Är det viktigt att dela intressen med dejt/partner? Utbruten

Jag tror att du kan räkna med att den inställningen är en dealbreaker för de flesta som har en hund, även om du inte ser hunden som en sådan. Jag kan inte komma på någonting i mitt liv, där jag vore okej med att en partner (eller ens en god vän) uttryckte en sådan inställning till.

Ja, håller helt med. Jag tar hand om min hund själv och kräver inte att en partner skulle behöva ta någon form av ansvar för hunn. Men skulle hen sucka och stöna över att jag inte lyckats få hundvakt någon kväll och inte kan delta i önskad aktivitet så hade jag klippt direkt. Lilla B är min ögonsten och om någon skulle se honom som en belastning så skulle jag inte vara intresserad av att ha en relation med den personen. Då är det dessutom bättre att den personen får träffa någon som inte har djur, och är lika fri själv om det anses väldigt viktigt.
 
Ja, håller helt med. Jag tar hand om min hund själv och kräver inte att en partner skulle behöva ta någon form av ansvar för hunn. Men skulle hen sucka och stöna över att jag inte lyckats få hundvakt någon kväll och inte kan delta i önskad aktivitet så hade jag klippt direkt. Lilla B är min ögonsten och om någon skulle se honom som en belastning så skulle jag inte vara intresserad av att ha en relation med den personen. Då är det dessutom bättre att den personen får träffa någon som inte har djur, och är lika fri själv om det anses väldigt viktigt.
Nej, den där formuleringen om att hunden främst är en begränsning. Alltså, den som säger att min häst främst är en begränsning är själv den största begränsningen. För mig. Jag vill leva mitt liv. Det kan jag göra både med och utan partner. Men inte utan djur omkring mig.
 
Ni som har intressen som tar upp mycket tid, hur ställer sig era dejter till det? Uppmuntrande, neutrala eller negativa? Hur viktigt tycker ni att det är att er dejt/partner har förståelse för era intressen?

Vi delar typ inga intressen alls. Eller, vi båda tycker om att vandra och så spelar vi båda spel.

Jag har inget emot hans intressen och han skulle aldrig stoppa mig ifrån att göra det jag vill. Han skulle t.ex. föredra om vi inte hade fler hundar, men säger "Ja men gör så" när jag säger att jag ska köpa en fjärde hund. Han hänger med på träningar, filmar, tar bilder osv. det fungerar väldigt bra faktiskt. Skulle inte orka dela livet med någon som hade exakt samma intressen som mig. Jag vill ha mitt ifred och så kan han pyssla med sitt, man kan ju mötas vid kaffemaskinen på morgonen liksom. :rofl:
 
Senast ändrad:
Jag skulle aldrig palla med en partner som gnällde om att jag spenderade för mycket tid med mina intressen. Däremot begär jag inte heller av min partner att bli en del av intresset så att säga. När jag köpte hund sa maken klart och tydligt att han inte ville tvingas ta ansvar för hunden. När jag har varit inlagd på sjukhus har han dock, såklart, släppt ut hunden så hon kunnat pinka. Är jag sjuk/sliten osv likaså. Däremot gå promenader existerar inte. Till detta har vi hunddagis samt en granne som kan hugga in. F.n kollar jag smått på häst. Maken är tydlig med att han inte har lust att hänga i stall men han har tidigare hängt med om det behövts samt vet att han kommer tvingas köra släpet om vi ska åka någonstans.

När äldsta dottern var någon månad eller så började jag åka till stallet själv. För mig innebar det att jag var borta ganska många timmar då pga resa+2 hästar. Han hade det lite tufft periodvis med den lilla då bebis var mammig men han sa ingenting. Han gillade bara läget utan kommentarer. Hade blivit vansinnig om han sagt nej eller varit grinig pga mitt intresse.
 
Jag tror att du kan räkna med att den inställningen är en dealbreaker för de flesta som har en hund, även om du inte ser hunden som en sådan. Jag kan inte komma på någonting i mitt liv, där jag vore okej med att en partner (eller ens en god vän) uttryckte en sådan inställning till.
Nejmen precis. "Den hårar och den får inte störa min nattsömn" - den inställningen hade skickat den som sa det på dörren för mig.
 
Nejmen precis. "Den hårar och den får inte störa min nattsömn" - den inställningen hade skickat den som sa det på dörren för mig.
Det gör förvisso min partners katter, båda delarna. :p Men det är ju som det är. Många djur har päls och de sover inte åtta timmar i sträck nattetid.

Men det där med "främst en begränsning" är värst för mig. Då ser man ju inte alls vad hunden/katten/hästen betyder för sin människa.
 
Det gör förvisso min partners katter, båda delarna. :p Men det är ju som det är. Många djur har päls och de sover inte åtta timmar i sträck nattetid.

Klart de gör. Men att använda det som argument mot en ny partners älskade husdjur - som att "den får bo på nåder här, på mina villkor" - det skulle jag inte ta. Inte för det bokstavliga innehållet, kanske, utan för synen på djur som det där avslöjar. Som det du nämner med begränsning, det tyder också på en djursyn som är inte kompatibel med mig.
 
Klart de gör. Men att använda det som argument mot en ny partners älskade husdjur - som att "den får bo på nåder här, på mina villkor" - det skulle jag inte ta. Inte för det bokstavliga innehållet, kanske, utan för synen på djur som det där avslöjar. Som det du nämner med begränsning, det tyder också på en djursyn som är inte kompatibel med mig.
Precis! Rimligt är ju tvärtom: djuren bor i hemmet på djurägarens villkor, eftersom djurägaren är den som har ansvar för djuren. Det är omöjligt att utöva ett ansvar som dirigeras av någon annan.

Plus att det där med begränsning tyder på en syn på relationer mellan människor som jag inte vill bli inblandad i. Människor - partner - som något som ska finnas till hands på mina villkor, ha så lite som möjligt eget som begränsar min tillgång till partnern.
 
När jag tänker efter så är det himla konstigt det där med att inte gilla att ens partner har intressen, med eller utan större tidsåtgång. Från det jag minns av att vara riktigt kär så bubblade det i hela kroppen av att se ögonen lysa på sin käreste. Att det i mitt ex fall kunde handla om Star Wars var liksom helt irrelevant, jag bara älskade att se honom lysa upp när han pratade om någonting. Är det tidsåtgången man stör sig på så är det ju faktiskt inte intresset som är problemet, utan möjligtvis att man känner sig bortglömd eller försummad i en relation. Det är ju något man kan lösa (eller inte lösa) vid sidan av allt vad intressen heter.
 
När det gäller hundar sträcker sig mitt intresse till att jag kan klappa och kela lite med dom. Men mer än så har jag inget intresse av, hon får sköta sina hundar. Jag ser det mest som en begränsning. Dejtade en tjej och vi pratade om att göra en weekend resa till Stockholm. Hon hade jättestora problem att få tag i en hundvakt. Efter mkt om och men fick hon tag i en kompis som ville ha hunden. Min andra issue som jag är orolig för är om hunden stör min nattsömn(den är helig). Plus allt hundhår, jag har ingen lust att gå och städa varje dag pga hunden släpper hår. Annars är inte hund någon dealbreaker.
Fast att man kanske inte kan resa bort samt att det blir hår i lägenheten är för min del en del av livet med att ha djur. Visst kan vissa ordna hundvakt och så... Och visst finns det djur som hårar mindre... Men ändå...
 
Jag har faktiskt haft en väldig tur med min framtida sambo (flyttar in i vår lägenhet i augusti , woho!). Vi har pratat ofta om detta om hur viktigt det är med egna intressen för man vill inte bli ett sånt par som bara kväver ihjäl varandra för att det inte finns något annat för dem att göra. Det viktigaste från starten var att jag sa direkt att om han inte kommer trivas med mina stora hundar så kommer detta aldrig fungera, de är som mina kids och var där först. Och han är glad för dem som tur är och de gillar honom.

Nu när jag köpt min första häst diskuterade jag faktiskt det med honom innan. Typ att det kommer ta mycket tid och pengar av mig och att det är viktigt att han inte låter det göra honom bitter eller så. Han var bara glad för mig för han vet hur glad jag blir i stallet. Happy wife, happy Life.
 
Fast att man kanske inte kan resa bort samt att det blir hår i lägenheten är för min del en del av livet med att ha djur. Visst kan vissa ordna hundvakt och så... Och visst finns det djur som hårar mindre... Men ändå...

Yes, jag vet ju det och att som djurägare så antar jag man tycker det är värt besväret. Men det är ju sånt som kommer på köpet om jag träffar en djurägare. Därför som jag hellre träffar en utan, men det är inte så att jag dissar någon för att dom har hund.

