Är det 1½ år ner i toaletten??

Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Men om du utvecklats som människa under ett dåligt eller ett trevligt förhållande. Hur kan du se det som bortkastat?
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Alltså, det enda jag har sagt, är att jag tycker att det är slöseri med tid att ha (romantiska) relationer med någon annan än "den rätta", så att säga.

True love, you know, det är heligt för mig.

Den övertygelsen kan man väl ha ända tills den dagen man inser att det inte är så längre. Saker och ting ändras över tid.

Att något händer 13 år längre fram är inte ett tecken på att man inte startade med alldeles "true love" och ärliga avsikter. Det är bara kausaliteten jag inte förstår. Att något som händer i framtiden måste kasta skugga på saker som redan har hänt.
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Det som har hänt det har ju hänt och det går det inte att ändra på så det spelar egentligen inte någon roll om man anser det vara bortkastat eller ej. Det har ingen praktisk betydelse. Tacksam kan man ju vara för att man har haft det bra. Men har man haft det jättedåligt så tycker jag inte att man behöver vara tacksam heller! Det där att man ska vara så tacksam, det undrar jag om det inte är någonting politiskt. Vi svenskar vågar inte annat än att vara tacksam. För att vi har det så bra.
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Där jag kan hålla med dig är, om man levt i ett långt förhållande där man givit upp mycket av sig själv, kanske avstått från drömmar och mål för att de inte "passade in" i förhållandet - och sedan, efter många år, tar förhållandet slut och där står man, med drömmar man aldrig förverkligat, somliga kanske det är för sent att förverkliga. DÅ kan jag tänka mig att man tycker åren varit bortkastade, eller i vart fall förfelade.

Det är därför jag tycker det är SÅ viktigt att man inte ger upp sig själv och sina drömmar och mål i ett förhållande, utan låter dem leva och förverkligas, sida vid sida med partnerns.
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Det som har hänt det har ju hänt och det går det inte att ändra på så det spelar egentligen inte någon roll om man anser det vara bortkastat eller ej. Det har ingen praktisk betydelse. Tacksam kan man ju vara för att man har haft det bra. Men har man haft det jättedåligt så tycker jag inte att man behöver vara tacksam heller! Det där att man ska vara så tacksam, det undrar jag om det inte är någonting politiskt. Vi svenskar vågar inte annat än att vara tacksam. För att vi har det så bra.

Tacksam tycker jag inte man behöver vara. Det är i alla fall en helt annan fråga.

Det spelar lite roll om man anser det vara bortkastat - därför att om värdet av en relation är villkorat av att den ska vara för "evigt", tror jag att man fokuserar på fel saker. Dvs även en bara lite halvlyckad relation är mer värd, bara för att den varar för evigt, än en fantastisk kärleksfull relation som varar i 11 år men därefter tar slut. Det är en åsikt. Det är ganska mycket mer liv i att leva idag än att leva imorgon. Sedan kan jag inte förstå rationalen/logiken i resonemanget heller, vilket är anledningen att jag försöker förstå vad det är som ligger i det.

Det jag menar är att min lyckade gårdag inte är bortkastad/värdelös för att något mindre lyckat händer imorgon. Det som hänt har ju hänt, eller hur? Lyckan som är upplevd, var verklig, även om den inte längre gäller.
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Men jag går inte in i en relation för att "leva idag istället för imorgon"! Inte heller för att lära mig någonting eller för att utvecklas.

Ibland så tar ju saker och ting en vändning som man inte alls hade räknat med. Eller oftast så gör de det! Är det då helt bortkastat? Det kan vara bortkastat för mig men för någon annan kan det vara värdefullt. Man kan inte kontrollera allt som ska ske.

Men händer allt av en slump? Nej, ingenting nästan händer av en slump. Är det en slump att jag har den här inställningen, att jag skriver så här? Nej, förmodligen ej.
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Där jag kan hålla med dig är, om man levt i ett långt förhållande där man givit upp mycket av sig själv, kanske avstått från drömmar och mål för att de inte "passade in" i förhållandet - och sedan, efter många år, tar förhållandet slut och där står man, med drömmar man aldrig förverkligat, somliga kanske det är för sent att förverkliga. DÅ kan jag tänka mig att man tycker åren varit bortkastade, eller i vart fall förfelade.

Det är därför jag tycker det är SÅ viktigt att man inte ger upp sig själv och sina drömmar och mål i ett förhållande, utan låter dem leva och förverkligas, sida vid sida med partnerns.

Det spelar ingen roll!

