Ångesttråden, utbruten ur Vad gör vi? Del CCXXXIII

[tanten]

Jag vet minst en brandman och en polis som har/har haft ångestproblematik. Det har som sagt inte ett skit att göra med hur en klarar av sitt jobb.

Jag skulle bli väldigt förvånad om all blåljuspersonal går igenom sin yrkeskarriär utan en tillstymmelse till psykisk ohälsa och/eller en krisreaktion. De får se det vi andra förhoppningsvis aldrig behöver se.

Edit: Jag vet minst en fd militär med psykisk ohälsa också - han såg för mycket i Bosnien

Fortfarande förstår jag inte argumenten.

För mig är det självklart att människor som varit med om svåra - vidriga - saker mår dåligt. Tror det är allmängods att förstå det.

Vad är viktigt att bevisa. Fortfarande förstår jag inte diskussionen.

 

[Fjordfrälst]

Självklart vet jag det, jag är inte efterbliven men att försöka diskutera här är som att pissa i motväder, man får alltihop över sig så over and out!

Fast du har ju delvis en poäng- jag är tyvärr en av de som alltför ofta ältar och målar upp skräckscenarios så visst existerar det.

 

[Mia_R]

Jag frågar mig fortfarande vad du vill.
Är det viktigt att veta att det finns dåligt månde under ytan på folk?
Är det av någon som helst betydelse? Bland människor vi möter?

Jag förstår inte vad det inte är du fattar.
Jag ifrågasätter att man tvärsäkert kan uttala sig om andra människors mående, när den enda man vet till 100% hur någon mår är en själv. Inget annat. Om du inte förstår det kan jag inte förklara så du förstår.

 

[athena_arabians]

Självklart vet jag det, jag är inte efterbliven men att försöka diskutera här är som att pissa i motväder, man får alltihop över sig så over and out!

Du verkar inte vara intresserad av att diskutera utan framföra dina åsikter som sanningar samt framställa dig själv som förträfflig. När du får mothugg, bla med fakta som motbevisar dina påståenden, blir du tjurig och tycker att alla andra är dryga och korkade. Det är en rätt slö diskussionsteknik helt ärligt.

Edit: Och efterbliven... nej, bara nej.

 

[tanten]

Jag förstår inte vad det inte är du fattar.
Jag ifrågasätter att man tvärsäkert kan uttala sig om andra människors mående, när den enda man vet till 100% hur någon mår är en själv. Inget annat. Om du inte förstår det kan jag inte förklara så du förstår.

OK, så hela den här diskussionen handlar om en enda persons uppfattning.
Du tror inte budskapet gått in?

JAG vet mycket väl att man inte vet hur andra människor mår. Så hacka inte på mig. Men jag känner också personer i min absoluta närhet som inte kan begripa hur man kan må så. Även om förnuftet säger att dåligt mående finns. Men de har inte upplevt det.

Kan vi lägga ner diskussionen - det verkar inte leda nån vart?

 

[Mia_R]

OK, så hela den här diskussionen handlar om en enda persons uppfattning.
Du tror inte budskapet gått in?

JAG vet mycket väl att man inte vet hur andra människor mår. Så hacka inte på mig. Men jag känner också personer i min absoluta närhet som inte kan begripa hur man kan må så. Även om förnuftet säger att dåligt mående finns. Men de har inte upplevt det.

Kan vi lägga ner diskussionen - det verkar inte leda nån vart?

Fast jag förstår inte heller varför du ältar, jag var klar med diskussionen sedan länge men du drar upp den hela tiden med ovidkommande påståenden som att man skulle gräva ner sig i andras måenden mm.

 

[Enya]

OK, så hela den här diskussionen handlar om en enda persons uppfattning.
Du tror inte budskapet gått in?

JAG vet mycket väl att man inte vet hur andra människor mår. Så hacka inte på mig. Men jag känner också personer i min absoluta närhet som inte kan begripa hur man kan må så. Även om förnuftet säger att dåligt mående finns. Men de har inte upplevt det.

Kan vi lägga ner diskussionen - det verkar inte leda nån vart?

Jag kan tycka det har varit ganska viktigt att lyfta, varför skulle psykisk ohälsa inte få lyftas så här? Tror flera kan få större förståelse av vad flera har skrivit i tråden, alltså även personer som bara läser tänker jag. Det är några inlägg som är lite vassa, men flertalet har varit bra och beskrivande. Och det kan jag tycka ha varit nyttigt att ha lyfts.

 

[EmmaW]

Ja?
OM den oförmågan finns - är det något fel?
Dvs personer som är lugna stabila och ångestfria. Behöver det vara fel på dem?
En av de jag känner är över 80. Mkt trevlig person.

Det behöver inte vara något fel, men det är en mänsklig reaktion som saknas i så fall på dessa individer.

 

[Tassetassen]

Fast du har ju delvis en poäng- jag är tyvärr en av de som alltför ofta ältar och målar upp skräckscenarios så visst existerar det.

Jag ser alltid värsta scenario när nåt händer
Men det blir sällan så illa och då kan jag hantera det
Så jag bearbetar det innan det händer

 

[Enya]

Det behöver inte vara något fel, men det är en mänsklig reaktion som saknas i så fall på dessa individer.

Jag tror alla människor upplever ångest någon gång i någon grad, bara det att man inte har något ord på det när det är så pass lite att det inte märks så tydligt och inte påverkar så att man behöver hantera det.

 

[LadyCovergirl]

Jaha, jag saknar väl något då
Har heller aldrig haft ångest, jag är mera som @sjoberga , ju värre kaos det blir desto lugnare blir jag.

Samma här. Men om det innebär att jag slipper ångest så är det okej att sakna något.

 

[EmmaW]

Jag tror alla människor upplever ångest någon gång i någon grad, bara det att man inte har något ord på det när det är så pass lite att det inte märks så tydligt och inte påverkar så att man behöver hantera det.

Jag delar faktiskt din bild här. Sen tror jag dock att det finns fåtal individer som saknar förmågan, men dom saknar också andra förmågor som att känna kärlek, empati osv. Såg nåt om det i ett av Hansens program.

 

[MacGyver 2.0]

Jag delar faktiskt din bild här. Sen tror jag dock att det finns fåtal individer som saknar förmågan, men dom saknar också andra förmågor som att känna kärlek, empati osv. Såg nåt om det i ett av Hansens program.

Om det är din absoluta uppfattning om hur det ligger till och är den rätta sanningen så är den rätt skev.

 

[EmmaW]

Om det är din absoluta uppfattning om hur det ligger till och är den rätta sanningen så är den rätt skev.

Enligt dig, men din åsikt är inte viktig för mig. Jag håller mig till det evidensbaserade.

 

[MJLee]

Jag tror mycket handlar om definitionen av ångest. Man behöver inte hamna på akuten för en misstänkt hjärtattack för att ha ångest. Det betyder inte heller att man sitter och ältar och ältar och får ångest av katastroftänk. Katastroftänk är inte ångest. Katastroftänk är själva grundbulten i mycket av vårt samhälle där man föreställer sig det värsta som kan hända och sedan ta höjd från det vad gäller, bemanning, krigsföring, brandsläckning, vård osv.

Winston Churchill, en av de mest kapabla och bästa ledare under 1900-talet, som ledde Storbritannien under WWII, hade extrem ångest över Gallipolli där han som First Lord of the Admiralty var ansvarig för en kampanj som kostade 250,000 liv. Han led resten av sitt liv av ångest och använde målning, fysiskt bygga med tegelstenar på sitt gods Chartwell och liknande för att motverka det.

https://www.instagram.com/p/DZX4_OSCH7j/

Det finns människor som aldrig i sitt liv haft en negativ tanke eller lite oro. Eller har vad de ser som enbart en negativ tanke eller oro. Ibland för att man inte vill erkänna att man faktiskt har haft, snabbt övergången, ångest. Ångest är lite som, hur långt är ett snöre. Det är personligt och subjektivt och dess vara eller inte vara ska man nog bara uttala sig om personligen. Inte tvärsäkert säga att mina vänner/familj, även om man känt dem i 30 år eller mer, inte har haft det.

John Le Carré skrev en gång att den absolut bästa spionen i världen är en medelklass engelsman eftersom de kan ha en total kollaps panikångestattack bredvid dig i kön och du inte märker något.

 

[Enya]

Om det är din absoluta uppfattning om hur det ligger till och är den rätta sanningen så är den rätt skev.

Jag tycker inte att du passar in i den gruppen. Du saknar ju inte förmågan till empati osv.

 

[SiZo]

Jag tror alla människor upplever ångest någon gång i någon grad, bara det att man inte har något ord på det när det är så pass lite att det inte märks så tydligt och inte påverkar så att man behöver hantera det.

Jag tror det med.

Ett av problemen är nog hur ångest framställs, med ökad puls, andning, panik osv.
När jag har ångest så går min puls ner, andningen går ner, allt går ner och jag hamnar i någon form av freeze-mode. Jag kan sitta och stirra rakt framför mig, ser helt lugn ut med väldigt långsam andning och puls. Samtidigt som huvudet ofta har både har fullfart och inga tankar alls. Hur detta går till kan jag inte förklara alls, men det är känslan.

Det tog LÅNG tid innan jag förstod att det här var ångest.

 

[saltakatten]

Jag tror det med.

Ett av problemen är nog hur ångest framställs, med ökad puls, andning, panik osv.
När jag har ångest så går min puls ner, andningen går ner, allt går ner och jag hamnar i någon form av freeze-mode. Jag kan sitta och stirra rakt framför mig, ser helt lugn ut med väldigt långsam andning och puls. Samtidigt som huvudet ofta har både har fullfart och inga tankar alls. Hur detta går till kan jag inte förklara alls, men det är känslan.

Det tog LÅNG tid innan jag förstod att det här var ångest.

Det är ett enormt problem, som jag har slitit mitt hår över länge nu. Jag har (tyvärr) väldigt stor erfarenhet av ångest. Och det jag tror är att det finns lika många olika sätt att ha ångest som det finns människor.

 

[saltakatten]

Det är ett enormt problem, som jag har slitit mitt hår över länge nu. Jag har (tyvärr) väldigt stor erfarenhet av ångest. Och det jag tror är att det finns lika många olika sätt att ha ångest som det finns människor.

Det här är ett lite känsligt ämne för mig, så ditt hjärta värmde. @Mia_R

 

[LenaH]

Jag känner inte alls igen mig i att alla människor har ångest och att vi som inte har det skulle ha nån slags empatibrist eller liknande @EmmaW men jag kan föreställa mig att det handlar en del om språkbruk och betydelse också.

Självklart kan jag känna oro och stress men jag skulle aldrig kalla det ångest, för mig betyder det något mycket värre och jag lider med dem som drabbas av det, för det kan ju naturligtvis alla göra.