Är det otrevligt att använda punkt i sms?

[SiZo]

Ja, men det var ju bara för att förklara varför frågeställningen uppstod, inte en del av frågeställningen. Som jag uppfattade det i alla fall.


Jag tycker att det vore mycket enklare att förklara för dottern eller annan närstående att jag inte är det minsta sur trots att jag använder punkt, men det är givetvis upp till var och en. Som sagt sker mycket helt automatiskt när man skriver. Inte tänker jag på det när jag avslutar en mening med punkt, lika lite som jag aktivt tänker på att trycka på mellanslaget. Det hamnar där ändå, så användandet skulle med största sannolikhet bli mycket inkonsekvent.

Nej jag skrev inte att det var en del av frågeställningen.

Jag orkar inte citera alla som säger att man minsann ska lära ungarna och inte anpassa hur man uttrycker sig runt dem. Men jag vidhåller att det åtminstone för mig kostar extremt lite energi att ta bort en liten punkt ibland. Precis som det kostar extremt lite energi att säga han istället för hon om personen ber om det. Jag har väldigt svårt att se problemet här.

 

[Grazing]

Har bara läst de 20 första inläggen, så förlåt om min kommentar kommer fel, men varför ska vi "på riktigt vuxna" ursäkta oss och anpassa oss efter ungdomarnas felaktiga språkbruk?
Varför ska vi rätta oss efter deras kränkta tillvaro? Fattar verkligen inte!

Men meningarna kan vara helt och hållet korrekta och språkbruket kan vara helt och hållet korrekt även om man lägger till en smiley i slutet av meningen för att visa sin sinnesstämning eller lätta upp texten lite. Det enda en smiley gör är att ersätta punkten, inget fel med det. Det ena utesluter inte det andra.

Jag förstår inte varför man inte kan anpassa sig efter hur den man skrier med ev tar saker och ting. Skriver man till okända eller på annonser eller liknande så lägger jag sällan till någon smiley men till folk jag känner och vet hur dom fungerar så skriver jag mer än gärna på ett sätt som fungerar för dom för att undvika missförstånd.

Och detta har för övrigt inget med vuxna eller ungdomar att göra, dom flesta vuxna nu är uppvuxna med detta och har använt det hela livet mer eller mindre. Dock som sagt i jobbsammanhang eller om man skriver och mejlar osv till folk man inte känner så näe, då kanske det inte alltid passar med en smiley men annars till folk man känner så varför inte.

 

[Niyama]

Jag har aldrig tänkt tanken att det skulle vara otrevligt med punkt i sms . Folk skriver ju sms väldigt olika och de flesta har man ju koll på vad som är normalt för dem. Ett småsurt sms från min mamma skulle se annorlunda ut än från min kompis.

Den här tråden ger mig flashbacks från Trollet som man behövde skriva massor av till för annars var det otrevligt.

 

[Sel]

Nej jag skrev inte att det var en del av frågeställningen.

Jag orkar inte citera alla som säger att man minsann ska lära ungarna och inte anpassa hur man uttrycker sig runt dem. Men jag vidhåller att det åtminstone för mig kostar extremt lite energi att ta bort en liten punkt ibland. Precis som det kostar extremt lite energi att säga han istället för hon om personen ber om det. Jag har väldigt svårt att se problemet här.

Så varför envisas du med att det hela handlar om ens barn? Inte för att det spelar någon roll för mig, jag vidhåller fortfarande att det absolut enklaste (för mig) är att förklara för den andra parten att det helt enkelt är mitt sätt att skriva på för att det är så jag lärt mig och att det inte betyder att jag är sur. Det borde vara lika lätt att ta till sig, särskilt för en person som känner mig väl, precis som jag kan acceptera att tre utropstecken inte alltid innebär att någon skriker på mig trots att mitt huvud läser det så till exempel.
Exemplet med han och hon har absolut ingenting med diskussionen att göra överhuvudtaget.

 

[Cattis_E]

Vill någon störa sig på att jag använder (någorlunda) korrekt språk i ett sms, inkl punkt, så får de väl göra det Jag kommer inte att ändra min nivå plus att de yngre förmågorna behöver se korrekt språk...

+1 på den.

 

[SiZo]

Så varför envisas du med att det hela handlar om ens barn? Inte för att det spelar någon roll för mig, jag vidhåller fortfarande att det absolut enklaste (för mig) är att förklara för den andra parten att det helt enkelt är mitt sätt att skriva på för att det är så jag lärt mig och att det inte betyder att jag är sur. Det borde vara lika lätt att ta till sig, särskilt för en person som känner mig väl, precis som jag kan acceptera att tre utropstecken inte alltid innebär att någon skriker på mig trots att mitt huvud läser det så till exempel.
Exemplet med han och hon har absolut ingenting med diskussionen att göra överhuvudtaget.

Det gör jag inte. Det bara en vinkel. Och jag har skrivit att man knappast kan förväntas att komma ihåg sånthär kring alla man möter. Så jag vet inte riktigt varför du tror att jag inte nämner andra relationer när jag gör det?

 

[Lingon]

Nej jag skrev inte att det var en del av frågeställningen.

Jag orkar inte citera alla som säger att man minsann ska lära ungarna och inte anpassa hur man uttrycker sig runt dem. Men jag vidhåller att det åtminstone för mig kostar extremt lite energi att ta bort en liten punkt ibland. Precis som det kostar extremt lite energi att säga han istället för hon om personen ber om det. Jag har väldigt svårt att se problemet här.

Jag tror att man gör dem en otjänst om man hela tiden krattar manegen åt dem på det sättet och till sån extrem nivå att man undviker punkt på korrekt grammatiska delar av en text för att de inte ska bli stötta.

 

[Ninnurur]

Jag frågade 15-åringen. Använde exemplet med "ditt paket har kommit" som nämndes tidigare i tråden. Hon hävdar att användande av skiljetecken är korrekt språkbruk och inte otrevligt, även om man kan ta bort dem när man snapar med kompisar

 

[SiZo]

Jag tror att man gör dem en otjänst om man hela tiden krattar manegen åt dem på det sättet och till sån extrem nivå att man undviker punkt på korrekt grammatiska delar av en text för att de inte ska bli stötta.

Absolut, men jag skrev också i känsliga perioder, när man vet att något extra händer osv osv osv så är det inte fel att ta extra hänsyn. Ingen har pratat om att göra det jämt och ständigt.

 

[Lingon]

Absolut, men jag skrev också i känsliga perioder, när man vet att något extra händer osv osv osv så är det inte fel att ta extra hänsyn. Ingen har pratat om att göra det jämt och ständigt.

Som jag sa, jag tror man gör dem en otjänst. Folk nuförtiden är för känsliga för sitt eget bästa. Om man blir upprörd av en så liten sak som en punkt i slutet av en mening måste man jobba för att bli mindre känslig annars kommer man må väldigt dåligt väldigt ofta.

 

[Mia_R]

Absolut, men jag skrev också i känsliga perioder, när man vet att något extra händer osv osv osv så är det inte fel att ta extra hänsyn. Ingen har pratat om att göra det jämt och ständigt.

Känns rätt löjligt faktiskt om en punkt i slutet av en mening skulle få någon att bryta ihop, då är det något annat som är helt fel än punkten.

 

[Skojamindoja]

Jag är grammatikpolis och har alltid skrivit korrekt. Minns med fasa högstadiet när Lunarstorm kom och med det några slags förkortningar (dt istället för det minns jag speciellt) och jag tyckte det var fruktansvärt. Alla skrev så. Typ därifrån den fruktansvärda förkortningen imon kommer som tyvärr fortfarande verkar gångbar. Jag blev retad av klasskamraterna för att jag skrev som en gammal lärare så jag försökte skriva som de när jag skrev till en jämnårig.

Tycker det är helt förkastligt om ingen säger till den nya generationen att visst, skriv vad fan ni vill i era chattar men när ni kommer ut på jobb och liknande så ska ni skriva normalt. Det är inte okej att skriva imon i ett seriöst jobbmejl. Att freaka ur för att någon i ett annat jobbmejl inte svarar med emoji är också helt sjukt egentligen.

Och min pappa svarar alltid ok på alla sms. Man kan ha skrivit en roman och han svarar ändå ok. Han är inte det minsta sur, det är så han funkar. Även ungdomen måste väl se skillnad på sin förälder som per automatik måste vara minst 20 år äldre och en jämnårig kompis?

 

[Thaliaste]

Man behöver inte göra som "ungdomarna", vilka de nu är. Men jag tror det är bra att vara medveten om olika generationers kommunikationsstilar - och om olika gruppers. Sen kan man mottagaranpassa om man vill, eller inte om man inte vill.

För mig känns det bra att använda lite fler emojier och utropstecken och kanske lite färre punkter då, om jag messar med mina barn och deras jämnåriga (skulle jag söka jobb hos eller på annat sätt kommunicera formellt med en 21-åring skulle det förstås vara en annan sak!)

Med mamma och pappa skriver jag med kompletta meningar och skiljetecken, och har överseende med deras eventuella sms-tabbar (i viss mån ...)

Med alla människor försöker jag tolka det de skriver välvilligt och tänka att det finns olika kulturer och stilar. (Förutom när exempelvis Sverigedemokrater klagar på bristande respekt mot kulturarvet och samtidigt misshandlar svenskan, då blir jag putt).

Ja, det är grundläggande kommunikationsstrategier som jag helt ställer mig bakom

Men jag tror att det är feltänkt att det skulle handla om ålder, att olika generationer ska anpassa sig. Jag tror att variationen mellan människor i allmänhet, är ett mycket viktigare perspektiv. Däri ingår ju även generationer, men också andra subgrupperingar.

I Sverige är vi ofta så rädda för att inte verka unga, och det är rent allmänt ett argument jag vill bekämpa. Men uppmuntran till vanlig medmänsklig snälltolkning av andra människor är jag helt med på! I början av tråden lät det dock som att du önskade att fler skulle ta till sig ungdomarnas sätt att skriva, vilket även andra varit inne på, och det är jag mer skeptisk till. Vanlig anpassning för att förstå varandra i en kommunikativ relation - absolut. Men även ungdomarna behöver ju då skolas in i förståelsen att vi kommunicerar på olika sätt, och att anpassning och snälltolkning går åt båda håll.

 

[SiZo]

Känns rätt löjligt faktiskt om en punkt i slutet av en mening skulle få någon att bryta ihop, då är det något annat som är helt fel än punkten.

Ja absolut. Självklart är det så. Men jag tänker att om det ändå är så så är det inte speciellt svårt att anpassa sig lite ibland. Om någon mår så pass psykiskt dåligt, vart ligger faran att göra livet lite lättare för dem ibland?

Jag pratar ju inte om ungdomar som grupp, utan enstaka individer som har det väldigt tufft i livet där den där punkten kan vara sista droppen, som man dessutom har en nära relation med.

 

[Lingon]

Ja absolut. Självklart är det så. Men jag tänker att om det ändå är så så är det inte speciellt svårt att anpassa sig lite ibland. Om någon mår så pass psykiskt dåligt, vart ligger faran att göra livet lite lättare för dem ibland?

Jag pratar ju inte om ungdomar som grupp, utan enstaka individer som har det väldigt tufft i livet där den där punkten kan vara sista droppen, som man dessutom har en nära relation med.

Nu pratar du om extremfall där punkten inte alls är problemet.

Dessutom, vad är nästa steg? Någon blir upprörd över nåt annat. Ska vi ta bort det också? Vi kan inte anpassa samhället så att vi tar bort allt som någon någonstans blir upprörd över. Då skulle det inte finnas något kvar.

 

[SiZo]

Nu pratar du om extremfall där punkten inte alls är problemet.

Dessutom, vad är nästa steg? Någon blir upprörd över nåt annat. Ska vi ta bort det också? Vi kan inte anpassa samhället så att vi tar bort allt som någon någonstans blir upprörd över. Då skulle det inte finnas något kvar.

Jag har helatiden pratat om att det handlar om enskilda fall, speciella tillfällen och liknande för att göra livet lättare.
Jag pratar inte om att anpassa samhället, utan om att göra små anpassningar för personer man har nära relationer med när det känns som mest nödvändigt.
Samtidigt som jag också har tagit upp utbildning om att det inte egentligen är otrevligt med punkt.

 

[tott]

Ja absolut. Självklart är det så. Men jag tänker att om det ändå är så så är det inte speciellt svårt att anpassa sig lite ibland. Om någon mår så pass psykiskt dåligt, vart ligger faran att göra livet lite lättare för dem ibland?

Ursäkta men jag skrattade högt och spontant här i min ensamhet då jag läste det här.
Om en person mår så pass dåligt att den inte tål en korrekt placerad punkt i ett meddelande, då behövs nog mycket större åtgärder än att punkten lämnas bort.
Hemskt då ungdomar (eller vem som helst) mår dåligt dock

 

[MiaMia]

Jag har helatiden pratat om att det handlar om enskilda fall, speciella tillfällen och liknande för att göra livet lättare.
Jag pratar inte om att anpassa samhället, utan om att göra små anpassningar för personer man har nära relationer med när det känns som mest nödvändigt.
Samtidigt som jag också har tagit upp utbildning om att det inte egentligen är otrevligt med punkt.

Men det är en helt väsensskild fråga som inte alls handlar om språkbruk, stilarter och skrivregler, dvs. långt ifrån trådens ämne.

 

[Grazing]

Ursäkta men jag skrattade högt och spontant här i min ensamhet då jag läste det här.
Om en person mår så pass dåligt att den inte tål en korrekt placerad punkt i ett meddelande, då behövs nog mycket större åtgärder än att punkten lämnas bort.
Hemskt då ungdomar (eller vem som helst) mår dåligt dock

Fast det är inte alls vad det handlar om, det handlar om känslan i messet mer än punkten. Vill man inte lätta upp stämningen så får man skriva isåfall på ett sätt som inte är kort och rakt istället..om det nu är så hemskt att behöva lägga till en smiley istället för punkt.

Precis som när man pratar så får man tänka på hur det man skriver kan tas. Och nej, det handlar inte om att sluta skriva korrekta meningar utan hur man skriver dom.

 

[Skojamindoja]

Varför är det inte ungdomen som ska lära sig att mammas sätt att skriva är korrekt svenska? Det är ju den vuxna som har rätt och ungdomen fel. Man kan omöjligt må så dåligt över en punkt, gör man det har man betydligt större problem att ta tag i än att föräldern avslutar en mening med punkt…