Beslut

[Philosophia]

Hur gör de när de överklagar, då? Eller gör de inte det?

Det har väl hänt tre eller fyra gånger på 14 år att studenter har ifrågasatt min bedömning. En gång har det varit på en salstenta. Jag förstod inte alls studentens luddiga förklaring i skriven text. Studenten förklarade sig muntligt, jag köpte det och valde att ge studenten den extra poäng som gav honom ett högre betyg. Vid de andra tillfällena så har det varit hemtentor och då har jag bett en kollega göra en andra bedömning.

 

[Mabuse]

Det har väl hänt tre eller fyra gånger på 14 år att studenter har ifrågasatt min bedömning. En gång har det varit på en salstenta. Jag förstod inte alls studentens luddiga förklaring i skriven text. Studenten förklarade sig muntligt, jag köpte det och valde att ge studenten den extra poäng som gav honom ett högre betyg. Vid de andra tillfällena så har det varit hemtentor och då har jag bett en kollega göra en andra bedömning.

Oj. Ja, det var lite skillnad. Hos oss kan man räkna med att 5-10% överklagar när de fått sin slutpoäng, för att de vill över nästa betygsgräns. Har du några hundra studenter blir det en del.

 

[Rurik]

Exempeltentor med svar tror jag dock kan vara till viss hjälp för TS eftersom det handlar om att se hur omfattande och förklarande svaren behöver vara för att ge poäng.

Men då återstår frågan, kan jag skicka i väg ett mail till examinatorn och fråga om dessa exempeltentor med svar

 

[Philosophia]

Men då återstår frågan, kan jag skicka i väg ett mail till examinatorn och fråga om dessa exempeltentor med svar

Mejla och fråga om det finns tillgängligt. Förklara som du har gjort här och berätta att du tror att det skulle ge dig en bättre bild av vad som krävs för ett uttömmande svar på olika typer av tentafrågor.

 

[Rurik]

Ge inte upp! Du har ju kommit in på din drömutbildning ju!!!! Jag pluggade också som äldre och det var ganska få tentor som jag inte fick göra om i början. Tror jag hade omtentor på de flesta de första 3 terminerna eller så (gick i 4,5 år). Det är bara att traggla på. Till slut får man in snitsen. Jag tycker dock att du ska ta chansen att plocka ut de veckor lån/studiemedel du har möjlighet till och minska på jobbet. Jag jobbade varannan helg och kunde då koncentrera mig ordentligt på skolan.

Njaa där långt inne finns den där lågan, även om det ljust nu känns som om jag har lust och bränna böckerna tillsammans med julgranen, och se detta som ännu ett misslyckande . Men det är ju faktiskt jag som har valt att göra detta, tagit beslutet själv att plugga, så på något j-vla vis ska jag klara det.

 

[Snurrfian]

Lite OT kanske men jag blev lite överraskad av att det är så många som överklagar sina tentor? Jag är inne på min första termin på högskolan och jag har nog inte ens funderat så mycket över att läraren skulle göra fel bedömning. Men å andra sidan så har jag blivit godkänd i de tentor vi har haft så här långt och det jag har fått kommentarer på är sånt som har känts väldigt självklart när läraren har påpekat det, jag har mest känt och försökt göra bättre nästa gång.
Nu är de två sista delkurserna jag läser under omarbetning så lärarna har varit väldigt tydliga med att de kommer att vara snälla i sina bedömningar i och med att de inte har kunnat visa exempel på vad de vill att vi ska skriva.
Enda gången jag har blivit frustrerad var när det drog ut nästan 10 veckor för att få svar på en hemtenta var godkänd eller inte och så skulle omtentan ske 3 dagar senare. Nu fick jag VG men i och med att jag inte kände mig helt trygg i att jag verkligen hade förstått frågorna rätt så var jag lite bekymrad över hur jag skulle hinna med om jag hade gjort helt fel.

Men till @rubrik så vill jag bara säga att det där med att slänga sig med fina och lång ord behöver inte alls betyda att de har koll, utan mest bara babblar på, i vissa fall går läraren på det, i andra fall så genomskådar de taktiken. Sen har jag en i min seminariegrupp som pratar och pratar och pratar men det finns inte en sammanhängande mening så ingen har en susning om vad hen egentligen vill få fram och det märks att lärarna har samma problem. Vid något tillfälle så blev lärarens respons: Jaha jo så att om vi går vidare... Alla andras "svar" bemötte läraren antingen genom att antingen berättade lite mer eller berömma för att personen hade tagit upp viktiga aspekter.

 

[prinsessfeminist]

Där skiljer sig nog attityden väldigt mycket från universitet till universitet. Poängen är ju att studenterna ska lära sig och att tentamen ska vara ett test på deras kunskaper. Uppenbarligen har Göteborgs universitet inte tyckt att de bränner några frågor genom att förbereda studenterna på vad som komma skall. Är studenterna förberedda blir dessutom resultaten bättre, eftersom studenterna vet hur tentorna är uppbyggda och vad som förväntas av dem. Det blir ingen chock på tentadagen.

Eller så är det kanske så att lärarna på Göteborgs universitet är mer flitiga och har fler frågor förberedda än där du jobbar.


På juristprogrammet är det anonyma tentor, så det spelar ju ingen större roll. När tentan är rättad får du hämta ut din tenta om du vill, men du får också låta den ligga kvar ifall någon vill kopiera upp den. Ska den bestridas ligger den också kvar förstås.

Jag har aldrig haft några problem med att låta mina tentor ligga kvar, även om inte alla svaren var bra. Det är bra för studenter som kom under mig att få se vad det var i mina svar som inte räckte till, så att de kan utvecklas och bli bättre. Sen är det ju väldigt många olika svar, men där poängen ändå räcker till så att säga. Det är nyttigt för studenterna att läsa att även om man har svarat relativt olika så kan det ändå gå vägen så länge man argumenterar rätt och har en röd tråd i svaret.

Rätt tänkt!

Tänk om fler inom utbildningsväsendet (inklusive grundskolan), kunde se det du beskriver; att lärande handlar om att lära av och med varandra.

En tenta eller ett prov kan förvisso ha till syfte att testa den lärandes kunskaper diagnostiskt, för att läraren skall ha en utgångspunkt utifrån vilken nivå denne skall lägga sin undervisning, men handlar det om ett avlutande prov, så är givetvis träning för målet mer rimlig. Jag brukar förespråka att lärare visar eleverna från början vilken nivå som förväntas av genomgången kurs. På så sätt är processen öppen och transparent.

Tyvärr ser inte alla detta som en viktig del i undervisningen, att den studerande själv blir varse sitt lärande. Det innebär att den studerande som snabbt förstår poängen själv skaffar sig ett försprång, medan andra kan hamna hjälplöst efter.

Sedan är jag inte alls inne på att eleverna skall bli "papegojor" och rabbla upp vad som förväntas (om det inte handlar om rena färdighetsträningar), utan frågeställningarna bör vara sådana att man kan svara rätt om man förstått.

Ett bra prov är enligt min mening ett prov som bidrar till lärandet i frågeställningarna, och som kan användas i uppföljning av undervisningen. Poängen är ju att den studerande skall ges bästa möjliga chans till att visa vilka kunskaper denne har!

 

[Mabuse]

Lite OT kanske men jag blev lite överraskad av att det är så många som överklagar sina tentor? Jag är inne på min första termin på högskolan och jag har nog inte ens funderat så mycket över att läraren skulle göra fel bedömning. Men å andra sidan så har jag blivit godkänd i de tentor vi har haft så här långt och det jag har fått kommentarer på är sånt som har känts väldigt självklart när läraren har påpekat det, jag har mest känt och försökt göra bättre nästa gång.
Nu är de två sista delkurserna jag läser under omarbetning så lärarna har varit väldigt tydliga med att de kommer att vara snälla i sina bedömningar i och med att de inte har kunnat visa exempel på vad de vill att vi ska skriva.
Enda gången jag har blivit frustrerad var när det drog ut nästan 10 veckor för att få svar på en hemtenta var godkänd eller inte och så skulle omtentan ske 3 dagar senare. Nu fick jag VG men i och med att jag inte kände mig helt trygg i att jag verkligen hade förstått frågorna rätt så var jag lite bekymrad över hur jag skulle hinna med om jag hade gjort helt fel.

Men till @rubrik så vill jag bara säga att det där med att slänga sig med fina och lång ord behöver inte alls betyda att de har koll, utan mest bara babblar på, i vissa fall går läraren på det, i andra fall så genomskådar de taktiken. Sen har jag en i min seminariegrupp som pratar och pratar och pratar men det finns inte en sammanhängande mening så ingen har en susning om vad hen egentligen vill få fram och det märks att lärarna har samma problem. Vid något tillfälle så blev lärarens respons: Jaha jo så att om vi går vidare... Alla andras "svar" bemötte läraren antingen genom att antingen berättade lite mer eller berömma för att personen hade tagit upp viktiga aspekter.

Jag har aldrig varit med om att någon som kört tentan överklagar. De som överklagar har i regel fått ett B, men vill ha ett A på kursen. Ibland kan det vara någon som har fått ett C och vill ha ett B också, men det är ovanligt. Studenterna är väl vana från gymnasiet och skolan att högsta betyg är det som gäller, så de köper inte alltid att de inte får högsta betyg fast de ansträngt sig. Eller att de får B och någon de själva inte tycker är lika duktig får ett A.

Sen kan jag verkligen hålla med om att detta med att prata mycket med "fina" ord absolut inte ger bra betyg automatiskt, det är mycket viktigare att kunna uttrycka sig klart och koncist.

 

[prinsessfeminist]

Jag har aldrig hört talas om rättningsmallar, annat än sådana som lärare i språken kan använda för att rätta flervalsfrågor i grammatik.

Det låter onekligen som en svår uppgift, om det inte är statiska svar man vill ha?

 

[prinsessfeminist]

Man kan ha rättningsmallar för essäfrågor också - det är ett måste, skulle jag säga, om du ska rätta trehundra tentor och vara konsistent. Gör du det bara på känsla kommer du slira i bedömningen nånstans. För en essäfråga är inte rättningsmallen ett facit, utan snarare ett antal aspekter, t ex teorianvändning, logisk stringens och röd tråd, argumentation, osv, där man anger på vilken nivå man ska ligga för olika poäng på respektive aspekt. Facit går ju inte att göra, eftersom det finns många olika sätt att skriva ett bra svar på.

Just det jag tänkte... Tack!

 

[prinsessfeminist]

Sen kan jag verkligen hålla med om att detta med att prata mycket med "fina" ord absolut inte ger bra betyg automatiskt, det är mycket viktigare att kunna uttrycka sig klart och koncist.

Ja, klart och koncist känns som en långt mycket svårare sak än att linda in luddiga tankar i förvirrande språkdräkt. De som behärskar förmågan att uttrycka sig väl och genomtänkt på ett sätt som alla förstår, kan går hur långt som helst.

Att uttrycka det komplicerade okomplicerat, så att säga.

Det är inte alltid den starkaste sidan från representanterna för akademien själva. ()

 

[Petruska]

Oj. Ja, det var lite skillnad. Hos oss kan man räkna med att 5-10% överklagar när de fått sin slutpoäng, för att de vill över nästa betygsgräns. Har du några hundra studenter blir det en del.

Men alltså, överklagar?

De går vidare till någon instans formellt? Det har jag aldrig varit med om. En gång krävde en student annan examinator. Det var med all rätt, hens uppsats var så bedrövlig att jag fallerade allvarligt i min kritik av den därför att jag inte visste var jag skulle börja och pga sommarsemester lyckades jag inte be om hjälp i tid.

Studenterna på lärarprogrammet klagar lite då och då på att de inte fått det betyg de tänkt sig, men när jag visar och motiverar min bedömning, brukar de nöja sig.

Mina "vanliga" (ämnes)studenter har i princip aldrig klagomål på rättningen, men vill ibland ha mer kommentarer och kritik än vad jag har orkat/hunnit prestera.

 

[Petruska]

Det låter onekligen som en svår uppgift, om det inte är statiska svar man vill ha?

Jag har inte sett dem. Jag har föreställt mig att frågorna är av typen att flera kasus, pronomen eller vad som helst ges som svarsalternativ och så kryssar studenten. Sen rättar man, om man gör det manuellt, genom att lägga ett ark över så man direkt ser var kryssen hamnat rätt resp fel. Och att det är det arket som är rättningsmallen. Alltså ganska långt från essäfrågor.

 

[Mabuse]

Men alltså, överklagar?

De går vidare till någon instans formellt? Det har jag aldrig varit med om. En gång krävde en student annan examinator. Det var med all rätt, hens uppsats var så bedrövlig att jag fallerade allvarligt i min kritik av den därför att jag inte visste var jag skulle börja och pga sommarsemester lyckades jag inte be om hjälp i tid.

Studenterna på lärarprogrammet klagar lite då och då på att de inte fått det betyg de tänkt sig, men när jag visar och motiverar min bedömning, brukar de nöja sig.

Mina "vanliga" (ämnes)studenter har i princip aldrig klagomål på rättningen, men vill ibland ha mer kommentarer och kritik än vad jag har orkat/hunnit prestera.

Det är säkert olika på olika ställen, men hos oss så överklagar man till kursläraren. Det kan ju vara en enkel grej som att man summerat poängen fel, men oftare är det själva poängbedömningen de inte håller med om.

Vill de ha feedback för att förstå och kunna göra bättre är det en sak, de som överklagar vill ju helt enkelt ha mer poäng, för de tycker de är värda det. Det brukar inte vara någon poäng alls att diskutera saken, de får ju rätt utförlig feedback oftast, och har rättningsmallen att titta på för att se vad man skulle ha med, utan ofta är det just själva bedömningen de inte håller med om. De förstår hur läraren har satt poängen, men håller inte med om den värderingen. Så numer är jag väldigt tydlig med att man är alltid välkommen att komma och prata om man vill ha feedback, och vill veta vad man kunde gjort bättre, men vill man överklaga bedömningen, och debattera sitt betyg i syfte att höja det, så är det skriftlig överklagan som gäller.

 

[Mabuse]

Jag har inte sett dem. Jag har föreställt mig att frågorna är av typen att flera kasus, pronomen eller vad som helst ges som svarsalternativ och så kryssar studenten. Sen rättar man, om man gör det manuellt, genom att lägga ett ark över så man direkt ser var kryssen hamnat rätt resp fel. Och att det är det arket som är rättningsmallen. Alltså ganska långt från essäfrågor.

Men om du rättar 300 essäfrågor, hur gör du för att inte glida i bedömningen om du inte har några mallar eller strukturer att gå efter? Jag skulle säga att det är kognitivt omöjligt (för mig iaf) att hålla 300 essäer i huvudet och rangordna dem efter varandra. Om du ändå kan förklara när studenterna frågar låter det ju som att du har någon föreställning om vad ett svar borde innehålla, och inte enbart går på instinkt och magkänsla?

 

[prinsessfeminist]

Jag har inte sett dem. Jag har föreställt mig att frågorna är av typen att flera kasus, pronomen eller vad som helst ges som svarsalternativ och så kryssar studenten. Sen rättar man, om man gör det manuellt, genom att lägga ett ark över så man direkt ser var kryssen hamnat rätt resp fel. Och att det är det arket som är rättningsmallen. Alltså ganska långt från essäfrågor.

Exakt. När jag läste engelska så hade vi flervalsfrågor på synonymer. Orden var ibland mycket snarlika och man rättades efter en mall.

Problemet var, att om man lagt en betydelse i ett ord och kryssat en rimlig synonym utifrån det, så kunde det också bli fel.

Jag tyckte då, i början på 2000-talet, att detta prov (som har fler hundra ord) var mycket otidsenligt, men det är så man testat i alla år. Lättat dessutom. (numer sker det säkert digitalt dessutom)

Man känner inom pedagogisk forskning och språkinlärning till att ett ordförråd byggs upp genom att orden används i specifika sammanhang. Dessutom förändras innebörden över tid.

Att lära sig en "gloslista" är till exempel ett ineffektivt sätt att lära sig ett språk på, då orden kommer till liv genom sammanhang.

Oh well... ursäkta rådkap.. Men min poäng är att synen på kunskap förändras och det är inte alltid universiteten själva som går i bräschen för pedagogisk utveckling. Inte ens pedagogiska institutionen är alltid så uppdaterad.

Men nu lär jag få huka mig.

 

[Philosophia]

Men om du rättar 300 essäfrågor, hur gör du för att inte glida i bedömningen om du inte har några mallar eller strukturer att gå efter? Jag skulle säga att det är kognitivt omöjligt (för mig iaf) att hålla 300 essäer i huvudet och rangordna dem efter varandra. Om du ändå kan förklara när studenterna frågar låter det ju som att du har någon föreställning om vad ett svar borde innehålla, och inte enbart går på instinkt och magkänsla?

Fast jag ser inte vitsen med att ha en nedskriven mall om mallen inte är mer precis än att den omfattar sådant som teorianvändning, logisk stringens och röd tråd, argumentation, osv.

 

[Philosophia]

Men om du rättar 300 essäfrågor, hur gör du för att inte glida i bedömningen om du inte har några mallar eller strukturer att gå efter? Jag skulle säga att det är kognitivt omöjligt (för mig iaf) att hålla 300 essäer i huvudet och rangordna dem efter varandra. Om du ändå kan förklara när studenterna frågar låter det ju som att du har någon föreställning om vad ett svar borde innehålla, och inte enbart går på instinkt och magkänsla?

Sedan skulle jag tillägga att 300 essäer hade jag vägrat att rätta! Det är omöjligt hur snajdiga mallar man än har.

 

[Mabuse]

Fast jag ser inte vitsen med att ha en nedskriven mall om mallen inte är mer precis än att den omfattar sådant som teorianvändning, logisk stringens och röd tråd, argumentation, osv.

Fast det är ju inte bara kriterierna i sig, utan också hur det ska se ut för respektive kriterium för olika poäng. Säg att du har fyra kriterier, som vardera ger 3-7 poäng (alla kanske inte är lika viktiga), då skriver du också vad man ska ha gjort för att uppfylla varje poängsteg. Tänk dig som en färgkarta, och så är tentasvaret färgprovet, som du håller upp mot poängskalan för att se var den passar. Eller en dressyrtävling, där man sätter poäng på olika delmoment eller delaspekter, istället för att bara ge en totalpoäng. Lite så funkar det.

Det finns väl två anledningar till att man använder sig av den rättningsmetoden - dels transparens gentemot studenterna, då vet de mer exakt var deras styrkor och brister var, än om de bara får en totalsumma (får en student väldigt lågt någonstans så brukar man skriva lite extra i feedbacken om vad som blev fel), dels att man själv inte ska börja glida på bedömningen.

 

[Mabuse]

Sedan skulle jag tillägga att 300 essäer hade jag vägrat att rätta! Det är omöjligt hur snajdiga mallar man än har.

Så hur gör du när du har en kurs med 300 studenter, arbetsvägrar?