Att tacka nej till fika, mat osv. på ett trevligt sätt

[ufot]

I mitt yrke blir jag ofta bjuden på framförallt fikabröd, men även mat av olika slag. Jag hälsar ofta på hemma hos människor och i stort sett alltid kommer kaffekoppen och bullfatet fram.

Detta är ett stort problem då jag är allergisk mot gluten och mjölk. Dessutom tycker jag inte om fikabröd i någon form.

Min mage är känslig. I stort sett äter jag bara mat jag själv tillagat.

Enda undantaget är frukt. Även när min mage är på sämsta möjliga humör mår den alltid bra av en banan eller ett äpple.

Tyvärr tycker många att det är ohövligt att be om ett glas vatten och ett äpple. Det räcker liksom inte. Det ska vara kaffe med bulle till.

Te dricker jag i nödfall. Men om jag alltid skulle tacka ja till te skulle det bli åtskilliga koppar i veckan.

Nu behöver jag era bästa tips på hur man på bästa sätt tackar nej till kaffe och fikabröd.

Många har inte frukt hemma, så det går inte alltid att be om en frukt istället.

Det ”värsta” är när någon ansträngt sig och gjort en glutenfri och mjölkfri kaka. Då är det ännu svårare att tacka nej på ett vänligt sätt. Sist jag försökte vara hövlig och ta en bit hade jag diarré i tre dagar … det är totalt hopplöst.

Människor jag möter är oftast äldre och har ansträngt sig för min skull. Jag känner ofta att jag gör de besvikna när jag inte äter kakan de ansträngt sig för att baka.

Nu måste jag verkligen sluta äta för att vara trevlig. Min mage är i konstant uppror.

 

[Tantan]

I mitt yrke blir jag ofta bjuden på framförallt fikabröd, men även mat av olika slag. Jag hälsar ofta på hemma hos människor och i stort sett alltid kommer kaffekoppen och bullfatet fram.

Detta är ett stort problem då jag är allergisk mot gluten och mjölk. Dessutom tycker jag inte om fikabröd i någon form.

Min mage är känslig. I stort sett äter jag bara mat jag själv tillagat.

Enda undantaget är frukt. Även när min mage är på sämsta möjliga humör mår den alltid bra av en banan eller ett äpple.

Tyvärr tycker många att det är ohövligt att be om ett glas vatten och ett äpple. Det räcker liksom inte. Det ska vara kaffe med bulle till.

Te dricker jag i nödfall. Men om jag alltid skulle tacka ja till te skulle det bli åtskilliga koppar i veckan.

Nu behöver jag era bästa tips på hur man på bästa sätt tackar nej till kaffe och fikabröd.

Många har inte frukt hemma, så det går inte alltid att be om en frukt istället.

Det ”värsta” är när någon ansträngt sig och gjort en glutenfri och mjölkfri kaka. Då är det ännu svårare att tacka nej på ett vänligt sätt. Sist jag försökte vara hövlig och ta en bit hade jag diarré i tre dagar … det är totalt hopplöst.

Människor jag möter är oftast äldre och har ansträngt sig för min skull. Jag känner ofta att jag gör de besvikna när jag inte äter kakan de ansträngt sig för att baka.

Nu måste jag verkligen sluta äta för att vara trevlig. Min mage är i konstant uppror.

Säga ärligt: jag kan inte fika, men tusen tack för omtanken.

Te kan jag dricka obegränsat, kaffe också. Om jag vill. Alla koppar är inte så trevliga.

Jag själv kör på ”tack, men jag tog en kopp/fikade precis innan”.

 

[Sel]

I mitt yrke blir jag ofta bjuden på framförallt fikabröd, men även mat av olika slag. Jag hälsar ofta på hemma hos människor och i stort sett alltid kommer kaffekoppen och bullfatet fram.

Detta är ett stort problem då jag är allergisk mot gluten och mjölk. Dessutom tycker jag inte om fikabröd i någon form.

Min mage är känslig. I stort sett äter jag bara mat jag själv tillagat.

Enda undantaget är frukt. Även när min mage är på sämsta möjliga humör mår den alltid bra av en banan eller ett äpple.

Tyvärr tycker många att det är ohövligt att be om ett glas vatten och ett äpple. Det räcker liksom inte. Det ska vara kaffe med bulle till.

Te dricker jag i nödfall. Men om jag alltid skulle tacka ja till te skulle det bli åtskilliga koppar i veckan.

Nu behöver jag era bästa tips på hur man på bästa sätt tackar nej till kaffe och fikabröd.

Många har inte frukt hemma, så det går inte alltid att be om en frukt istället.

Det ”värsta” är när någon ansträngt sig och gjort en glutenfri och mjölkfri kaka. Då är det ännu svårare att tacka nej på ett vänligt sätt. Sist jag försökte vara hövlig och ta en bit hade jag diarré i tre dagar … det är totalt hopplöst.

Människor jag möter är oftast äldre och har ansträngt sig för min skull. Jag känner ofta att jag gör de besvikna när jag inte äter kakan de ansträngt sig för att baka.

Nu måste jag verkligen sluta äta för att vara trevlig. Min mage är i konstant uppror.

Går det inte bara säga att : "Tack men jag har jättekänslig mage och klarar bara av xx."? Rör det sig om äldre kanske det går dra till med magsår eller någonting som är lite lättare att relatera till.

 

[Islandshästryttare]

I mitt yrke blir jag ofta bjuden på framförallt fikabröd, men även mat av olika slag. Jag hälsar ofta på hemma hos människor och i stort sett alltid kommer kaffekoppen och bullfatet fram.

Detta är ett stort problem då jag är allergisk mot gluten och mjölk. Dessutom tycker jag inte om fikabröd i någon form.

Min mage är känslig. I stort sett äter jag bara mat jag själv tillagat.

Enda undantaget är frukt. Även när min mage är på sämsta möjliga humör mår den alltid bra av en banan eller ett äpple.

Tyvärr tycker många att det är ohövligt att be om ett glas vatten och ett äpple. Det räcker liksom inte. Det ska vara kaffe med bulle till.

Te dricker jag i nödfall. Men om jag alltid skulle tacka ja till te skulle det bli åtskilliga koppar i veckan.

Nu behöver jag era bästa tips på hur man på bästa sätt tackar nej till kaffe och fikabröd.

Många har inte frukt hemma, så det går inte alltid att be om en frukt istället.

Det ”värsta” är när någon ansträngt sig och gjort en glutenfri och mjölkfri kaka. Då är det ännu svårare att tacka nej på ett vänligt sätt. Sist jag försökte vara hövlig och ta en bit hade jag diarré i tre dagar … det är totalt hopplöst.

Människor jag möter är oftast äldre och har ansträngt sig för min skull. Jag känner ofta att jag gör de besvikna när jag inte äter kakan de ansträngt sig för att baka.

Nu måste jag verkligen sluta äta för att vara trevlig. Min mage är i konstant uppror.

Om detta är förbokade besök (antar att de på något vis vet när du ska komma och ordnar med fika) kan du då inte vara tydlig redan vid bokning att du inte kan fika och liknande och varför? Kanske informera om att om de absolut vill bjuda på något är frukt det du kan ta emot eventuellt? Alternativt att du informerar om att i tjänsten kan du inte ta emot något att äta eller dricka?

 

[Görel]

Jag har varit med om många sådana situationer i mitt arbete. Jag brukar le vänligt och säga nej tack, inte idag. Många reagerar med att säga att det väl blir mycket kaffe i mitt jobb och jag brukar svara att det ju blir så och därför kan jag inte tacka ja till allt.
Jag tycker att det egentligen är ointressant varför jag tackar nej, det brukar räcka med att jag säger att jag redan druckit så mycket kaffe den dagen.

 

[Buzzter]

I mitt yrke blir jag ofta bjuden på framförallt fikabröd, men även mat av olika slag. Jag hälsar ofta på hemma hos människor och i stort sett alltid kommer kaffekoppen och bullfatet fram.

Detta är ett stort problem då jag är allergisk mot gluten och mjölk. Dessutom tycker jag inte om fikabröd i någon form.

Min mage är känslig. I stort sett äter jag bara mat jag själv tillagat.

Enda undantaget är frukt. Även när min mage är på sämsta möjliga humör mår den alltid bra av en banan eller ett äpple.

Tyvärr tycker många att det är ohövligt att be om ett glas vatten och ett äpple. Det räcker liksom inte. Det ska vara kaffe med bulle till.

Te dricker jag i nödfall. Men om jag alltid skulle tacka ja till te skulle det bli åtskilliga koppar i veckan.

Nu behöver jag era bästa tips på hur man på bästa sätt tackar nej till kaffe och fikabröd.

Många har inte frukt hemma, så det går inte alltid att be om en frukt istället.

Det ”värsta” är när någon ansträngt sig och gjort en glutenfri och mjölkfri kaka. Då är det ännu svårare att tacka nej på ett vänligt sätt. Sist jag försökte vara hövlig och ta en bit hade jag diarré i tre dagar … det är totalt hopplöst.

Människor jag möter är oftast äldre och har ansträngt sig för min skull. Jag känner ofta att jag gör de besvikna när jag inte äter kakan de ansträngt sig för att baka.

Nu måste jag verkligen sluta äta för att vara trevlig. Min mage är i konstant uppror.

Jag tycker själv att allt sådant är jobbigt när man ska säga ifrån, sätta gränser etc MEN egentligen så har det ju bara med dem att göra, de bjuder på saker för att de ska må bra. Inte för att du ska det uppenbarligen. Ibland behöver iaf jag tänka på att om jag gör saker för att någon annan vill det eller får en boost av det men det inte gagnar mig eller till och med är negativt för mig så är det ju inte jag som är ovänlig eller otacksam när jag tackar nej? Jag hade inte heller förklarat varför utan sagt Nej tack det är bra annars blir det lätt att de ser en lucka i din gränssättning, som du beskrev, och lagar något annat du inte heller vill ha. Du kommer säkert få offriga eller sårade känslomässiga kommentarer men jag upplever att om jag tänker mer som ovan blir jag mer motståndskraftig mot det. Men visst är det jobbigt, men du hittar säkert ett sätt att känslomässigt copa om du gör det mer och mer. Bara gör det. Säg nej.

 

[Snowball]

Jag svarar ibland
Jag åt precis en stadig frukost/lunch så jag får verkligen inte ner någonting alls men gärna ett glas vatten

 

[Jeffery]

Jag brukar tacka nej av medicinska skäl.

 

[lilstar]

Jag tackar så mycket men säger att jag har fikat precis innan eller ska äta/fika direkt efter.

 

[Otherside]

Jag hade förklarat att jag har jättekänslig mage och kan inte äta annat än det jag lagat själv och som jag vet att jag tål. Annars får jag magbesvär i flera dagar.

Blir folk stötta ändå, så är det deras problem. Man kan inte ta hur mycket hänsyn som helst till andras känslor. Säg det vänligt men bestämt.

 

[nullo-modo]

Utöver "Nej, tack" så använder jag mig av
"Nej, tack har känslig mage",
"Nej, tack jag behöver tänka på vad jag äter" (vilket för mig har 0 med vikt att göra men lite roligt att säga det och se reaktionen för det tolkas ofta som att det har med vikt att göra)
Eller favoriten "Nej, tack jag är carnivore" sedan om jag är det eller inte är en annan sak men slipper fika iallafall.

Tycket i och för sig inte det är jobbigt att tacka nej utan ser det som den andras problem om dom prompt vill tycka i mig fika till varje pris.

 

[Palermo]

Nej tack, jag behöver tänka på min hälsa. Med ett vänligt leende, såklart!

 

[cambodia]

Jag förstår verkligen.
Jag vill inte fika på jobbet tex så säger bara ”nej tack” men jag vet att jag anses konstig

Har blivit frågad om jag går på diet men har förklarat att jag bara inte vill ha. Det är så inpräntat att man alltid ska vilja ha det som bjuds så det är svårt att bryta mot normen.

 

[Palermo]

Jag förstår verkligen.
Jag vill inte fika på jobbet tex så säger bara ”nej tack” men jag vet att jag anses konstig

Har blivit frågad om jag går på diet men har förklarat att jag bara inte vill ha. Det är så inpräntat att man alltid ska vilja ha det som bjuds så det är svårt att bryta mot normen.

I grunden är det väl en rätt bra sak. Att gå till bordet i gemenskap.

 

[cambodia]

Det kanske det är. Men man ska inte behöva äta om man inte vill.

 

[Snowball]

I grunden är det väl en rätt bra sak. Att gå till bordet i gemenskap.

Om man inte har något gemensamt med arbetskamrater
Kan ju säga att med vissa arbetskamrater går jag omvägar för att minimera kontakten

 

[nullo-modo]

I grunden är det väl en rätt bra sak. Att gå till bordet i gemenskap.

Grunden är jättebra med gemenskap men det behövs inte något att äta eller dricka för att ha gemenskap runt ett bord.
Att andra tycket det är jobbigt att jag inte dricka kaffe öht eller vill äta är något dessa får jobba med och fundera på varför dom tycker det är jobbigt.

 

[ufot]

Jag tycker själv att allt sådant är jobbigt när man ska säga ifrån, sätta gränser etc MEN egentligen så har det ju bara med dem att göra, de bjuder på saker för att de ska må bra. Inte för att du ska det uppenbarligen. Ibland behöver iaf jag tänka på att om jag gör saker för att någon annan vill det eller får en boost av det men det inte gagnar mig eller till och med är negativt för mig så är det ju inte jag som är ovänlig eller otacksam när jag tackar nej? Jag hade inte heller förklarat varför utan sagt Nej tack det är bra annars blir det lätt att de ser en lucka i din gränssättning, som du beskrev, och lagar något annat du inte heller vill ha. Du kommer säkert få offriga eller sårade känslomässiga kommentarer men jag upplever att om jag tänker mer som ovan blir jag mer motståndskraftig mot det. Men visst är det jobbigt, men du hittar säkert ett sätt att känslomässigt copa om du gör det mer och mer. Bara gör det. Säg nej.

Nu är situationen sådan att en mycket viktig del av mitt arbete är att skapa förtroende. Jag vill att då ska må bra (det är därför jag kommer). Jag vill inte ha någon gränssättning.

Jag är där i en profession i ett sammanhang där jag möter människor i djupaste sorg och förtvivlan.

Jag behöver skapa ett gott intryck, ett förtroende. Jag är där för att de jag möter förhoppningsvis ska må bättre.

 

[nullo-modo]

Nu är situationen sådan att en mycket viktig del av mitt arbete är att skapa förtroende. Jag vill att då ska må bra (det är därför jag kommer). Jag vill inte ha någon gränssättning.

Jag är där i en profession i ett sammanhang där jag möter människor i djupaste sorg och förtvivlan.

Jag behöver skapa ett gott intryck, ett förtroende. Jag är där för att de jag möter förhoppningsvis ska må bättre.

Skulle då bara säga "tack, men nej tack min mage krånglar". Där finns inget som jag kan se som kan tas illa upp och inget ansvar läggs på den som vill bjuda.

 

[ufot]

Tack för alla svar!
Har fått många idéer på hur jag kan jobba framöver.

Problemet finns inte på arbetsplatsen eller bland mina kollegor, de vet varför jag bara äter medhavd matlåda och det är nada problem.

Problemet ligger egentligen inte när jag träffar människor i arbetets lokaler. Där kan jag (oftast) få en frukt och alla som arbetar med mat vet att jag är allergisk mot det mesta.

Det stora problemet är hembesök där jag ofta möter människor som varit med om svåra saker. Det viktigaste jag har är mitt förtroendekapital.

Jag är där för deras skull, för att hjälpa, lyssna och vara en boxningsboll. Gränssättning är inte problemet.

Problemet är att mitt förtroendekapital blir lägre när jag inte äter det som bjuds.