Beslut

[Philosophia]

Så hur gör du när du har en kurs med 300 studenter, arbetsvägrar?

Jag väljer rimligen en annan examinationsform.

 

[Philosophia]

Fast det är ju inte bara kriterierna i sig, utan också hur det ska se ut för respektive kriterium för olika poäng. Säg att du har fyra kriterier, som vardera ger 3-7 poäng (alla kanske inte är lika viktiga), då skriver du också vad man ska ha gjort för att uppfylla varje poängsteg. Tänk dig som en färgkarta, och så är tentasvaret färgprovet, som du håller upp mot poängskalan för att se var den passar. Eller en dressyrtävling, där man sätter poäng på olika delmoment eller delaspekter, istället för att bara ge en totalpoäng. Lite så funkar det.

Det finns väl två anledningar till att man använder sig av den rättningsmetoden - dels transparens gentemot studenterna, då vet de mer exakt var deras styrkor och brister var, än om de bara får en totalsumma (får en student väldigt lågt någonstans så brukar man skriva lite extra i feedbacken om vad som blev fel), dels att man själv inte ska börja glida på bedömningen.

Fast det framgår väl av frågornas utformning vad studenten ska besvara för att uppfylla poängstegen?

 

[Petruska]

Men om du rättar 300 essäfrågor, hur gör du för att inte glida i bedömningen om du inte har några mallar eller strukturer att gå efter? Jag skulle säga att det är kognitivt omöjligt (för mig iaf) att hålla 300 essäer i huvudet och rangordna dem efter varandra. Om du ändå kan förklara när studenterna frågar låter det ju som att du har någon föreställning om vad ett svar borde innehålla, och inte enbart går på instinkt och magkänsla?

Jag har rättningskriterier. Det händer att jag ändrar kriterierna några tentor in i rättningen, och då rättar jag ju om de jag redan har gått igenom, annars blir det underligt. Men i stort sett är kriterierna av typen: svarar studenten faktiskt på frågan, hurdan är begreppsanvändningen etc, sådant som framgår av frågeställningen egentligen.

Jag har aldrig någonsin mer än 50 studenter samtidigt i samma kurs, så 300 svar på samma fråga (om jag då återanvände tentafrågan) skulle det ta minst 6 terminer att få ihop. Jag rangordnar dem ju inte heller direkt efter varandra, jag avgör vilket betyg de ska ha. Jag gör inte och förväntas inte göra en inbördes rangordning mellan studenterna, förutom då just att sätta betygen, men då har ju många studenter samma betyg.

 

[Petruska]

Exakt. När jag läste engelska så hade vi flervalsfrågor på synonymer. Orden var ibland mycket snarlika och man rättades efter en mall.

Problemet var, att om man lagt en betydelse i ett ord och kryssat en rimlig synonym utifrån det, så kunde det också bli fel.

Jag tyckte då, i början på 2000-talet, att detta prov (som har fler hundra ord) var mycket otidsenligt, men det är så man testat i alla år. Lättat dessutom. (numer sker det säkert digitalt dessutom)

Man känner inom pedagogisk forskning och språkinlärning till att ett ordförråd byggs upp genom att orden används i specifika sammanhang. Dessutom förändras innebörden över tid.

Att lära sig en "gloslista" är till exempel ett ineffektivt sätt att lära sig ett språk på, då orden kommer till liv genom sammanhang.

Oh well... ursäkta rådkap.. Men min poäng är att synen på kunskap förändras och det är inte alltid universiteten själva som går i bräschen för pedagogisk utveckling. Inte ens pedagogiska institutionen är alltid så uppdaterad.

Men nu lär jag få huka mig.

Vore jag student skulle jag inte läsa kurser med sådana examinationsformer. Det är min lösning. Givetvis ger jag inte sådana tentor som jag själv närmast skulle förakta om jag vore student.

 

[Mabuse]

Vore jag student skulle jag inte läsa kurser med sådana examinationsformer. Det är min lösning. Givetvis ger jag inte sådana tentor som jag själv närmast skulle förakta om jag vore student.

Vi har också flervalsfrågor, på litteraturtesten. Att kunna lära sig utantill är förståss inte slutmålet med kursen, men dels kan man fråga om en del nyckelförståelser på det sättet, och kolla av att studenterna har greppat vissa baskunskaper, dels är det rätt bra om studenterna faktiskt har lärt sig en del saker, rätt upp och ner, för utan att ens kunna modeller etc är det svårt att tillämpa dem analytiskt.

 

[Mabuse]

Jag har rättningskriterier. Det händer att jag ändrar kriterierna några tentor in i rättningen, och då rättar jag ju om de jag redan har gått igenom, annars blir det underligt. Men i stort sett är kriterierna av typen: svarar studenten faktiskt på frågan, hurdan är begreppsanvändningen etc, sådant som framgår av frågeställningen egentligen.

Jag har aldrig någonsin mer än 50 studenter samtidigt i samma kurs, så 300 svar på samma fråga (om jag då återanvände tentafrågan) skulle det ta minst 6 terminer att få ihop. Jag rangordnar dem ju inte heller direkt efter varandra, jag avgör vilket betyg de ska ha. Jag gör inte och förväntas inte göra en inbördes rangordning mellan studenterna, förutom då just att sätta betygen, men då har ju många studenter samma betyg.

Då har du ju en rättningsmall, bara att du inte har skrivit ut den och delat ut den till studenterna. Är det bara 50 studenter i kurserna så kan man ju ta det lite mer informellt, och informera om rättningsmallen muntligt till de som frågar - med hundratals studenter varje termin blir det tjatigt och tidskrävande, då är det mer praktiskt att skriva ner den och lägga ut på kurswebben.

 

[Philosophia]

Vi har också flervalsfrågor, på litteraturtesten. Att kunna lära sig utantill är förståss inte slutmålet med kursen, men dels kan man fråga om en del nyckelförståelser på det sättet, och kolla av att studenterna har greppat vissa baskunskaper, dels är det rätt bra om studenterna faktiskt har lärt sig en del saker, rätt upp och ner, för utan att ens kunna modeller etc är det svårt att tillämpa dem analytiskt.

Jag kan använda det på duggor (särskilt när jag har ingenjörsstudenter eftersom de tenderar att vara många). Dels ger det mig en möjlighet att beta av någon poäng på kursen så att den avslutande tentan inte blir så omfattande och dels ger den studenterna en inblick huruvida de överhuvudtaget har ett hum om teorier och begrepp och vad de behöver läsa på.

 

[Philosophia]

Då har du ju en rättningsmall, bara att du inte har skrivit ut den och delat ut den till studenterna. Är det bara 50 studenter i kurserna så kan man ju ta det lite mer informellt, och informera om rättningsmallen muntligt till de som frågar - med hundratals studenter varje termin blir det tjatigt och tidskrävande, då är det mer praktiskt att skriva ner den och lägga ut på kurswebben.

Det är ju det jag säger också. Självklart har man en mental rättningsmall - både när man formulerar frågorna och när man läser svaren. Det jag inte förstår är hur en nedskriven rättningsmall skulle vara till hjälp för rättningen av tentan.

 

[Mabuse]

Det är ju det jag säger också. Självklart har man en mental rättningsmall - både när man formulerar frågorna och när man läser svaren. Det jag inte förstår är hur en nedskriven rättningsmall skulle vara till hjälp för rättningen av tentan.

För att du slipper hålla den i huvudet, inklusive vad som krävs för att man ska få två eller tre poäng på nån aspekt. Det är väl samma anledning som varför man alls skriver ner saker istället för att bara ha allt i huvudet?

Sen, som sagt, den andra nyttan är att den ökar transparensen för studenterna. Det är ju inte heller fel.

 

[Mabuse]

Jag kan använda det på duggor (särskilt när jag har ingenjörsstudenter eftersom de tenderar att vara många). Dels ger det mig en möjlighet att beta av någon poäng på kursen så att den avslutande tentan inte blir så omfattande och dels ger den studenterna en inblick huruvida de överhuvudtaget har ett hum om teorier och begrepp och vad de behöver läsa på.

Ja, precis. Duggor och litteraturtest är samma sak.

 

[Mabuse]

Förresten, OT, men vad lyxigt att aldrig ha mer än 50 studenter på någon kurs, vad med resurser det måste finnas på era institutioner! 40-50 är nog smärtgränsen för oss, färre studenter än så, så skulle nog kursen strykas, det blir för dyrt. Snittet annars är 50-80 studenter per lärare och kurs, och då tror jag skolan där jag jobbar brukar räknas som den mest lärartäta i vårt ämne, på annat håll har jag hört om 300 studenter på en lärare.

 

[Philosophia]

Förresten, OT, men vad lyxigt att aldrig ha mer än 50 studenter på någon kurs, vad med resurser det måste finnas på era institutioner! 40-50 är nog smärtgränsen för oss, färre studenter än så, så skulle nog kursen strykas, det blir för dyrt. Snittet annars är 50-80 studenter per lärare och kurs, och då tror jag skolan där jag jobbar brukar räknas som den mest lärartäta i vårt ämne, på annat håll har jag hört om 300 studenter på en lärare.

Nja, 50 studenter ger inte mycket HÅS och HÅP vilket inte bekostar särskilt många lektorstimmar. För att studenterna ska få mer än en föreläsning och ett seminarium i veckan så blir det mycket gratisarbete. :/

 

[Mabuse]

Nja, 50 studenter ger inte mycket HÅS och HÅP vilket inte bekostar särskilt många lektorstimmar. För att studenterna ska få mer än en föreläsning och ett seminarium i veckan så blir det mycket gratisarbete. :/

Vi har väl någon sorts informell norm om att en normal kurs (7,5 hp, kursen går över en halv termin) bör innehålla 4-5 seminarier och 10-12 föreläsningar. Så det brukar man se till att leverera om det inte är ngt extraordinärt med kursen.

Vad är HÅS och HÅP?

 

[Philosophia]

Vi har väl någon sorts informell norm om att en normal kurs (7,5 hp, kursen går över en halv termin) bör innehålla 4-5 seminarier och 10-12 föreläsningar. Så det brukar man se till att leverera om det inte är ngt extraordinärt med kursen.

Vad är HÅS och HÅP?

Det står för helårsstudent och helårsprestation och är parametrar som bestämmer anslaget som institutionerna får för att bedriva undervisning. Universitetet får pengar för varje registrerad student och för varje student som genomför utbildningen. Anslaget bestämmer i sin tur hur många klocktimmar som en lärare kan få betalt för en kurs. På min institution får vi i genomsnitt 70 klocktimmar för en kurs på 7,5 hp. De 70 klocktimmarna ska räcka till ev. inläsning av litteratur, schemaläggning och övrig planering, föreläsningar, seminarier, studentkontakt, tentarättning och övrigt administrativt arbete.

 

[Mabuse]

Det står för helårsstudent och helårsprestation och är parametrar som bestämmer anslaget som institutionerna får för att bedriva undervisning. Universitetet får pengar för varje registrerad student och för varje student som genomför utbildningen. Anslaget bestämmer i sin tur hur många klocktimmar som en lärare kan få betalt för en kurs. På min institution får vi i genomsnitt 70 klocktimmar för en kurs på 7,5 hp. De 70 klocktimmarna ska räcka till ev. inläsning av litteratur, schemaläggning och övrig planering, föreläsningar, seminarier, studentkontakt, tentarättning och övrigt administrativt arbete.

Det är lite förvirrande där att varje skola räknar på sitt sätt! Men om vi tar en kurs på 7,5 hp, med 50 studenter, så skulle den hos oss vara 10% för en lärare. 10% är andelen av årsarbetstiden, vilket då motsvarar lite drygt en månad, eller 200 timmar på ett ungefär. I praktiken tar en kurs mer tid, man kan räkna att 10% undervisning tar ungefär 15-20% av årsarbetstiden i praktiken. Men då låter det ju som att ni har mindre resurser. Men hur många kurser har en lärare då per år? Säg att man har 50% undervisning i sin tjänst (mindre än så finns väl knappast, om man inte köpt sig fri?), har man då ensamt ansvar för 12 kurser om året?

 

[Robbansmatte16]

I höstas kom jag in på min drömutbildning på universitetet, och jag kämpade på med jobb vid sidan av och pluggande, flitigt påhejad av mina familjemedlemmar och arbetskamrater...
Nya svåra ord, nya sätt att tänka, grupparbeten, ny miljö mm
Och så kom tentan, en tenta som skulle klaras för att kunna gå ut på den verksamhetsförlagda utbildningen ( villkor som universitetet har) Klarade inte första tentan, och fick göra en omtenta som jag än en gång missade på. Svaren på tentan är för korta, och det analyserande delarna saknar helt svar ( saxat ur ett mail från examinatorn) . Får givetvis gör om tentan i Mars och fortsätta på min utbildning, då den verksamhetsförlagda utbildningsperioden är över.
Jag missar på det analytiska bitarna, finns där inne men svårt att få ner på papper, något jag aldrig lärt mig under min skolgång, kanske aldrig har behövt i mitt yrkseliv, privatliv.
Schemat på jobbet var sedan länge planerat, för att jag skulle kunna gå ut på praktik, en praktik där "poletten skulle trilla ner", om detta var rätt utbildning och ett passande yrke, då jag endast stött på yrket från ett föräldraperspektiv.
Extra pass finns i överflöd på jobbet i fall jag har för mycket fritid, vilket jag har nu, tid till att plugga ja givetvis finns det även det, men vad ska jag plugga på då jag själv anser att jag inte har de där analytiska bitarna som krävs för att klara av tentan, glädjen lusten och orken att fortsätta gotta ner mig i litteraturen är totalt bortblåst..
Känner mig totalt misslyckad...
Hjärtat är tu delat. Jag vill göra saker jag mår bra av, även om mitt jobb inte är ett högstatusyrke, mår jag bra där, skratt glädje värme och kärlek.
Vill göra något annat i framtiden, skrev ett mail till studievägledaren för vidare diskussioner, har även funderat på om en distansutbildning skulle passa min situation bättre.....
Ja kära ni vad tycker och anser ni ?

Hej, jag tycker det är bra att du börjat läsa ngt. du tycker om. Att läsa och tentaskriva är ngt man lär sig och du har redan fått bra råd i tråden. Jag har läst i omgångar, först efter gymnasiet på ett äldre univ. på 70-t., sedan på 90-talet och började igen för ett par år sedan på distans, först på ett gammalt univ. och sedan på en nyare högskola. Trots mina rätt många år måste jag också lära mig hur det fungerar på den nyare högskolan, vad lärarna förväntar sig, hur tentor fungerar numera. Det har tagit mig tre terminer att känna mig hemma i det nya systemet. Så ha tålamod med dig själv, se till att du får hjälp, ev. mentor eller äldre student till stöd och allt annat som studievägledare mfl kan ge. Skriv ner alla dina frågor och skicka i förväg så får du bättre (och genomtänkta svar). Se till att du får mycket studiero hemma, heltidsstudier = 40 tim i veckan. spec. i början. Lycka till och ge dig inte (jämför hantverksyrken-tar också lång tid att lära sig).

 

[Snurrfian]

Nja, 50 studenter ger inte mycket HÅS och HÅP vilket inte bekostar särskilt många lektorstimmar. För att studenterna ska få mer än en föreläsning och ett seminarium i veckan så blir det mycket gratisarbete. :/

Vi har väl någon sorts informell norm om att en normal kurs (7,5 hp, kursen går över en halv termin) bör innehålla 4-5 seminarier och 10-12 föreläsningar. Så det brukar man se till att leverera om det inte är ngt extraordinärt med kursen.

Vad är HÅS och HÅP?

Nu är jag nyfiken i en strut men det är då undervisning på plats så att säga? Jag läser på distans eftersom det passar mitt liv just nu och jag tror att vi är max 25 elever på kursen och det tunnas ut allt mer efter varje delkurs. På seminarierna (som ska vara obligatoriska) är vi uppdelade i två grupper och där är vi på pappret då typ 12 elever men i praktiken är det oftast bara 5-6 stycken... Det borde alltså inte vara någon ekonomi för högskolan att ha sin undervisning så? Nu i de två sista delkurserna har vi haft två lärare och ungefär en heldag med föreläsning i veckan och ett seminarium i veckan. Föreläsningarna har dock oftast varit uppdelade i två halvdagar, och spela dessutom alltid in och läggs ut online att titta på när man vill. Jag kan ju tänka mig att fördelen är att vi inte tar upp några lektionssalar men å andra sidan så borde kanske den tekniska utrustningen kosta en del.

 

[Mabuse]

Nu är jag nyfiken i en strut men det är då undervisning på plats så att säga? Jag läser på distans eftersom det passar mitt liv just nu och jag tror att vi är max 25 elever på kursen och det tunnas ut allt mer efter varje delkurs. På seminarierna (som ska vara obligatoriska) är vi uppdelade i två grupper och där är vi på pappret då typ 12 elever men i praktiken är det oftast bara 5-6 stycken... Det borde alltså inte vara någon ekonomi för högskolan att ha sin undervisning så? Nu i de två sista delkurserna har vi haft två lärare och ungefär en heldag med föreläsning i veckan och ett seminarium i veckan. Föreläsningarna har dock oftast varit uppdelade i två halvdagar, och spela dessutom alltid in och läggs ut online att titta på när man vill. Jag kan ju tänka mig att fördelen är att vi inte tar upp några lektionssalar men å andra sidan så borde kanske den tekniska utrustningen kosta en del.

Ja, precis, det jag angav ovan var vanlig undervisning, inte distans. Det som kostar är ju lärartimmar och lokaler, och om föreläsningarna läggs ut online är min gissning att det är samma föreläsningar varje år - det kan ju rätt snabbt ge skalfördelar. Den tekniska utrustningen är väl typ en videokamera, om ni inte har något mer fancy? Det är inte så dyrt, det dyra är timmarna det tar att göra föreläsningen. Så i princip kan det ju vara så att det enda som kostar efter startkostnaden med föreläsningarna är lite administration och lärartimmarna under seminarierna, om de är live och på plats i sal.

Så det beror ju lite på hur mycket lärartimmar som går åt för att bedriva distansundervisningen - kan man snåla ordentligt där, så går det kanske runt även med väldigt få studenter.

 

[Rurik]

Hej, jag tycker det är bra att du börjat läsa ngt. du tycker om. Att läsa och tentaskriva är ngt man lär sig och du har redan fått bra råd i tråden. Jag har läst i omgångar, först efter gymnasiet på ett äldre univ. på 70-t., sedan på 90-talet och började igen för ett par år sedan på distans, först på ett gammalt univ. och sedan på en nyare högskola. Trots mina rätt många år måste jag också lära mig hur det fungerar på den nyare högskolan, vad lärarna förväntar sig, hur tentor fungerar numera. Det har tagit mig tre terminer att känna mig hemma i det nya systemet. Så ha tålamod med dig själv, se till att du får hjälp, ev. mentor eller äldre student till stöd och allt annat som studievägledare mfl kan ge. Skriv ner alla dina frågor och skicka i förväg så får du bättre (och genomtänkta svar). Se till att du får mycket studiero hemma, heltidsstudier = 40 tim i veckan. spec. i början. Lycka till och ge dig inte (jämför hantverksyrken-tar också lång tid att lära sig).

Jag fick ett mail av studievägledaren som jag ska träffa nästa vecka, det som känns surt i mitt fall är att jag klarat det två andra delmomenten i kursen med G, bara den där förbannade tentan

 

[Snurrfian]

Ja, precis, det jag angav ovan var vanlig undervisning, inte distans. Det som kostar är ju lärartimmar och lokaler, och om föreläsningarna läggs ut online är min gissning att det är samma föreläsningar varje år - det kan ju rätt snabbt ge skalfördelar. Den tekniska utrustningen är väl typ en videokamera, om ni inte har något mer fancy? Det är inte så dyrt, det dyra är timmarna det tar att göra föreläsningen. Så i princip kan det ju vara så att det enda som kostar efter startkostnaden med föreläsningarna är lite administration och lärartimmarna under seminarierna, om de är live och på plats i sal.

Så det beror ju lite på hur mycket lärartimmar som går åt för att bedriva distansundervisningen - kan man snåla ordentligt där, så går det kanske runt även med väldigt få studenter.

Nja de har sagt att alla föreläsningar ska ges live men att det finns en backup föreläsning om det skulle behövas. Hittills har "gamla" föreläsningar lagts upp två gånger på hela terminen. Alla föreläsningar ges i Adobe Connect så att man kan ställa frågor under föreläsningen om man vill. Så det är webbkamera, bra mick och stabil uppkoppling som är nödvändigt. Våra två sista delkurser är tydligen helt nya/omgjorda och dessutom en nyanställd som håller i ena halvan och har ett betydligt mer brinnande engagemang än de föreläsare vi hade de första delkurserna. Där blev det nästan så att jag funderade på om jag skulle erbjuda mig att hjälpa dem med föreläsningsmaterialet eftersom de la upp handskrivna anteckningar som var inskannade och sedan utlagda.De var väldigt kunniga på sina ämnen men brast en hel del i teknik och pedagogik... Den ena hade jag extremt svårt att orka lyssna på för det kändes som om hen läste innantill i en och samma ton i två timmars tid.
De två sista kurserna har det istället varit PP som förutom föreläsningen även lagts ut separat vilket har varit toppen! Dessutom fantastiskt duktig föreläsare som verkligen kan fånga in en och hålla kvar intresset.