Är dagens ungdomar verkligen svaga?

[Lycan]

Jag blir ärligt talat lite deprimerad men samtidigt arg när jag läser kommentarerna om tjejen som studerade till frisör, jobbade och tog körkort och en dag inte hittade hem för att hon gick in i väggen. Folk verkar ha så låga tankar om oss 90-talister och de som är födda början av 2000-talet. Men de glömmer totalt bort att efter att man varit borta 10-12 timmar i skolan inkl resor och sedan kommer hem har man läxor och arbeten som måste göras som inte kommer vara färdiga förrän sent på kvällen. Så var det när jag gick i skolan. Klev upp kl 05.00 och läxor var färdiga mitt i natten. Dessutom så skulle man mitt i allt ihop hjälpa till med hushållet och rasta mammas hela kennel med hundar. Än hur mycket man presterade så blev det aldrig bra nog för ett bättre betyg än C och skulle man få A så skulle man skriva på universitetsnivå. Nämnde jag att jag då gick i gymnasiet? Är det då underligt att ungdomar ger upp eller går in i väggen? De som redan jobbat en hel dag för ingen lön och sedan måste jobba hemma med läxor stor del av kvällen. Vad hände med återhämtning eller tid för hobbys? Jag gav upp skolan och började jobba och det räddade troligtvis mitt liv. När man jobbar kan man ganska ofta lämna jobbet kvar på jobbet. Skolan följer med hem också och förföljer en vart man en går.
Jag blir så less på medelålders människor som anser att dagens ungdomar är svaga och dessutom känner behovet att kommentera det på Facebook. Det kan inte vara så att verkligheten sätter hårdare press på dagens ungdom än vad den gjorde på de som var unga och pluggade för 40-50 år sedan?

Jag behövde mest ventilera mig någon annanstans än på Facebook. Men jag blev osäker om tråden hör till sjukt stressad så jag skapade en ny.

 

[Görel]

På 50-talet jobbade min pappa heltid, gick på universitetet på kvällarna och gick upp runt 4 på morgonen för att plugga innan han gick till jobbet. Han bodde dessutom ensam så han fick sköta hela hushållet själv.
Studiemedelssystemet fanns inte och kom man inte från ekonomiskt välbeställda förhållanden var man tvungen att göra så om man ville ha en utbildning. Pappa var fosterbarn och hade ingen familj bakom sig.

Däremot tror jag att man nu för tiden kan känna en större inre press på sig, främst genom att man via sociala medier kan få ta del av andras tillvaro vilket kan skapa stress.

 

[ginnies]

De som redan jobbat en hel dag för ingen lön och sedan måste jobba hemma med läxor stor del av kvällen. Vad hände med återhämtning eller tid för hobbys?

Menar du att skolan är ett oavlönat jobb? Som jag ser är det en gratis möjlighet och aldrig är det väl i livet en tid med så mkt raster och ledighet.

 

[Tonto]

Menar du att skolan är ett oavlönat jobb? Som jag ser är det en gratis möjlighet och aldrig är det väl i livet en tid med så mkt raster och ledighet.

Tycker att jag har mycket mer ledighet och frihet när jag jobbar, än när jag gick i gymnasiet. Jag hade mycket svårt att hinna med att göra mina hobbies, då vi hade så mycket läxor och uppsatser att skriva efter skolan. Nu är jag klar efter min arbetsdag. Mycket trevligare.

(Med undantag för sommarlovet då)

 

[ginnies]

Jag blir så less på medelålders människor som anser att dagens ungdomar är svaga och dessutom känner behovet att kommentera det på Facebook.

Jag kan tycka att många är svaga på det vis att de inte tar vilket arbete som helst och att det finns många fler nu med mindre på kroppslig ork så de klarar inte av ett fysiskt arbete fulltid.

Jag brukar säga att de som arbetar idag de kan och får arbeta hur mkt som helst.

 

[kolblakkur]

Dessutom så skulle man mitt i allt ihop hjälpa till med hushållet och rasta mammas hela kennel med hundar.

Din mammas kennel är just din mammas, det är rent krasst inte ditt ansvar att rasta hundarna. Har man tagit på sig en massa hundar så får man själv se efter dem anser jag. Speciellt om man har ett barn som känner sig överväldigad.

Sedan anser jag att läxor är förlegat, det hade varit bättre om skoldagarna varit 8-16 och sedan inga läxor.

 

[tgd]

Det här är jätteintressent och ett akut viktigt ämne. Varför blir dagens ungdomar/människor i så hög grad utmattade och vad kan man göra åt det.

Det kan ju vara någon parameter ytterligare som tillkommit, som muterade virus, annan sammansättning i tarmfloran, miljögifter eller något helt annat som ger denna ohyggliga sjukdom. För jobbat hårt och mycket och långa dagar är inte det nya. Å andra sidan tidigare när man jobbade hårt och mycket var informationsflödet av en helt annan takt. Nyheterna från andra sidan världen kom inte genast över nätet utan med fördröjning till dagstidningen. Man var inte kontaktbar hela tiden när telefonen satt fast i uttaget hemma. Intrycken för hjärnan kan troligen inte jämföras med alla intryck av idag som hjärnan ska processa.

 

[parellikusken]

Jag tror inte skolan är det primära problemet, utan att det är social press som är problemet. Att ständigt vara uppkopplad, ett aldrig avbrytande informationsflöde, att se andras "perfekta" liv osv. leder till att man aldrig hinner återhämta sig.
Man jämför sig inte bara med sina vänner längre, utan man jämför sig med människor man inte har en aning om hur de lever utanför sitt sociala medieflöde.

Dessutom tror jag att man är lite för rädd för stress numera, bara man får återhämtning så klarar vi av stressiga perioder.

 

[Snurrfian]

Jag blir ärligt talat lite deprimerad men samtidigt arg när jag läser kommentarerna om tjejen som studerade till frisör, jobbade och tog körkort och en dag inte hittade hem för att hon gick in i väggen. Folk verkar ha så låga tankar om oss 90-talister och de som är födda början av 2000-talet. Men de glömmer totalt bort att efter att man varit borta 10-12 timmar i skolan inkl resor och sedan kommer hem har man läxor och arbeten som måste göras som inte kommer vara färdiga förrän sent på kvällen. Så var det när jag gick i skolan. Klev upp kl 05.00 och läxor var färdiga mitt i natten. Dessutom så skulle man mitt i allt ihop hjälpa till med hushållet och rasta mammas hela kennel med hundar. Än hur mycket man presterade så blev det aldrig bra nog för ett bättre betyg än C och skulle man få A så skulle man skriva på universitetsnivå. Nämnde jag att jag då gick i gymnasiet? Är det då underligt att ungdomar ger upp eller går in i väggen? De som redan jobbat en hel dag för ingen lön och sedan måste jobba hemma med läxor stor del av kvällen. Vad hände med återhämtning eller tid för hobbys? Jag gav upp skolan och började jobba och det räddade troligtvis mitt liv. När man jobbar kan man ganska ofta lämna jobbet kvar på jobbet. Skolan följer med hem också och förföljer en vart man en går.
Jag blir så less på medelålders människor som anser att dagens ungdomar är svaga och dessutom känner behovet att kommentera det på Facebook. Det kan inte vara så att verkligheten sätter hårdare press på dagens ungdom än vad den gjorde på de som var unga och pluggade för 40-50 år sedan?

Jag behövde mest ventilera mig någon annanstans än på Facebook. Men jag blev osäker om tråden hör till sjukt stressad så jag skapade en ny.

Rent krasst är det inte skolan som ställer högre krav utan det största problemet är sociala medier och det snabba informationsflödet. Barn lär sig inte uthållighet och det går igen i det mesta, uthållighet att läsa en hel text och fokusera på texten istället för att ta upp telefonen och kolla vad som händer kompisarna. Att ständigt behöva ha koll på den senaste videon, senaste uppdateringen osv. Dottern insåg här i höstas att hon kunde sova en timme längre om hon lät bli att kolla sociala medier på morgonen. Hon har skurit ner och använder tiden på bussen till det och sen får det vara bra. Men det kräver även att hon är stark nog att stå emot impulsen att ständigt hänga med i vad som händer.

 

[Lycan]

Menar du att skolan är ett oavlönat jobb? Som jag ser är det en gratis möjlighet och aldrig är det väl i livet en tid med så mkt raster och ledighet.

Konstigt för aldrig har jag haft så mycket ledig tid och raster som när jag började jobba för 5 år sedan.

 

[sthu]

Jag vet inte om ungdomar är svaga. Jag har för lite kontakt med unga.
Däremot tror jag att det är, som flera i tråden sagt, en social stress. Man tror att förväntningarna är högre lön vad de egentligen är. Dessutom pratas det mycket om psykisk ohälsa (vilket är jättebra!) Och jag tror att det kan få en del att känna efter lite extra.

 

[TinyWiny]

Själva tiden man jobbar/pluggar är det säkerligen ingen skillnad på och om det finns någon skillnad så jobbade man säkerligen mer förr än nu. Framför allt hårdare kroppsligt. Den stora skillnaden är ljudnivån i samhället i stort, allt piper och låter och väldigt många går ständigt med ljud i öronen från hörlurar. Det är sjukt stressande för hjärnan att aldrig få ha tystnad omkring sig och det är en av de verkligt stora orsakerna till utbrändhet generellt. Många klarar inte ens av att ha tystnad omkring sig längre för att de blir stressade utav det. Då är det verkligt illa!

Kommunikationssamhället med sitt snabba informationsflöde gör också sitt till men den stressen är nog mer likvärdig den stress som man förr utsattes för av alla rykten och skvaller. Var man en person som ville veta allt förr så är man nog en sådan person idag också fast kommunikationskanalerna är olika.

Till syvende och sist så fanns inte ens ordet utbränd förr. Att man tog slut och bröt ihop fanns förr med men då skylldes det ofta på fysiska orsaker som ryggont eller liknande och någon förståelse fanns överhuvudtaget inte. Kvinnor blev hysteriska och blev utsatta för hysterektomi mot sin vilja. Var det riktigt illa hamnade man på institution utan vare sig hjälp eller möjlighet att komma därifrån.

Folk kommer alltid att tycka att dagens unga är slöa, slappa, dumma, oansvariga osv osv i all oändlighet. Så var det även på Sokrates tid. Det är bara att släppa och när dumheterna drabbar nästa generation och man själv hamnar i den anklagande generationen får man säga ifrån.

 

[Tranan]

Tycker mina barn sköter sig bra och har saker på g hela tiden. Men till skillnad från sin pappa så har de inga större problem med gymnasiet. hur den äldsta ska jobba på ett normalt 9-5 jobb vet jag inte men det går att lösa.

 

[Hermelin]

Det är väl så att det är lite olika krav på olika skolor. Jag kan bara utgå från hur våra två ungdomar när de gick gymnasiet alldeles nyss. De började sent, slutade, hade mycket få läxor med och med löjligt låga krav på de uppgifter som lämnades in. Det kunde också gå flera dagar då de inte behövde vara där alls, eller valde att inte vara där alls. Men det spelade ingen roll. Eftersom tempot var så lågt så missade de inget av vikt.

Jag känner också igen mig i det som @Snurrfian skriver. Precis så!

Utifrån min (mycket begränsade) upplevelse förstår jag att universiteten klagar över att studenterna kommer med alldeles för dåliga kunskaper.

 

[Teilani]

Om något ändrats i skolan så är det nog att elever förväntas ta mer ansvar för sitt lärande tidigare. Man får luddiga mål,som kan tolkas på olika sätt, vad som ska uppnås. Kunskap och information ska helst sökas på så många ställen som möjligt.

När jag gick både högstadiet och gymnasiet fick vi en bok per ämne, och det som stod i den boken var det som kom på provet.

 

[Monkie]

Rent krasst är det inte skolan som ställer högre krav utan det största problemet är sociala medier och det snabba informationsflödet. Barn lär sig inte uthållighet och det går igen i det mesta, uthållighet att läsa en hel text och fokusera på texten istället för att ta upp telefonen och kolla vad som händer kompisarna. Att ständigt behöva ha koll på den senaste videon, senaste uppdateringen osv. Dottern insåg här i höstas att hon kunde sova en timme längre om hon lät bli att kolla sociala medier på morgonen. Hon har skurit ner och använder tiden på bussen till det och sen får det vara bra. Men det kräver även att hon är stark nog att stå emot impulsen att ständigt hänga med i vad som händer.

Fast nog ställer skolan mycket större krav idag än för 20 år sedan??
Betygssystemet är tufft, och skickas ofta med iaf mina tonåringar hem med varje uppgift. Samtidigt är samhällets krav på eftergymnasial utbildning för att få jobb större plus att det är bostadsbrist. Pressen från sociala media på hur man "ska" vara pågår ständigt och kan vara svår att hantera för unga, det kan man förstå och relatera till eftersom även väldigt många vuxna är fast i i mobilskärmarna. Samhället uppmuntrar ju på ett vis också till ett digitalt samhälle, bussbiljetter, swish, bankid, unikum, scheman, facebookgrupper för klassen med mera med mera.

För 20 år sedan upplever jag att de som hade mindre/små problem lättare passerade, nu sållas fler ut som inte riktigt klarar pressen. Dessa hamnar sedan lätt utanför samhället, träffat jättemånga tjejer med det problemet i arbetet.

 

[Snurrfian]

Fast nog ställer skolan mycket större krav idag än för 20 år sedan??
Betygssystemet är tufft, och skickas ofta med iaf mina tonåringar hem med varje uppgift. Samtidigt är samhällets krav på eftergymnasial utbildning för att få jobb större plus att det är bostadsbrist. Pressen från sociala media på hur man "ska" vara pågår ständigt och kan vara svår att hantera för unga, det kan man förstå och relatera till eftersom även väldigt många vuxna är fast i i mobilskärmarna. Samhället uppmuntrar ju på ett vis också till ett digitalt samhälle, bussbiljetter, swish, bankid, unikum, scheman, facebookgrupper för klassen med mera med mera.

För 20 år sedan upplever jag att de som hade mindre/små problem lättare passerade, nu sållas fler ut som inte riktigt klarar pressen. Dessa hamnar sedan lätt utanför samhället, träffat jättemånga tjejer med det problemet i arbetet.

Det är snarare betydligt tydligare idag vad skolan kräver, rent kunskapsmässigt är det mindre utantill kunskaper men eleverna behöver kunna resonera om kunskaper de kan läsa sig till. För en del är det betydligt svårare än bara läsa sig till faktakunskaper, för andra är det lättare.

 

[Monkie]

Det är snarare betydligt tydligare idag vad skolan kräver, rent kunskapsmässigt är det mindre utantill kunskaper men eleverna behöver kunna resonera om kunskaper de kan läsa sig till. För en del är det betydligt svårare än bara läsa sig till faktakunskaper, för andra är det lättare.

Jag håller med, samtidigt som jag nog tycker att det är svårare. Jag upplever, att jag själv tillexempel kunde flyta med under vissa kurser, skriva proven bra men utan 100 procentig engagemang och ändå få hyfsat bra betyg. Nu tycker jag ungarna har en nagel i ögat på varenda uppgift, i varenda ämne.
Och, hamnar de lite snett, hamnar de utanför allt på ett annat sätt. När jag var 20 var det bara att knacka på där man ville jobba, de lätta jobben är inte lika lätta att få nuförtiden.

 

[fio]

 

[sjoberga]

Jag håller med, samtidigt som jag nog tycker att det är svårare. Jag upplever, att jag själv tillexempel kunde flyta med under vissa kurser, skriva proven bra men utan 100 procentig engagemang och ändå få hyfsat bra betyg. Nu tycker jag ungarna har en nagel i ögat på varenda uppgift, i varenda ämne.
Och, hamnar de lite snett, hamnar de utanför allt på ett annat sätt. När jag var 20 var det bara att knacka på där man ville jobba, de lätta jobben är inte lika lätta att få nuförtiden.

Njae. Studenterna har sämre förutsättningar än någonsin att klara ingenjörslinjerna. Det var betydligt högre krav på vissa sätt förr. Men mycket var också annorlunda, det fanns vare sig möjlighet eller förväntan att socialt kommunicera mer än fysiskt närvarande korta perioder på dygnet.

När jag gick ut gymnasiet fanns inga möjligheter alls till jobb. Det var kris och hög arbetslöshet, många utbildade som desperat sökte rädda sina hus och liv. Räddningen var militärtjänst, studier eller offentliga åtgärder. Det lättade och med studiemedel, 2 deltidsjobb och sparsamhet fick även undertecknad en utbildning på högre nivå.

Det är lätt att glömma att var tid har sina utmaningar och att vi som är vuxna lätt glömmer och inte heller riktigt alltid kan ta in det som blivit annorlunda.

Dagens unga är lata-fenomenet har funnits i alla tider.