-utredning innan man utrett och eventuellt behandlat traumat.
Jag fick en PTSD-utredning efter mycket tjat, 10 år efter att jag fått npf-diagnoserna. Men de kanske gör annorlunda nu.
Iofs var det bra för mig för hade det varit tvärtom så kanske jag inte hade fått add-diagnos. Tack vare medicinen funkar jag hjälpligt idag men kan inte jobba eller studera.

Dessutom har väl mina föräldrar framhävt mina npf-liknande problem under npf-utredningen, de ville såklart inte säga att de utsatt mig för långvarigt trauma …
 
Jag spinner vidare på att det faktiskt väldigt ofta är fritiden som stupar människor. Att bara arbeta heltid och sen mer softa sliter som regel inte ut någon.

Det är väldigt många människor som inte har ork kvar till att ha mat på bordet, träna då och då eller träffa sin familj när de jobbar heltid. Helgerna går åt till återhämtning, så inga sociala aktiviteter då heller.

Att komma hem, äta en portion färdigmat och kanske orka duscha innan man däckar är inte ett hållbart liv, men vanligt för många med npf. Konsekvenserna för både fysisk och psykisk hälsa är horribla.
 
Sen kan det ofta vara så att har man ADHD/ADD så kan rutiner och struktur funka ibland, ibland inte, och oftast bara om man sätter upp ramarna själv. Om nån gjorde ett hushållssyssleschema åt mig skulle jag aldrig kunna följa det, även om det är struktur och rutiner för den som gjort schemat (antagligen en neurotypisk person …)
Naturligtvis pratar vi om rimligt professionellt utvecklade strategier, inte om att en neurotypisk person säger åt en person med adhd att bete sig mer neurotypiskt enligt ett visst schema.
 

Liknande trådar

  • Trött och sliten men vet inte varför
  • Ni med erfarenhet av kuratorer
  • Klimakterietråden
  • Söka vård?

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp