Sv: Beach 2014 del V
Jag gjorde det! Jag förvånade mig själv igen genom att ta det svåraste alternativet, hällde till och med på lite sweatchilisås utöver, vilket jag tycker är väldigt läskigt. Resonerade med mig själv om vad det värsta som kunde hända är och det enda negativa är ju att jag går upp i vikt men jag fick påminna mig själv om att det är just det jag ska. Och så klart är ångesten det mest skrämmande. Men jag har ju ångest oavsett vad jag äter och inte. Det blir en tillfällig lindring just när jag inte äter som jag ska men det går över och så kommer ångesten tillbaka lika starkt igen. Så jag bankade sjukdomen hårt i huvudet och gjorde precis det den inte ville att jag skulle göra,dvs åt det som innehöll mest kalorier.
Jag måste ha energi nu, imorgon börjar min agilitykurs och på lördag freestylekursen. Det kräver ändå lite energi att träna agility 1,5 timme plus att jag värmer upp hunden innan och går även lite efter så han inte ska bli kall och stel. Utöver mina vanliga promenader.
Ångesten var dock så stark så jag tog tre gånger mer lugnande medicin än vad jag ska. Det är ett dumt beteende jag har, jag får sådan ångest att jag tar för mycket mediciner för att stänga av. Har iaf inte däcket sittandes eller blivit helt borta idag som många andra gånger men huvudet är helt mosigt nu vilket ju iof var målet med det hela, stänga av lite ett tag. Så nu ska jag ta mig till sängen och kommer absolut slockna ganska direkt. och så hoppas jag agilityn ger mig friska och starka tankar och lite glädje. Agilityn är lagom nivå av fysisk aktivitet för mig, både mentalt och fysiskt. En form av träning för mig. Om man nu kan kalla det träning? För mig känns det som det.