Man kan ha gjort allt vad man vill och ändå tycka att förhållandet var bortkastat!
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Man kan ha gjort allt vad man vill och ändå tycka att förhållandet var bortkastat!
Att ha den synen på livet måste göra livet mycket tråkigt.
Det verkar vara ett säkert sätt att bli olycklig, förgrämd och missnöjd med livet på.
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Han säger att han tycker att den andra personen är attraktiv och han har ljugit om vart han har varit och med vilka men han har inga romantiska känslor?

Om jag har en partner som ljuger och det finns en misstanke om att de hoppat över staketet eller är intresserade av den andre så brukar jag fråga mig vad jag själv skulle gjort i det läget om jag fortfarande har känslor för den andre..

De allra flesta vill nog ge sken av att de är renhåriga men det vill nog mkt till för att jag skulle berätta för ngn att jag varit otrogen.. Riktigt mkt...

Om din partner har känslor kvar för dig och vill ha en chans kvar... tror du att han skulle berätta om att han varit otrogen.. vågar han ta den risken.. vill han såra dig så mkt?

Om du bortser ifrån vad du vill och är helt ärlig mot dig själv så tror jag du har svaret..

För mig som utomstående låter det som att han varit otrogen eller vill provköra som ngn tidigare skrev MEN då har jag min erfarenheter av relationer i ryggsäcken..

Jag har inte träffat ngn som varit ärlig mot sin partner när det kommer till andra kvinnor/män.. Känner många både män och kvinnor som bedragit sina partners och INGEN har varit ärlig och berättat.. Den andre kan istort nästan kommit på dem men de fortsätter att neka..

Nu kan det vara så att din partner är en av få som är helt ärlig och han kanske inte har gjort ngt men vill du ha en man som ljuger för dig och umgås med andra som han finner attraktiva? Om det vore helt ofarligt hade han inte ljugit i första skedet.
Även om han inte har bedragit dig så har han ju visat att han inte är ärlig. Att du får sanningen eller delar av den är ju för att du "kommit på honom".

När jag var yngre så har jag väntat och ursäktat en del av mina partners, idag vill jag ha en man och sånt trams att hålla på och ljuga om vart man är och med vem.. finns inte längre.. Jag och min tid är värdefullare än så..

Man kan krisa men då pratar man om det, man ljuger inte och tramsar runt med andra.
 
Senast ändrad:
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

... men vill du ha en man som ljuger för dig och umgås med andra som han finner attraktiva?

Jag kanske märker ord här, men jag umgås ofta med människor jag finner attraktiva. Inte ljuger jag om det (varför skulle jag?), men att sluta umgås med människor för att de är attraktiva är något jag själv vägrar göra och jag skulle inte kräva av min partner att göra det heller.

Om däremot ENDA anledningen att umgås är att människan är attraktiv, då hade jag givetvis sett det som ett problem.
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

*kl*

Jag ser det som att ett förhållande är aldrig bortkastat. Det har format mig till den jag är på gott och ont. Jag är tack vare den relationen den människa jag är idag.

Hade jag inte mött det jag mötte i förhållandet med mitt x hade jag aldrig uppskattat nuvarande på det sättet jag gör. Hade jag inte blivit så brutalt dumpad av en kompis för många år sedan hade jag aldrig uppskattat den kompis som dykt upp i mitt liv nu. Livet gör en rätt ödmjuk ibland.
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Jag kanske märker ord här, men jag umgås ofta med människor jag finner attraktiva. Inte ljuger jag om det (varför skulle jag?), men att sluta umgås med människor för att de är attraktiva är något jag själv vägrar göra och jag skulle inte kräva av min partner att göra det heller.

Om däremot ENDA anledningen att umgås är att människan är attraktv, då hade jag givetvis sett det som ett problem.

Jag som formulerade mig illa där. Givetvis finns det attraktivt folk till höger och vänster men om man ljuger om det så finns det en orsak till det. vFinns det inget att dölja så behöver man inte ljuga eller hur?

Sen vet jag inte vad du menar med attraktiv - en person som är snygg eller en som jag tänder på -som får det att pirra?

Jag tror att man genom hela livet träffar på människor som vid ett annat tillfälle skulle kunna bli en partner, personer man skulle kunna bli förälskad i. Jag tror tyvärr inte på den enda stora kärleken.
 
Senast ändrad:
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Enligt synonymlistan:

attraktiv - tilldragande, behaglig, stilig, sevärd, intagande, tilltalande, snygg

En attraktiv häst, ett attraktivt erbjudande, en attraktiv bil. Och en attraktiv människa. För mig handlar det inte om den andra personen, det handlar i så fall om lögnen min partner producerar. Det blir väl inte mindre underligt för att människan ifråga skulle vara (för mig) oattraktiv? Eller så kanske det är så att JAG tycker människan är attraktiv, men min partner tycker INTE människan är attraktiv. Det är fortfarande lögnen som är central, som är deal breaker.
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Enligt synonymlistan:

attraktiv - tilldragande, behaglig, stilig, sevärd, intagande, tilltalande, snygg

En attraktiv häst, ett attraktivt erbjudande, en attraktiv bil. Och en attraktiv människa. För mig handlar det inte om den andra personen, det handlar i så fall om lögnen min partner producerar. Det blir väl inte mindre underligt för att människan ifråga skulle vara (för mig) oattraktiv? Eller så kanske det är så att JAG tycker människan är attraktiv, men min partner tycker INTE människan är attraktiv. Det är fortfarande lögnen som är central, som är deal breaker.

Visst är det så men det verkar som lögnen var kopplad till umgänget med henne.
Ser ingen anledning till att ljuga om vilka man umgås med om där inte är ngt att dölja.

Jag vet vad attraktiv betyder. Jag tänkte snarare på om personen ifråga klassades som attraktiv i allmänhetens ögon eller i hans ögon.

Förstår egentligen inte din frågeställning till mig?

Som jag skrev finns det snyggt folk överallt...

Men att vara attraherad av ngn då är det ngt mer.. att man känner sig lockad, behöver inte vara sexuellt men är det oftast när det kommer till motsatta könet eller ja det kön man nu tycker om :)
 
Senast ändrad:
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Ser ingen anledning till att ljuga om vilka man umgås med om där inte är ngt att dölja.

Dölja det gör vi alla. Saker vi inte vill andra ska veta om oss döljer vi eller undviker att berätta. Frågan är snarare vad i den miljö personen lever är det som gör att denne inte kan berätta o vara ärlig?
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Dölja det gör vi alla. Saker vi inte vill andra ska veta om oss döljer vi eller undviker att berätta. Frågan är snarare vad i den miljö personen lever är det som gör att denne inte kan berätta o vara ärlig?

Jasså?

I en långvarig kärleksrelation tror jag att ärlighet och öppenhet är väldigt viktigt för att relationen ska bli stark. Givetvis ska man kunna hålla vissa saker för sig själv vilket nog alla gör men just att umgås med andra och sen hitta på ngt annat är för mig väldigt märkligt och omoget.

Om det inte finns ngt att dölja såsom droger, otrohet etc varför skulle man då ljuga om det?

Jag tolkar det som att ts sambo nu har börjat ljuga och att det dessutom har hänt ngt i relationen sista tiden. I komb hade jag personligen trott att det kommit en tredje part med i bilden.

Men det behöver inte vara som så att han varit otrogen/intresserad av ngn annan men det låter onekligen som att ngt med det umgänget är lurt.
 
Sv: Är det 1½ år ner i toaletten??

Jasså?

I en långvarig kärleksrelation tror jag att ärlighet och öppenhet är väldigt viktigt för att relationen ska bli stark. Givetvis ska man kunna hålla vissa saker för sig själv vilket nog alla gör men just att umgås med andra och sen hitta på ngt annat är för mig väldigt märkligt och omoget.

Om det inte finns ngt att dölja såsom droger, otrohet etc varför skulle man då ljuga om det?

Jag tolkar det som att ts sambo nu har börjat ljuga och att det dessutom har hänt ngt i relationen sista tiden. I komb hade jag personligen trott att det kommit en tredje part med i bilden.

Men det behöver inte vara som så att han varit otrogen/intresserad av ngn annan men det låter onekligen som att ngt med det umgänget är lurt.

Naturligtvis döljer vi, omedvetet eller medvetet. Oavsett relationsform.
 

Liknande trådar

S
Relationer Hej. Jag har har en relation med en man sedan 21 månader. Väldigt mkt kärlek mellan oss. Vi bor på olika orter men träffas så ofta vi...
4 5 6
Svar
112
· Visningar
4 320
Senast: Sassy
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
18 435
Senast: Whoever
·
Relationer Min sambo släppte bomben att han vill göra slut. Jag är helt förkrossad. Visst vi har bråkat ganska mycket på sistone och vi...
6 7 8
Svar
142
· Visningar
11 124
Senast: tott
·
Kropp & Själ Jag har tidigare aldrig haft några större problem med att prata inför folk. Jag har absolut varit nervös inför tal eller större...
2
Svar
25
· Visningar
1 432

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Bra liten bil?
  • Vad gör vi? Del CXCVI
  • Dejtingtråden del 37

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp