Autistic meltdown

Jag började skriva om hur allt är kopplat till flytten och varför jag inte bara börjar packa och rensa inför visningar och flytt och insåg att det nog kommit till en punkt där det inte bara handlar om det.

Om man tänker på sitt mående på en skala från 1-10 där 10 är jätte bra och 1 är absoluta botten så är jag på 2.

Jag är så långt under botten och dom sakerna jag borde göra för att må bra klarar jag inte av, jag borde ta tag i min yoga för jag har ont och är spänd i hela kroppen, jag borde äta regelbundet och nyttig, laga någon forn av mat, jag borde ut på långpromenader med hundarna två gånger per dag, jag borde duscha,borsta håret, städa, packa inför flytten men jag orkar inte något av det

Det har varit så mycket. Jag har träffat människor varje dag och allt går för fort i livet. Jag ska träffa två mäklare den här veckan och en nästa måndag. Men jag klarar inte allt det som det innebär just nu.

Jag sover på dagarna och om jag fick bestämma skulle jag inte gå upp alls. Hur ska jag först få ordning på mig och sen förbereda en flytt?

 

[Lillefrun]

Jag kikar på några dagars semester med hundarna i november. Det är till en stad där jag bott som egentligen är en typisk sommarstad men visst kan man promenera på en strand i oktober, gå längs med havet och se vågorna slå mot stenarna och murarna längs strandpromenaden. Det är häftigt även i ruskväder även om hundarna inte tycker så.

Tänker hyra en liten stuga kanske. Men vet inte om det är bortkastade pengar men efter allt med flytten och jag kommit på plats känns det som det vore skönt att helt komma iväg. Eller så vill jag bara ta det lugnt hemma. Men någon gång nästa år ska jag dit i alla fall.

 

[Niyama]

Jag kikar på några dagars semester med hundarna i november. Det är till en stad där jag bott som egentligen är en typisk sommarstad men visst kan man promenera på en strand i oktober, gå längs med havet och se vågorna slå mot stenarna och murarna längs strandpromenaden. Det är häftigt även i ruskväder även om hundarna inte tycker så.

Tänker hyra en liten stuga kanske. Men vet inte om det är bortkastade pengar men efter allt med flytten och jag kommit på plats känns det som det vore skönt att helt komma iväg. Eller så vill jag bara ta det lugnt hemma. Men någon gång nästa år ska jag dit i alla fall.

Med tanke på att det inte är semestertider då så kan du väl vänta med att boka tills efter flytten. Så du kan känna efter då ifall du vill iväg eller inte. Jag brukar bara vilja vara hemma och få ordning och "bo in mig" ett par månader efter jag flyttat.

 

[Lillefrun]

Med tanke på att det inte är semestertider då så kan du väl vänta med att boka tills efter flytten. Så du kan känna efter då ifall du vill iväg eller inte. Jag brukar bara vilja vara hemma och få ordning och "bo in mig" ett par månader efter jag flyttat.

Jo nu kikar jag bara lite men tänker som dig, ska inte boka något innan flytten är klar och jag landat. Det kommer ändå bli för många stora saker att fixa så jag inte orkar mer och bara njuter av min nya lägenhet och att vara granne med K.

Mr K är rätt upptagen av sig så jag vill gärna ta vara på lite tid med honom mellan alla hans resor han haft inplanerade sen långt innan vi möttes. Vi har ju träffats 2-3 dagar i veckan nu, jag vill i alla fall fortsätta ses så framöver. Kanske lite mer. Och det är som du säger skönt att bo in mig och bilda nya vanor och rutiner

 

[Lillefrun]

Kommer ihåg att vi skrev om menscykeln och hormoner för ett tag sen och jag är rätt säker på att det är hormonerna som ställer till det för jag är lättirriterad på det mesta idag. Saker som egentligen inte är fel och som var jätte bra innan mensen. Blir mer irriterad på fler saker och intensivare irriterad på det jag blir irriterad på. Och irriterad på mig själv för att jag påverkas så mycket av hormonerna men det är svårt att låta bli. Men se tankarna och känslorna för vad dom är. Bara triggers utan någon grund

 

[Lillefrun]

.

 

[Lillefrun]

Kockan är tjugo i ett på en måndag och jag checkar ut nu. Jag är trött och utmattad för den här veckan redan nu. Pallar inte mer.

Jag var på promenad med hundarna på förmiddagen och sen i hagen där jag lekte med Trassel och försökte få igång lite agility med Milou så han ska tycka det är skönt att vila i bilen men han var inte så taggad direkt. Jag kämpade på ett tag och försökte peppa men gav upp. Han vill väl ta det lugnt idag helt enkelt. Men Trassel fick ut lite överskotts energi.

Jag måste köra en till runda i den boden jag började med och rensa ut. Nu på slutet har jag varit sträng men i början inte lika. Men det är kaos där inne. Jag bryter ihop av tanken på att börja om. På onsdag ska jag till psykologen och på torsdag ska jag till läkaren på förmiddagen, sen kommer mitt stöd och 30 minuter efter det kommer K. Vilken dag, orkar inte.

Jag får försöka ge det över veckan och se vad jag kan hitta på i boden.

 

[Lillefrun]

Äntligen fick jag min ”riktiga” bipolär diagnos. Kodsystemet där man beskriver typ av bipolär fanns inte när jag fick min diagnos. Det var så länge sen. Så när koderna kom stod det bara ospecificerad bipolär sjukdom fast jag rent ”muntligt” sas ha typ 2.

Men jag har vetat i evigheter att jag har typ 1 så jag bad min psykolog som också tycker typ 1 att fråga min läkare vad jag verkligen har. Idag sa läkaren att jag tydligt har bipolär typ 1.

Nu kan jag slappna av på så sätt att vårdpersonal i olika sammanhang kan förstå utan att jag behöver förklara allt om och om och om igen. Träffar jag andra psykiatrier så har dom bilden framför sig och vet också mer om eventuella ändringar i medicinering osv.

 

[Lillefrun]

Jahopp, när jag skriver här är jag stressad för jag sover ju inte igen. Jag är uppe och packar och startar projekt på nätterna på alla ställen samtidigt så jag blir ju aldrig klar.

Jag träffade läkaren och psykologen som sa att jag uppenbart är på väg in i full mani igen. Jag vaknade så vid 5 och då hade det ställt om sig från igår när jag inte var det. Sömnbrist kan vara en utlösande faktor.

Jag borde ha tagit tillfället i akt att prata med läkaren för det är ju inte ofta man får träffa honom men mina ben hoppade omkring och jag var tvungen att ta fram en av mina fidget saker för att pyssla med något. Jag sa till dom när dom pratade med mig att jag inte förstod vad dom sa, läkaren frågade om det blev ännu rörigare i huvudet och jag sa ja och att dom fick prata och bestämma.

Dom kunde ju inte bara skicka hem mig så utan dom ökade Haldolen igen fast jag just i den frågan sa att den skulle bort för jag känner att jag behöver energi för att bli klar men nej det gick dom inte med på utan jag har fått till på måndag då jag måste tillbaka igen för att hämta mer och avstämning av läget. Så nu ska jag ha den dosen i en månad igen.

Köparen till huset ringde och jag kunde knappt prata för att det gick så fort. Kanske verkar jag lite drogpåverkad. Och det är jag ju faktiskt på ett sätt för jag börjar känna av Haldolen nu. Därför jag ens kan skriva här.

 

[Lillefrun]

Jag har så mycket i huvudet, mycket och rörigt. Försöker sortera det jag ska slänga och skänka i olika kategorier men fixar inte riktigt det så jag har lagt dom i en hög så får mina föräldrar hjälpa mig organisera sen.

Lite lugnare idag än igår, känner mig inte hypoman eller manisk. Svårt att samla tankarna och att vara stilla men tror jag är stressad som innan och som jag kommer vara hela vägen fram tills varje pryl är framme tills 3 oktober oavsett nerpackade saker eller inte. Och visst lite uppe i varv men inte så man behöver oroa sig.

Känns så dumt att ta Haldolen, jag behöver den inte nu. Det är bara bra med mer energi så jag kanske får mer gjort. Och bara för att dom upptäckte det en dag så måste jag ha den höga dosen minst en månad. Jag funderar på att maila min psykolog och säga att det är en dum idé med högre dos eftersom jag är okej. Han säger att Haldolen är till för krissituationer. Vårt hemliga vapen. Men nu är det ingen kris.

På riktigt alltså, jag är inte sjukligt uppvarvad men hur ska jag bevisa det för nu har jag ju tagit Haldol i två dagar och då tror dom ju att det hänger ihop.

 

[kma]

Jag har så mycket i huvudet, mycket och rörigt. Försöker sortera det jag ska slänga och skänka i olika kategorier men fixar inte riktigt det så jag har lagt dom i en hög så får mina föräldrar hjälpa mig organisera sen.

Lite lugnare idag än igår, känner mig inte hypoman eller manisk. Svårt att samla tankarna och att vara stilla men tror jag är stressad som innan och som jag kommer vara hela vägen fram tills varje pryl är framme tills 3 oktober oavsett nerpackade saker eller inte. Och visst lite uppe i varv men inte så man behöver oroa sig.

Känns så dumt att ta Haldolen, jag behöver den inte nu. Det är bara bra med mer energi så jag kanske får mer gjort. Och bara för att dom upptäckte det en dag så måste jag ha den höga dosen minst en månad. Jag funderar på att maila min psykolog och säga att det är en dum idé med högre dos eftersom jag är okej. Han säger att Haldolen är till för krissituationer. Vårt hemliga vapen. Men nu är det ingen kris.

På riktigt alltså, jag är inte sjukligt uppvarvad men hur ska jag bevisa det för nu har jag ju tagit Haldol i två dagar och då tror dom ju att det hänger ihop.

Jag är tveksam till att du har sjukdomsinsikt när du är manisk. Och du har endast tagit haldol i två dagar. Fortsätt så länge som läkare och psykolog anser du ska. De har ju känt dig länge båda två, och har koll.
Det vore väl väldigt dumt att låta manin spinna på nu och du hamnar inlagd på psyket istället för att kunna flytta vid månadsskifte?

 

[Islandshästryttare]

Jag har så mycket i huvudet, mycket och rörigt. Försöker sortera det jag ska slänga och skänka i olika kategorier men fixar inte riktigt det så jag har lagt dom i en hög så får mina föräldrar hjälpa mig organisera sen.

Lite lugnare idag än igår, känner mig inte hypoman eller manisk. Svårt att samla tankarna och att vara stilla men tror jag är stressad som innan och som jag kommer vara hela vägen fram tills varje pryl är framme tills 3 oktober oavsett nerpackade saker eller inte. Och visst lite uppe i varv men inte så man behöver oroa sig.

Känns så dumt att ta Haldolen, jag behöver den inte nu. Det är bara bra med mer energi så jag kanske får mer gjort. Och bara för att dom upptäckte det en dag så måste jag ha den höga dosen minst en månad. Jag funderar på att maila min psykolog och säga att det är en dum idé med högre dos eftersom jag är okej. Han säger att Haldolen är till för krissituationer. Vårt hemliga vapen. Men nu är det ingen kris.

På riktigt alltså, jag är inte sjukligt uppvarvad men hur ska jag bevisa det för nu har jag ju tagit Haldol i två dagar och då tror dom ju att det hänger ihop.

Du har väl avstämning med vården på måndag? Ta medicinen i rekommenderad till dess och prata med dem då. Jag tror precis som @kma att du har bristande sjukdomsinsikt just nu. Om du har läkare och psykolog som följt dig länge har de säkerligen god koll på när du förändras och är på väg att gå in i mani eller är där redan. Är det inte bättre att mota det nu än att inte kunna flytta till månadsskiftet?

 

[Lillefrun]

Jo jag kan prata med dom på måndag kanske men då är det avstämning med en sjuksköterska och inte läkaren. Men lättare att tänka det som ett delmål istället för en månad.

Jag måste ju verkligen flytta om typ exakt två veckor så jag kommer ju inte kunna vara inlagd, det fungerar inte. Det måste ju läkaren också förstå.

Läkaren har känt mig sen typ 2008 på slutenvården och psykologen i 2 år och jag brukar lita på honom mest av alla människor i världen. Han såg väldigt konstigt på mig igår och läkaren såg oroad ut.

Det som är så skumt för mig är att jag kan vara relativt neutral när jag går och lägger mig och sen vakna på morgonen deprimerad eller uppe utan att det hänt något under natten. Jag vet att jag var rätt stissig och ”borta” igår men inte idag.

Men, men jag får väl lita på psykologen och läkaren till måndag eller onsdag när jag träffar psykologen.

 

[Lillefrun]

Snart är jag klar med allt jag kan göra innan slutet av tiden innan flytten. Det bara rann på och jag har fixat det mesta. Är ju inte helt klar med det jag kan nu men kommer bli det idag eller i natt eller imorgon. Ska försöka hålla det till dagtid.

 

[manda]

Jag vet att jag var rätt stissig och ”borta” igår men inte idag.

Skillnaden är väl haldolen, som satts in för att din specialistläkare som känt dig sedan 2008 bedömde att det var läge för kris-medicinering? Underbart att ha något som funkar, men att en medicin funkar är sällan anledning att sluta med den.

Bra att du väljer att lita på och följa läkarens och psykologens plan. Det tror jag ökar din chans att kunna genomföra flyttförberedelser och flytt som du vill och behöver.

 

[Lillefrun]

Skillnaden är väl haldolen, som satts in för att din specialistläkare som känt dig sedan 2008 bedömde att det var läge för kris-medicinering? Underbart att ha något som funkar, men att en medicin funkar är sällan anledning att sluta med den.

Bra att du väljer att lita på och följa läkarens och psykologens plan. Det tror jag ökar din chans att kunna genomföra flyttförberedelser och flytt som du vill och behöver.

Den har kickat igång nu idag. Jag har bara blivit tröttare och tröttare och nu till sist så somnade jag och sov några timmar tills hunden väckte mig nu på kvällen. Det är nackdelen med den, att man blir så däckad. Även som vaken är jag trött och sen sover jag massor. Hoppas på att kunna få sova i natt nu när jag sovit eftermiddag och kväll.

Ja som överläkare borde han väl veta, kanske mer än mig. Och min psykolog vill ju att jag ska ha så lite medicin som möjligt.

Jag skäms varje gång jag varit så där. Jag tycker så mycket om min psykolog och han säger att jag är väldigt klok och intelligent och vi har samma sorts humor och har väldigt trevligt när vi inte är inne i något väldigt svårt samtal. Och sen så beter jag mig som igår och jag skäms och känner mig mindre värld. Inte bara inför psykologen utan också läkaren och mina stackars föräldrar. Har berättat för K så klart för han var här igår. Det vill både han och jag. Att vi är öppna och ärliga för nu när det är som det är behöver han veta eftersom vi är två i det hela som påverkas .

 

[manda]

Den har kickat igång nu idag. Jag har bara blivit tröttare och tröttare och nu till sist så somnade jag och sov några timmar tills hunden väckte mig nu på kvällen. Det är nackdelen med den, att man blir så däckad. Även som vaken är jag trött och sen sover jag massor. Hoppas på att kunna få sova i natt nu när jag sovit eftermiddag och kväll.

Ja som överläkare borde han väl veta, kanske mer än mig. Och min psykolog vill ju att jag ska ha så lite medicin som möjligt.

Jag skäms varje gång jag varit så där. Jag tycker så mycket om min psykolog och han säger att jag är väldigt klok och intelligent och vi har samma sorts humor och har väldigt trevligt när vi inte är inne i något väldigt svårt samtal. Och sen så beter jag mig som igår och jag skäms och känner mig mindre värld. Inte bara inför psykologen utan också läkaren och mina stackars föräldrar. Har berättat för K så klart för han var här igår. Det vill både han och jag. Att vi är öppna och ärliga för nu när det är som det är behöver han veta eftersom vi är två i det hela som påverkas .

Om nu sömnbrist är en trigger för din mani så låter det jättebra att du blir trött och sover mycket. Även om det är opraktiskt så är det väl ännu mer opraktiskt med ett fullt ut skov?

Du har exakt inget att skämmas för. Sjukdom påverkar INTE ens människovärde och jag är glad att du har människor (och djur! ) runt dig som känner så.

 

[Lillefrun]

Om nu sömnbrist är en trigger för din mani så låter det jättebra att du blir trött och sover mycket. Även om det är opraktiskt så är det väl ännu mer opraktiskt med ett fullt ut skov?

Du har exakt inget att skämmas för. Sjukdom påverkar INTE ens människovärde och jag är glad att du har människor (och djur! ) runt dig som känner så.

Ja sömnbrist säger dom är en stor bidragande faktor. För alla med bipolär. Men min sömn krånglar ju i princip alltid mer eller mindre.

Sist jag var manisk hamnade jag ju på sjukhuset, bara en natt men jag var ändå där. Jag kan inte säga om jag var på väg att bli manisk eller redan var det nu för nu fick jag ju medicinen direkt på mottagningen. Läkaren kontaktade en sjuksköterska som fick fixa Haldol åt mig på direkten när jag var hos läkaren .

Så jag är rätt påverkad av medicinen. Den är värst i början sen vänjer sig kroppen lite men man är ändå ständigt trött.

Jag sa till psykologen första gången jag fick medicinen att jag sov mer och inte orkade allt jag gjorde innan och mest bara vill vila. Då sa han ”Vad dumt att ha en medicin som fungerar och gör det den ska” Dom vill ju inte bara få mig att sova utan bryta hypomanin eller manin även på dagtid och det är där vi inte är överens.

Jag förklarade noga för dom flera gånger igår att jag inte har tid att ta någon medicin eller ändra något för jag behöver energin och att det är bra att vara lite uppe i varv för då blir jag lite mer positiv också och behöver inte vila. Istället för att bara vara stressad över flytten känns det nu som att det fixar sig. Vi löser det.

Det negativa är väl att jag inte kan prata mer någon för tankarna går fortare än munnen så jag stammar och missar ord och pratar väldigt fort. Men tankarna går långsamt med Haldolen.

 

[manda]

Samtidigt sa du igår att du blivit klar med allt och du har skrivit tidigare att du skulle kunna göra kvarvarande sortering vid uppackning.

Jag håller med dina läkare; det är inte ”praktiskt” med lite mani på dagen. Det är ett enormt högt spel att spela. Du sätter bekvämligheten i att få prestera som du vill
mot den stora sannolikheten att du driver dig själv till inläggning, som du verkligen inte vill. Så du är stark som följer deras bedömning istället för tankar som matar sjukdomen (vilket det är att vilja ha manin dagtid och tycka att en månads akutbehandling ska brytas efter en dag för att den funkar).

Ta hand om dig. Följ din medicinering även om den är obekväm. Just det obekväma är skyddet mot att skovet blossar upp igen. Du är värd precis lika mycket även om flyttpackningen inte är perfekt genomförd.

 

[Lillefrun]

Samtidigt sa du igår att du blivit klar med allt och du har skrivit tidigare att du skulle kunna göra kvarvarande sortering vid uppackning.

Jag håller med dina läkare; det är inte ”praktiskt” med lite mani på dagen. Det är ett enormt högt spel att spela. Du sätter bekvämligheten i att få prestera som du vill
mot den stora sannolikheten att du driver dig själv till inläggning, som du verkligen inte vill. Så du är stark som följer deras bedömning istället för tankar som matar sjukdomen (vilket det är att vilja ha manin dagtid och tycka att en månads akutbehandling ska brytas efter en dag för att den funkar).

Ta hand om dig. Följ din medicinering även om den är obekväm. Just det obekväma är skyddet mot att skovet blossar upp igen. Du är värd precis lika mycket även om flyttpackningen inte är perfekt genomförd.

Ja jag har ju inte haft mycket kvar att göra just nu. Mina föräldrar hjälpte mig köra bort skräp och möbler idag men det dyker upp nytt hela tiden. Men nu har vi lite mer av en plan.

Nästa vecka ska vi se om vi behöver åka en gång till till returpunkten för jag har ändrat mig och vill slänga mer än vad jag redan gjort. Det löser jag och mina föräldrar lätt. Vi behöver plocka ner två lampor också och vi behöver köra en del själva för flyttfirman tar inte allt men pappa är ledig 1 och 2 oktober så vi ska köra ett gäng kartonger och lådor själva.

Jag och K packade ner dom flesta gardinerna igår och mamma och jag hjälptes åt med dom sista idag. Sista bordet och dynorna jag inte vill ha ska K få av mig. Så jag har mycket saker men egentligen inte så mycket möbler. Har inte ens en TV bänk.

Så nej jag vill inte bli manisk, bara energi nog att orka flytten och allt,. Lagom helt enkelt. Men det blir väl så att jag får följa läkarens order. Men jag tror inte på dom, jag tror inte dom hade rätt i torsdags. Jag tror dom överdriver. Men det går ju inte att bevisa så nu är jag fast i den här sörjan jag kämpat med sen i vintras/tidig vår för att bli av med. Jag hade lyckats få den sänkt och trodde jag skulle ta bort den helt igår.

.

 

[manda]

Jag förstår verkligen att det är knepigt med mediciner som ger mer än bara de önskvärda effekterna och som ksnske är knepiga att sätta ut osv. Självklart har du rätt till patientcentrerad vård och vad du vill är viktigt. Jag vill bara vara tydlig med att jag inte menar annorlunda! Jag gissar också att svängningarna är allra mest problematiska för dig, så du ska ju inte ”lyda” för någon annans skull utan för dina egna mål kring flytten just nu och ditt liv i stort.

Min egen filosofi är att bara ändra medicinska beslut i samråd med min läkare OCH i perioder av smooth sailing. En flytt är inte smooth sailing för någon, och det är med det i åtanke jag skriver som jag skriver. Att ändra i mediciner när något redan är off (även om det ”bara” är pressen av den förestående flytten) gör att det inte går att utvärdera, det går helt enkelt inte att veta vad som är vad när flera faktorer ändras samtidigt.

Jag Tycker att du, men den hjälp du har, verkar ha bra koll på flytten i sin helhet. Roligt att kunna ge bort lite möbler till K också!