Ja, håller helt med. Jag tar hand om min hund själv och kräver inte att en partner skulle behöva ta någon form av ansvar för hunn. Men skulle hen sucka och stöna över att jag inte lyckats få hundvakt någon kväll och inte kan delta i önskad aktivitet så hade jag klippt direkt. Lilla B är min ögonsten och om någon skulle se honom som en belastning så skulle jag inte vara intresserad av att ha en relation med den personen. Då är det dessutom bättre att den personen får träffa någon som inte har djur, och är lika fri själv om det anses väldigt viktigt.

Nja, sucka å stönar gör man ju inte. Man vet ju att hunden kommer på köpet om man träffar en hundägare och man vet att får hon ingen hundvakt så blir det ingen resa. Det är trist men man går inte å suckar å stönar å det.
Jag skulle dock inte kunna leva ett liv utan resor och kan hon inte följa med så får jag ju resa på egen hand. Lite trist men...
 
Det som funkade absolut sämst för mig va nog när jag dejtade en kille utan intressen. Jag vände och vred på det hela och tänkte NÅGOT är han ju intresserad av. Om det så skule vara att kolla på "på spåret" men nä. Han kunde inte komma på nåt, och under den korta tiden vi dejtade så kunde inte jag heller lista ut något som liknade intresse.

Steget efter det är helt klart att jag behöver någon som är djurintresserad åtminstone måttligt. De behöver inte ens sträva efter djur själva men iaf tycka djur är roligt, och därför går män som bara vill bo i stan bort. Jag har själv bott i stan och bor nu på landet och det finns inte en chans i helvetet att jag bosätter mig i stan igen. Killen jag dejtar nu tycker alla djur är roliga, men han har inga själv och det passar mig fint.
 
Det som funkade absolut sämst för mig va nog när jag dejtade en kille utan intressen. Jag vände och vred på det hela och tänkte NÅGOT är han ju intresserad av. Om det så skule vara att kolla på "på spåret" men nä. Han kunde inte komma på nåt, och under den korta tiden vi dejtade så kunde inte jag heller lista ut något som liknade intresse.
Om han inte hade några intressen vad gjorde han på dagarna ? Jobbade han bara eller ?
 
Om han inte hade några intressen vad gjorde han på dagarna ? Jobbade han bara eller ?
Jag känner en hel del som jobbar och sen går hem och sen inte gör något mer. dvs de slökollar lite på tv eller slösurfar lite utan att direkt vara intresserad av det tv-program de ser eller det som de surfar på. Har haft en pojkvän som var så.
 
Jag känner en hel del som jobbar och sen går hem och sen inte gör något mer. dvs de slökollar lite på tv eller slösurfar lite utan att direkt vara intresserad av det tv-program de ser eller det som de surfar på. Har haft en pojkvän som var så.

Huva, slötittande pallar jag inte av. Blir bara om jag är hemma hos föräldrarna...
Tittar bara aktivt på det jag är intresserad av.

Pratar med en tjej på Tinder nu och frågade vad hon hade för intresse. "Umgås med vänner". Jag hoppas hon har fler intressen. Tycker det är ett vanligt svar från tjejer... utan att generalisera nu :p
 
Huva, slötittande pallar jag inte av. Blir bara om jag är hemma hos föräldrarna...
Tittar bara aktivt på det jag är intresserad av.

Pratar med en tjej på Tinder nu och frågade vad hon hade för intresse. "Umgås med vänner". Jag hoppas hon har fler intressen. Tycker det är ett vanligt svar från tjejer... utan att generalisera nu :p
Alltså jag är verkligen genuint nyfiken på varför du alltid sätter in dig själv i folks svar? Är det ett intresse du har att få buke att kretsa kring dig?
 

Liknande trådar

Relationer Jag undrar varför många vill ha någon att vara ihop med. Vad är det med tvåsamhet som är så eftertraktat? Många har det ju trots allt...
25 26 27
Svar
526
· Visningar
29 241
Senast: Gunnar
·
Kropp & Själ Finns det någon här som har koll på hur det går till när man byter förnamn? Är det en krånglig process, hur lång tid tar det, behöver...
Svar
19
· Visningar
1 782
Senast: MML
·
Relationer Har tänkt lääänge nu att jag måste skriva av mig här på buke åter igen för att få lite råd från kloka individer. Jag har varit singel...
2 3
Svar
58
· Visningar
12 431
Senast: LovingLife
·
Relationer För en vecka sedan fick jag ett positivt graviditetstest. Har med min tidigare partner gått igenom en barnlöshetsutredning där läkarna...
2 3
Svar
57
· Visningar
11 977
Senast: Nixehen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp