Bukefalos 28 år!

Är ni också hjärntvättade?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Det jag menar är dessa personer som anser att det är bättre (inte ur en hälsosyn utan bättre som person) och finare att vara smal, tycker dom det för att dom själva tycker det, eller är det samhällets normer som faktiskt fått folk att tycka så? Just för att det är norm? Övervikt behöver inte alls ha något att göra med att en person äter mycket och onyttigt. Och oavsett om hen gör det eller inte så har väl ingen annan rätt att kommentera och döma hen?

Ja, det har ju dividerats lite i tråden vilka "dessa personer" är. Jag förstår ju att du på något sätt är ute efter samhällets syn på saken men jag vet inte riktigt hur vi ska diskutera det. Ingen av de som har svarat i tråden verkar ju ha den åsikt du svartmålar, dvs tycker det är fint att vara smal bara för att.

Jag personligen kan absolut tänka negativa tankar när jag träffar på överviktiga personer i sjukvården. Oftast på temat att jag tycker det är sorgligt att så många tar så pass dålig hand om sin kropp och att det verkar vara så svårt att hålla normalvikt. Jag tänker ungefär samma tankar om jag träffar på en rökare.

Övervikt har i de allra flesta fall med ohälsosamt leverne att göra, varför bestrider du just det faktumet så hårt?
 
Ja, det har ju dividerats lite i tråden vilka "dessa personer" är. Jag förstår ju att du på något sätt är ute efter samhällets syn på saken men jag vet inte riktigt hur vi ska diskutera det. Ingen av de som har svarat i tråden verkar ju ha den åsikt du svartmålar, dvs tycker det är fint att vara smal bara för att.

Jag personligen kan absolut tänka negativa tankar när jag träffar på överviktiga personer i sjukvården. Oftast på temat att jag tycker det är sorgligt att så många tar så pass dålig hand om sin kropp och att det verkar vara så svårt att hålla normalvikt. Jag tänker ungefär samma tankar om jag träffar på en rökare.

Övervikt har i de allra flesta fall med ohälsosamt leverne att göra, varför bestrider du just det faktumet så hårt?

Jag vet att det finns ganska många som tycker att smalhet är otroligt viktigt. Jag har vuxit upp med två föräldrar tex som båda har smalhet som ideal. Min mamma köpte bantningsmedel till mig utan att jag bett om det när jag var anorektisk. Och kommenterade även min kropp nedsättande. Hon var inte frisk i skallen nej. Men min pappa som inte aktivt pådyvlar folk sitt ideal har bla sagt saker som att han skulle undvikit anställa en överviktig om han hade en smal med samma kompetens. Just för att han tyckte den feta förmodligen var lat.
Nu har han lärt sig lite mer sen han sa dessa saker. Men mina föräldrar är högutbildade, intelligenta människor.
Det finns fler som de, tyvärr. Jag har mött många.

Och som en som vägt hela viktspannet sas med både undervikt och övervikt så vet jag att jag behandlats olika beroende på vikt i vissa sammanhang.
Som vältränad och fit får man enormt mycket mer hjälp, folk spanar in en etc. Som överviktig var man mer osynlig.
Jag tycker dock att folk ansåg sig ha rätt att kommentera ens vikt då jag var som smalast. Som överviktig var det enstaka folk med noll social kompetens som råkade klämma ur sig dumheter. Men som väldigt smal var man på ngt vis allmän egendom och fri att frata om och till ang vikt. Jag har varit väldigt smal ofrivilligt under många år. Det var nog faktiskt värre än att vara tjock.
 
Gång på gång får jag höra hur fel det är att vara tjock. Att en dels skulle må bättre om en blev smal, men också att det är mycket finare att vara smal. Varför lägger sig folk i hur andra ser ut? Varför är det så otroligt provocerande att vara nöjd med sig själv och må bra om en är tjock? Vi växer ju upp med idealet att smal är bättre. En ska alltid sträva efter att vara smal. Bantningspiller, dieter och kommentarer om att en måste gå ner i vikt. VARFÖR? Varför har folk "rätt" att döma en person som lat, enbart pga att hen är tjock?

Även om vi, under min uppväxt, i min familj aldrig har pratat om varken tjock eller smal så är det såklart oundvikligt att inte bli påverkad. Kompisars föräldrar som kommenterade om jag tog en extra kaka, typ "ska du verkligen äta så många?", dom som även kommenterade om jag inte åt upp all mat osv.

Jag har varit på båda sidorna, alltså både underviktig och överviktig. När jag var underviktig så klagade folk på det och sa att jag borde äta mer för att se bättre ut. När jag blev tjock så klagade folk på att jag åt för mycket och att jag måste röra på mig för att se bättre ut. Inte konstigt att det är så oerhört vanligt med ätstörningar och kroppskomplex.

Jag har egentligen alltid varit väldigt aktiv i mitt liv. Jag har alltid haft djur och sen jag var 12 har jag haft egna hästar. Så jag har mer eller mindre rört på mig mycket varje dag. Sen insjuknade jag i hypotyreos och i den vevan gick jag upp ca 15-20 kg på ett par månader. Jag är ju väldigt väldigt kort så det blev en stor omställning för mig. Sen dess har jag pendlat i vikt och vid minsta lilla viktnedgång har folk hyllat mig och sagt att jag har blivit så fin och att jag är så duktig som gått ner i vikt. Och jag förstår att dessa människor bara menar väl och absolut inte vill såra mig. Men det gör så oerhört ont att höra det, att jag bara duger och är fin om jag går ner i vikt och blir smal. Och det är det jag menar med att vi alla nog är hjärntvättade. För samhället säger åt oss vad som är bra och inte bra.

Hälsa har ju inte med ens vikt att göra. Hälsa handlar om så mycket mer. Om en mår bra psykiskt och fysiskt, dvs är pigg och kry, då är en ju hälsosam. Sen spelar det ju ingen som helst roll om personen i fråga är tjock eller smal. Det är ju som att säga att en rödhårig person skulle vara mer hälsosam än en blond person. Och det är det ju ingen som säger, antar jag.

Och för att klargöra, jag pratar INTE om folk som är så pass underviktiga att dom behöver sjukhusvård.
Inte heller folk som är så pass överviktiga att dom kräver sjukhusvård.
Dessa personer är ju sjuka på ett sätt som inte räknas in här.
Jag pratar om människor som exempelvis mig själv. Jag har ca 15 kg övervikt enligt vården och enligt samhällets normer är jag ful, oattraktiv, ohälsosam, lat och dålig. Personligen så blir jag inte längre ledsen eller kränkt. Men jag blir väldigt ledsen pga att det är så vanligt att folk har den här synen.

En smal person kan ju vara väldigt ohälsosam samtidigt som en tjock person kan vara väldigt hälsosam. Och självklart tvärtom. Det är ju något som faktiskt inte går att se genom att bara kolla på hur många kilon en har på kroppen.

Hur tänker ni kring det här? Är ni också lika hjärntvättade som jag är?
Är vi alla det?
jättekonstigt att så många i tråden bara "näe, vadå hjärntvätt?" - jag undrade liksom om frågorna i trådstarten var seriösa. det är ju lite svårt att på stående fot försöka förklara hur skönhets- och modeindustrin, patriarkatet, grupptryck och kapitalism (bara för att nämna några faktorer) samarbetar för att banka i oss att vi inte får vara tjocka. jag antar att det är lättare att låtsas som att det regnar än att tänka kring hur och att vi lär oss detta?
 
Starkt av dig att erkänna att du har såna tankar om folk. Det hade jag också förut. Dock tänkte jag så om andra för att jag själv var otroligt deprimerad och mådde förjävligt. Det brukar ju vara så, att en vill "trycka ner och förminska andra så att en själv kan känna sig bättre".

Idag vet jag bättre och jag skulle aldrig någonsin döma en person som är tjock som att den har "dålig karaktär".
Det är inte så att jag vill trycka ner eller förminska någon.
Jag kan helt enkelt inte förstå hur en person kan lyckas med precis ALLT i ditt liv... Utom att gå ner i vikt.
Jag fattar det bara inte. Varför är det så svårt (för en del) att få kontroll på sina matvanor?
Vad är det med maten som är så komplicerat?
 
Det är ju ett stort hälsoproblem globalt att folk blir allt fetare och äter sämre.
För min del är det inte på den nivån men jag tycker att det är estetiskt tilltalande att vara smal. Skulle helst väga 10 kg mindre än jag gör nu (trots att jag har BMI inom "normalspannet").
Jag tycker trenden på sista åren har blivit allt mer hälsosam, dvs idealet idag är en smal men hälsosam, vältränad kropp med former. Ingen har ju missat sista årens "rump-trend". Nu vill alla ha rumpa liksom. Att det inte är trendigt att vara fet tror jag bara är bra, det är inte hälsosamt i längden.
 
Det är inte så att jag vill trycka ner eller förminska någon.
Jag kan helt enkelt inte förstå hur en person kan lyckas med precis ALLT i ditt liv... Utom att gå ner i vikt.
Jag fattar det bara inte. Varför är det så svårt (för en del) att få kontroll på sina matvanor?
Vad är det med maten som är så komplicerat?

Alla VILL inte gå ner i vikt! Kan vara bra att ha i åtanke.
 
Det är inte så att jag vill trycka ner eller förminska någon.
Jag kan helt enkelt inte förstå hur en person kan lyckas med precis ALLT i ditt liv... Utom att gå ner i vikt.
Jag fattar det bara inte. Varför är det så svårt (för en del) att få kontroll på sina matvanor?
Vad är det med maten som är så komplicerat?

Jag har en sån vän. Hon är världens bästa på vänner, fester, jobbkontakter etc. Hon styr alltid upp roliga events för oss. Hon driver eget framgångsrikt företag och får ofta utmärkelser för det hon gör i karriären. Hon har fint hus, bil etc.
Men hon kan inte gå ner i vikt. Och det beror i hennes fall mycket på vad hon äter/dricker.
Hon var med i ett program för viktminskning och lyckades då gå ner. Men att hålla det själv går inte.
Hon har jojobantat i många år och ständigt känt sig misslyckad. Nu har hon bestämt sig för att skita i att minska i vikt och slippa känna misslyckande.
Hon har en enorm karaktär. Men inte när det kommer till mat. Hon mår nog inte helt bra och har mat som tröst och belöning och substitut för det hon eg saknar.
Jag tror det ofta handlar om saker som går att lösa med en bra psykolog. Om man vill.
 
Jag vet att det finns ganska många som tycker att smalhet är otroligt viktigt. Jag har vuxit upp med två föräldrar tex som båda har smalhet som ideal. Min mamma köpte bantningsmedel till mig utan att jag bett om det när jag var anorektisk. Och kommenterade även min kropp nedsättande. Hon var inte frisk i skallen nej. Men min pappa som inte aktivt pådyvlar folk sitt ideal har bla sagt saker som att han skulle undvikit anställa en överviktig om han hade en smal med samma kompetens. Just för att han tyckte den feta förmodligen var lat.
Nu har han lärt sig lite mer sen han sa dessa saker. Men mina föräldrar är högutbildade, intelligenta människor.
Det finns fler som de, tyvärr. Jag har mött många.

Och som en som vägt hela viktspannet sas med både undervikt och övervikt så vet jag att jag behandlats olika beroende på vikt i vissa sammanhang.
Som vältränad och fit får man enormt mycket mer hjälp, folk spanar in en etc. Som överviktig var man mer osynlig.
Jag tycker dock att folk ansåg sig ha rätt att kommentera ens vikt då jag var som smalast. Som överviktig var det enstaka folk med noll social kompetens som råkade klämma ur sig dumheter. Men som väldigt smal var man på ngt vis allmän egendom och fri att frata om och till ang vikt. Jag har varit väldigt smal ofrivilligt under många år. Det var nog faktiskt värre än att vara tjock.

Jag tror att det är många företag som inte skulle valt att anställa en överviktig person, dels ur estetik synpunkt men också karaktärsmässigt. Ok med några kilo för mkt men kraftig övervikt nej. Jag tror tex inte att företaget jag jobbar på hade valt att göra det. Å andra sidan vet jag att de också tackat nej till en extremt smal person (typ BMI 15 eller därunder).
 
Det är inte så att jag vill trycka ner eller förminska någon.
Jag kan helt enkelt inte förstå hur en person kan lyckas med precis ALLT i ditt liv... Utom att gå ner i vikt.
Jag fattar det bara inte. Varför är det så svårt (för en del) att få kontroll på sina matvanor?
Vad är det med maten som är så komplicerat?

Du verkar tro att alla de som är mer eller mindre överviktiga bara "behöver ta sig i kragen", och ändra sina matvanor, så fixar det sig?

Om det vore så enkelt, så skulle nog det där med ohälsosam övervikt vara en icke-fråga.


Har du läst vad jag skrev tidigare i tråden? Ett självupplevt exempel i närtid.

Om hur en olycka, med påtvingad stillhet, gör att man går upp i vikt, förlorar kondition och muskelmassa? Och hur lång tid, och hur svårt det är, inte att träna upp musklerna, utan att bli av med "fläsket", när väl läkarna gett OK till att börja träna? Allt med bibehållen god kosthållning.

Och hur annorlunda det är att få fettminskande effekt ur träning, när man blivit äldre, 50+, än i 20-30 års åldern?
 
Jag tror att det är många företag som inte skulle valt att anställa en överviktig person, dels ur estetik synpunkt men också karaktärsmässigt. Ok med några kilo för mkt men kraftig övervikt nej. Jag tror tex inte att företaget jag jobbar på hade valt att göra det. Å andra sidan vet jag att de också tackat nej till en extremt smal person (typ BMI 15 eller därunder).

Jo, jag vet fler företagare som uttryckt samma åsikt. Även för yrken som inte handlar om utseende egentligen.
Jobbar man med mode tex så kan jag mer förstå att man vill fronta en viss look. Men det är en del yrken a la typ programmerare där man ska ha noll kundkontakt eller representera nada liksom.
Så visst finns det folk som lägger spekter i hur man som överviktig anses vara. Och att det anses antingen vara lat, utan karaktär, utan drive etc.
 
Jo, jag vet fler företagare som uttryckt samma åsikt. Även för yrken som inte handlar om utseende egentligen.
Jobbar man med mode tex så kan jag mer förstå att man vill fronta en viss look. Men det är en del yrken a la typ programmerare där man ska ha noll kundkontakt eller representera nada liksom.
Så visst finns det folk som lägger spekter i hur man som överviktig anses vara. Och att det anses antingen vara lat, utan karaktär, utan drive etc.

Alltså när jag vägde 47 kilo till mina 1.66 cm omnämndes jag som "den där kurviga" så ja min bransch är ju lite... öhm speciell ;)
Det som dock kan provocera mig lite är att folk rent generellt "antar" att alla med övervikt VILL gå ner i vikt. Jag har sjukt många bekanta och kompisar som är extremt ohälsosamma men smala. Visst det är inte hälsosamt att vara för överviktig, absolut, men man kan vara extremt ohälsosam utan att vara överviktig också.

Det som kan störa mig lite är när överviktiga tar på sig offerkoftan eller kör med "det är ngt fel med min ämnesomsättning, jag SVÄLTER ju, äter typ bara sallad". Come on liksom på hur många stämmer detta rent generellt ;) Nej, det är fan inte kul att gå ner i vikt, och ja det är asjobbigt speciellt när man är lite äldre och ämnesomsättningen blir långsammare. Men nog fan går det. Vill man inte det så tycker jag att man ska vara nöjd med sig själv helt enkelt.
Jag är mkt medveten om att jag såklart kan gå ner i vikt, men jag är väl lite för mkt livsnjutare för att verkligen prioritera detta. Nog kan jag gnälla lite, men jag skulle aldrig skylla ifrån mig. Det är pga MIG och endast MIG som jag har fler kilon än mitt ideal.
 
Senast ändrad av en moderator:
Det är inte så att jag vill trycka ner eller förminska någon.
Jag kan helt enkelt inte förstå hur en person kan lyckas med precis ALLT i ditt liv... Utom att gå ner i vikt.
Jag fattar det bara inte. Varför är det så svårt (för en del) att få kontroll på sina matvanor?
Vad är det med maten som är så komplicerat?
I mitt fall har jag väldigt svårt att hantera socker. Jag har ätit för mkt socker och det tar jag ansvar för. Men jag tror vissa av oss hanterar socker så som andra kan bli alkoholister. Jag tror det finns en känslighet för vissa av oss.
Varför är det så svårt för vissa att hantera alkohol?
Jag får som ett rus av socker och jag känner hur det klickar igång i hjärnan och att den säger åt mig att äta mer.
 
  • Gilla
Reactions: kol
Nu har jag inte läst igenom tråden men det är samma sak med personer som (oftast) inte tillhör den smala skaran. Finns ingen gång jag blir så besvärad som när personer (hade en smal person uttryckt att den behövde gå upp hade jag blivit lika besvärad men aldrig stött på det för samhället är vridet...) söker bekräftelse för att de tränat/går på diet/gått ner i vikt. Jag vet inte hur jag ska bemöta det, jag tänker ytterst sällan på andras vikt (och skulle jag göra det skulle jag aldrig över min döda kropp få för mig att säga något varken positivt eller negativt) och vill inte uppmuntra nån kroppshets eller "ja gud vad bra att du försöker gå ner i vikt!" eller sänka personens självkänsla. Fasiken, du duger precis som du är. Och vill DU gå ner i vikt, ja men gör det men gör det inte för att samhället tycker att du borde göra det.

Jag får kommentarer om min kropp titt som tätt. Att jag är vältränad, smal, snärt. Eh jag lever på godis och kaffe. Jag blir sur när folk kommenterar, en sak om jag hade träning som intresse och då fått beröm för objektivt och inte på sexuella anspelningar.

Kan bara folk helt enkelt börja berömma intellekt, humor, glädje och annat som har med personen att göra?
 
Jag har varit överviktig till underviktig (pga sjukdomar, anorexi och Crohns). Jag tycker viktdebatten borde fokusera mer på hälsa och mindre på utseende. Sedan ska man komma ihåg att definitionen på övervikt har varierat över tid och varierar också beroende på vilken omgivning man befinner sig i.

Dvs vad som ses som övervikt i modevärlden är inte vad som är en ohälsosam övervikt. Ändå är det oftast modevärldens ideal som lyfts fram och som många tänker på när det gäller vikt.

Dessutom tror jag inte några (observera NÅGRA) kilon hit eller dit gör så stor skillnad vad gäller hälsan men när det börjar bli tvåsiffrig övervikt, det är då man börjar få problem.

Sedan tycker jag inte man kommenterar någons vikt oavsett om den är hög eller låg. Man ger komplimanger om kläderna, frisyren eller accessoarerna.
 
Alltså när jag vägde 47 kilo till mina 1.66 cm omnämndes jag som "den där kurviga" så ja min bransch är ju lite... öhm speciell ;)
Det som kan provocera mig lite är att folk rent generellt "antar" att alla med övervikt VILL gå ner i vikt. Jag har sjukt många bekanta och kompisar som är extremt ohälsosamma men smala. Visst det är inte hälsosamt att vara för överviktig, absolut, men man kan vara extremt ohälsosam utan att vara överviktig också.

Det som kan störa mig lite är när överviktiga tar på sig offerkoftan eller kör med "det är ngt fel med min ämnesomsättning, jag SVÄLTER ju, äter typ bara sallad". Come on liksom på hur många stämmer detta rent generellt :p

Ja, min branch kan ju också driva folk till osundhet. Jag vet att i en av Sveriges främsta dressyrryttares stall tävlade man om vem som åt minst. Inte vem som åt sundast för att orka utan om man hade ätit bara ett äpple under dagen var det super. Som elitidrottare liksom..
Jag har tur som har två förebilder och tränare som markerat tydligt för oss då vi var unga att utseendet är inte viktigt. Det är funktionen av kroppen som spelar roll. Vi har fått lära oss äta rätt, träna rätt etc för att orka.
Och att jag är lång och rank är snarare ngt som inte ses som så bra iom att jag lättare tar fysisk skada än de som är mer satta.
Jag fick också skäll av min kiropraktor en period då han ansåg att jag var för smal för att mina hormoner skulle kunna funka ordentligt. Det hade han ju rätt i. Jag tränade så extremt mycket både i jobbet och utanför att jag behövde äta bättre än jag gjorde. Jag hade järnbrist och hormonpaj och hade tex inte mens. Så visst kan det vara osunt att vara för vältränad. Jag åt ju hyfsat normalt. Men hade behövt ännu mer.

Just modebranschen tror jag man måste vara jävligt väl grundad hemifrån om man ska kunna jobba i den och må bra.
Jag dejtade modeller förut. Ingen av dem ville dejta kvinnliga modeller iom att de var så jävla tråkiga mentalt pga all hets om deras yttre, vikt etc.
De av mina vänner som jobbar i den branschen mår ingen av dem särskilt bra gällande egna kropp/utseende. Sen tror jag inte de själva är medvetna om hur rubbade deras tankar är eller ibland att de faktiskt ens inte mår riktigt bra. Men ja..
Det är en jävligt speciell bransch som nog kräver sin man/kvinna.
 
Det där med att "bli av med fettöverskottet utan att bryta ner muskulatur" verkar vara det svåraste som finns.
Om det fanns bra träningsmetoder för det, så skulle nog många som nått medelåldern, mycket lättare kunna minska sin fettmassa.

Det behöver inte alls vara så svårt. Är man i övrigt frisk och inte med en fot i graven kan man med hjälp av styrketräning (tung sådan) bibehålla mycket muskelmassa (fettfri massa) även vid ganska stora kaloriunderskott. Har man dåligt med muskelmassa kan man till och med bygga muskler trots att man ligger på kaloriunderskott.
 
Det är ju ett stort hälsoproblem globalt att folk blir allt fetare och äter sämre.
För min del är det inte på den nivån men jag tycker att det är estetiskt tilltalande att vara smal. Skulle helst väga 10 kg mindre än jag gör nu (trots att jag har BMI inom "normalspannet").
Jag tycker trenden på sista åren har blivit allt mer hälsosam, dvs idealet idag är en smal men hälsosam, vältränad kropp med former. Ingen har ju missat sista årens "rump-trend". Nu vill alla ha rumpa liksom. Att det inte är trendigt att vara fet tror jag bara är bra, det är inte hälsosamt i längden.
reagerar du inte på att du själv verkar vara ett exempel på att smalhetsidealet är lika minst ohälsosamt i längden? du har normalt BMI men vill ändå väga 10 kilo mindre.

jag kan ärligt inte se att trenden har förändrats ett skit, men det "nya" ideal du beskriver är ju minst lika ouppnåeligt - anorektisk med kurvor liksom.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

L
Relationer Jag har en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja veta hur andra tänker! Men jag ska försöka att förklara utan att av slöja förmycket...
2 3
Svar
48
· Visningar
4 202
Senast: LiviaFilippa
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 917
Senast: Grazing
·
Skola & Jobb Som en uppdatering på gamla tråden, så blev jag "av med jobbet". Fick besked om detta idag, att jag inte fick en tillsvidareanställning...
Svar
19
· Visningar
2 836
L
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Det här inlägget skriver Livia och jag, Livias pappa, tillsammans för att försöka reda ut lite av det som utspelats här de senaste...
Svar
4
· Visningar
2 056
Senast: LiviaFilippa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattbilder #9
  • Uppdateringstråd 29
  • Färsk/frystorkat foder

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp