Autistic meltdown

Bukefalos 30 år!

Jag började skriva om hur allt är kopplat till flytten och varför jag inte bara börjar packa och rensa inför visningar och flytt och insåg att det nog kommit till en punkt där det inte bara handlar om det.

Om man tänker på sitt mående på en skala från 1-10 där 10 är jätte bra och 1 är absoluta botten så är jag på 2.

Jag är så långt under botten och dom sakerna jag borde göra för att må bra klarar jag inte av, jag borde ta tag i min yoga för jag har ont och är spänd i hela kroppen, jag borde äta regelbundet och nyttig, laga någon forn av mat, jag borde ut på långpromenader med hundarna två gånger per dag, jag borde duscha,borsta håret, städa, packa inför flytten men jag orkar inte något av det

Det har varit så mycket. Jag har träffat människor varje dag och allt går för fort i livet. Jag ska träffa två mäklare den här veckan och en nästa måndag. Men jag klarar inte allt det som det innebär just nu.

Jag sover på dagarna och om jag fick bestämma skulle jag inte gå upp alls. Hur ska jag först få ordning på mig och sen förbereda en flytt?
 

Jag förstår att det känns jobbigt att sticka ut men det är aldrig fel att backa upp sig själv och sin hund. Vad man än gör så finns det säkert nån som stör sig på det, så man kan lika gärna göra det som känns bäst. Jag höll på att driva både instruktör och andra deltagare till vansinne med mitt "skolkande" på rallykursen, men såhär i efterhand så vet jag att det var det enda vettiga för mig och min hund.
Jag har tränat på klubben i många år och har försökt få fram varför jag inte kan stanna hela tiden. Att det inte handlar om att kursen är dålig. Hade en kompis i styrelsen och hon sa att folk i styrelsen undrade varför jag inte stannade hela tiden, trodde att jag gick för att jag tyckte det var tråkigt eller dåligt fast jag försökt vara tydlig med att det inte är så.

Men ja, jag måste göra det som är bäst för oss även nu också. Vad andra tycker och pratar om behöver jag inte bry mig om. Bara rädd att missa det viktigaste på kursen. Å andra sidan tränar vi på det allra svåraste hela tiden, att fokusera på mig och vara lugn med dom andra hundarna. Bara det i sig är det viktigaste.
 
Utnyttja pausen för att faktiskt försöka vila på det sätt som är bäst för dig. Du behöver antagligen pauserna för dig själv för att orka med det som lärs ut. Jag är en relativt funktionell person som jobbar och sådant, men jag behöver ta pauser och vara för mig själv för att orka med. Fokusera på anledningen till att du är där och se till att ordna det så du kan ta till dig det du är där för. I det här fallet är det ju det du och hunden ska träna på som är det viktiga, då får de sociala stå åt sidan och försök städa bort så mycket av det andra som möjligt så du kan använda din energi till just dig och hunden och det ni ska lära er på kursen.

Social får du kanske vara vid något annat tillfälle. Ibland underlättar det att säga till redan i början att man inte kommer att hålla sig på sin kant för att man inte klarar av att vara social, så slipper folk att tänka att man är otrevlig (eller man själv slipper oroa sig för att andra ska tycka att man är otrevlig). Det är inte ni, det är jag, jag behöver vara i min bubbla idag för att fokusera på uppgiften med min hund.
Ja jag får göra som jag brukar. Stanna i min autistiska värld utan att ens anstränga mig för att titta ut ur den på pauser och på planen och jag tror jag gör som vanligt att jag skippar eftersnacket. Som du också skriver är jag ju inte där för att hitta nya kompisar utan för att träna med Trassel.
 
Jag har tagit ut mig lite för mycket i kombinationen packa, slänga, skänka. Att behöva ta beslut igen fast jag har gjort det tidigare. Jag är igång med kläderna nu. Och så klart gått med hundarna. Dom har fått leka lite mer än en halvtimme i hagen och sen gick jag en promenad där jag definitivt inte var närvarande i huvudet. Men vid tre sa kroppen NEJ.

Så nu har jag bara gjort minimalt. Ska inte packa mer idag, bara borsta hundarna, göra äppelkräm och gå på promenad efter middagen och rasta ikväll. I vanliga fall skulle jag pressa vidare med packningen men jag vill orka med morgondagen också.
 
Jag funderar på varför det är så svårt med ögonkontakt när man har autism. Att tycka att det är läskigt och intimare än viss fysisk beröring. Det tog mig ett par veckor innan jag visste att K har gröna ögon :o
 
Trassel ägde totalt på kursen! Inga utfall. Gick ihop med alla hundar och vi fick beröm av alla. När vi körde vår rallybana var han så duktig att vi fick fint beröm av instruktören och dom andra deltagarna kom fram och sa hur duktiga vi var. Instruktören använde mig för att visa för dom andra hur man ska göra 🥳

Jag visste ju att jag hade en juvel men att man bara inte ser honom i samgänge med andra hundar. Men idag hade jag inte ens behövt koppel.
 
Trassel ägde totalt på kursen! Inga utfall. Gick ihop med alla hundar och vi fick beröm av alla. När vi körde vår rallybana var han så duktig att vi fick fint beröm av instruktören och dom andra deltagarna kom fram och sa hur duktiga vi var. Instruktören använde mig för att visa för dom andra hur man ska göra 🥳

Jag visste ju att jag hade en juvel men att man bara inte ser honom i samgänge med andra hundar. Men idag hade jag inte ens behövt koppel.
Vad roligt!

Hoppas ni både kan få glänsa och få hjälp med det ni vill eller behöver utvecklas inom. Och hoppas din plan kändes funktionell och hjälpsam för er båda.
 
Vad roligt!

Hoppas ni både kan få glänsa och få hjälp med det ni vill eller behöver utvecklas inom. Och hoppas din plan kändes funktionell och hjälpsam för er båda.
Det gick inte att följa planen för upplägget var inte alls som det brukar men tror det är för att det var första gången. Vi blev trötta båda två. Det stör mig att jag har koncentration och ork som en guldfisk men, men. När vi tränar är jag fokuserad, bara fokus på det, stänger av helt allt annat. Men det gör ju att jag blir trött snabbt när jag går så all in. Men det fungerar ju.
 
Försökte vila igår efter kursen. Hade tänkt yoga efter middagen men då blev jag super stressad och började gå igenom kläderna och fixade och styrde till tolv på natten. Saker tar sån lång tid så det är tur att jag började så tidigt med packningen innan flytten. Men måste gå igenom alla blusar igen eventuellt för det var väldigt många. Kanske är jag lite lat och rensar en sista gång i lägenheten när jag plockar upp och hänger upp dom istället för att plocka upp igen nu och igen sen.

Nu har turen kommit till mina hoodies, jag älskar dom och har redan rensat ut många så får ser hur det går nu. Fördelen med hoodies är att det är lätt att köpa likadana igen om det behövs.

Ska bli klar med garderoben idag. Gå igenom sängkläder och handdukar och väskor och allt annat. Bara ha det jag behöver sista tiden.
 
Försökte vila igår efter kursen. Hade tänkt yoga efter middagen men då blev jag super stressad och började gå igenom kläderna och fixade och styrde till tolv på natten. Saker tar sån lång tid så det är tur att jag började så tidigt med packningen innan flytten. Men måste gå igenom alla blusar igen eventuellt för det var väldigt många. Kanske är jag lite lat och rensar en sista gång i lägenheten när jag plockar upp och hänger upp dom istället för att plocka upp igen nu och igen sen.

Nu har turen kommit till mina hoodies, jag älskar dom och har redan rensat ut många så får ser hur det går nu. Fördelen med hoodies är att det är lätt att köpa likadana igen om det behövs.

Ska bli klar med garderoben idag. Gå igenom sängkläder och handdukar och väskor och allt annat. Bara ha det jag behöver sista tiden.
Börjar det inte brinna lite i knutarna för din del? Du skulle väl vara avflyttad till 1/10?
 
Det var INGEN bra idé att vara uppe i natt och packa och organisera saker och lådor. Jag är totalt slutkörd, helt utmattad. Jag behöver handla mat, kanske får ta det som enda mål idag att göra det och bara packa och rensa en liten stund. Min autistiska hjärna tycker det här är jätte jobbigt. Att veta var man ska börja packa, vika, vad som ska ligga i vilken låda, om jag inte ska behålla allt och vad ska jag då göra mig av med?

Och att jag innan dess varit på kursen.

Trött, trött, trött. Legat i soffan och försökt hänga med i Gift vid första ögonkastet USA som är totalt värdelöst men då gör det inget om man stänger av ibland.
 
Det var INGEN bra idé att vara uppe i natt och packa och organisera saker och lådor. Jag är totalt slutkörd, helt utmattad. Jag behöver handla mat, kanske får ta det som enda mål idag att göra det och bara packa och rensa en liten stund. Min autistiska hjärna tycker det här är jätte jobbigt. Att veta var man ska börja packa, vika, vad som ska ligga i vilken låda, om jag inte ska behålla allt och vad ska jag då göra mig av med?

Och att jag innan dess varit på kursen.

Trött, trött, trött. Legat i soffan och försökt hänga med i Gift vid första ögonkastet USA som är totalt värdelöst men då gör det inget om man stänger av ibland.
Men har du inte redan rensat väldigt mycket? Måste det rensas mer? Är det inte dags att bara packa ned och sedan har du ju rensningsmöjighet när du packar upp igen och märker vad som inte får plats eller som du undrar varför du tog med.
 
Börjar det inte brinna lite i knutarna för din del? Du skulle väl vara avflyttad till 1/10?
3/10 är det men ja, det bör bli klart snart.Har kläderna, sängkläder och handdukar kvar att packa och sen sådana där udda saker som inte hänger ihop med något annat, skruva loss bokhyllan från väggen och vissa krokar och två taklampor.

Behöver hjälp med vissa saker och vill ha en plan. Har bett mina föräldrar att vi ska gå igenom när vi ska göra vad och ska göra en egen lista.
 
Det var INGEN bra idé att vara uppe i natt och packa och organisera saker och lådor. Jag är totalt slutkörd, helt utmattad. Jag behöver handla mat, kanske får ta det som enda mål idag att göra det och bara packa och rensa en liten stund. Min autistiska hjärna tycker det här är jätte jobbigt. Att veta var man ska börja packa, vika, vad som ska ligga i vilken låda, om jag inte ska behålla allt och vad ska jag då göra mig av med?

Och att jag innan dess varit på kursen.

Trött, trött, trött. Legat i soffan och försökt hänga med i Gift vid första ögonkastet USA som är totalt värdelöst men då gör det inget om man stänger av ibland.
Det låter som att du behöver passa dig så du inte hamnar i en ny manisk episod. "Skräptv" är ju en utmärkt metod för att låta hjärnan vila och driva in och ut ur fokus.
 
Men har du inte redan rensat väldigt mycket? Måste det rensas mer? Är det inte dags att bara packa ned och sedan har du ju rensningsmöjighet när du packar upp igen och märker vad som inte får plats eller som du undrar varför du tog med.
Nja, flyttfirman är kinkiga med antalet kartonger. Om allt inte får plats (har ju även balkongmöbler) så är jag rädd att dom inte tar med allt :cry: Dom har inte sagt något antal för det beror ju på hur mycket plats möblerna tar men jag har mailat och frågat vad som händer om det inte får plats enligt deras beräkningar, om dom åker en gång till.

Vill verkligen bara trycka ner allt i lådorna nu som du skriver!

Men sen måste jag ju skruva isär vissa möbler som köksbord och hängstol. Och när packar man ner maten? Och hundarnas mat? Och tar ner lampor? Tänker sova i soffan natten innan så jag är klar i sovrummet. Men det är rörigt. Får ingen ordning i huvudet.
 
Det låter som att du behöver passa dig så du inte hamnar i en ny manisk episod. "Skräptv" är ju en utmärkt metod för att låta hjärnan vila och driva in och ut ur fokus.
Ja det är fördelen med skräp tv, man fattar nästan även om man missar mycket och om man inte fattar gör det ingenting.

Jag är nog inte på väg att bli manisk snarare som titeln på dagboken Autistic meltdown. Min hjärna kan inte processa allt och det gör mig till ett vrak.Jag är så stressad att jag inte kan hantera det på en rimlig nivå. Jag är mer rädd för att kroppen eller huvudet eller båda går sönder och jag bokstavligen inte klarar något. Det är det som mina föräldrar och K oroar sig för. Dom säger att jag måste ta hand om mig själv, vara snäll mot mig själv, inte jobba nattetid. Men ja, det är svårt.
 
Jag är så arg på postcoviden. Jag jobbade på bra men samtidigt som lådorna tog slut fick jag min antsrängningsfeber. Så nu ligger jag i soffan med hundarna på mig och fortsätter titta på tv. En riktigt dålig dag helt enkelt.
 
Jag kan inte sova, jag sov en timme ungefär mellan 22-23 sen väckte Milou mig och ville ut. Sen kunde jag inte somna. Tanken på att rensa och organisera och fixa är stor. Känns som jag slösar tid men jag ska ju inte göra sånt på nätterna. Det märkte jag ju senast i måndags.

Så jag färgade håret när jag var som mest rastlös men det är en hårmask så hela alltet tar under 30 minuter.

Nu ligger jag i soffan och försöker se på en dokumentär under ett tyngdtäcke med båda hundarna här. Funderar på att yoga lite men ska försöka vila till 6 för min psykolog har sagt att jag ska vila 22-06. Även om jag inte sover ska jag göra lugna saker.

Jag har haft ont så det har varit svårt att slappna av men nu gör det inte lika ont längre.
 
Nu har jag kört järnet ett tag med lite allt möjligt idag, försökt organisera men med min störiga, röriga autistiska hjärna är det nästan omöjligt. Jag kan inte sortera intryck, vet inte var jag ska börja, fastnar, kan inte prioritera,är för trött för att orka. Men idag har jag fått mycket gjort. Jag kan inte packa för jag har inga kartonger så jag förbereder och slänger och skruvade isär en hög hylla.

Jag hade boendestöd inbokat idag 14.30 på morgonen idag fick jag ett SMS där det bara stod att mitt stöd inte skulle komma med en fråga om vikarie. Trodde mitt stöd var sjuk men hon ringde och sa att chefen bara hade ändrat schemat nu på morgonen. Det har aldrig fungerar smärtfritt någon enda vecka. Jag är så besviken på det hela.
 
Jag är för första gången en del i ett ”vi”. Vi är två som tar hand om varandra. Det är inte bara jag hela tiden. Den oro som kommer ut eller behov jag har som jag tänker kanske skulle kunna skrämma iväg en kille men testar att se hur det blir nu, och K stannar, accepterar, reflekterar och säger att det är bra att han vet så att ”vi” då vet hur vi ska göra för att jag ska må så bra som möjligt. Att vi måste äta på dom tider jag äter alltid så jag inte ska bli dålig, han håller koll på klockan, han har koll på mina medicintider, han kommer ihåg nästan allt vad man säger. Han peppar till att ta hand om mig och vara snäll mot mig själv.

Jag tar hand om honom, underlättar när han behöver det, skämmer bort honom, accepterar hans viktiga vanor precis som man måste. I allt vi pratar om är det ordet ”vi” som används och det är så skönt. Att få vara med i ett team som tar oss igenom allt.
 
Packa, packa, packa. Mamma var här och hjälpte till och så kommer hon imorgon och vi gör klart allt som inte kan göras fram till närmare flytten. Det är inte mycket kvar nu, lite kläder fram tills flytten måste jag spara men vi har plockat bort väldigt mycket. Jag ska gå igenom lite kläder jag glömt bort att jag ska packa. Men sen är det typ ta ner några gardiner som inte behövs rent praktiskt och lite saker som bara är fina men jag klarar mg utan.

Då är vi nog klara fram tills det är dags att plocka ner taklampor och den sista maten, mina blommor och sängkläderna man sover i natten till flytten. Så skönt att saker verkar lösa sig.

Jag kommer köra en del viktiga saker själv men det är tungt att bära så vi får se hur mycket jag orkar och mina föräldrar tar nog också lite saker. Jag har viktiga papper, ömtåliga saker jag vill hantera varsamt, min keyboard och maten och lite annat som jag kan köra själv.

Vill bara ha det överstökat
 

Liknande trådar

  • Presenterar mig i efterhand
  • Ensam och ledsen
  • Alkohol
  • Miumius stora flytt-tråd

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp