Du använder en gammal webbläsare. Den visar troligen inte denna och andra webbplatser på ett riktigt sätt. Du bör uppgradera eller använda en annan webbläsare.
Dagens bästa är att jag spontanköpte en (nedrans helvetes plastaskits-) ram på Ikea och äntligen fick användning av några gamla bilder som jag ”loppisfyndade” förra sommaren.
Åkte till Ikea endast för att jag hade sönder en av två likadana krukor häromkvällen, och prompt ville ha en ny. Inget ont som inte har något gott med sig, ey.
Jag lyckades sätta upp mitt nya tält alldeles själv!
Inte helt självklart då beskrivningen säger att man ska vara två. Men killen som svarade på mailen i kundtjänst påstod att han hade ett nästan likadant tält som han satte upp själv så jag chansade lite.
Bäst idag var att åter igen klättra utan klättervännerna och då prata med massor av nya personer på klättercentret. Jag har haft så svårt att ta kontakt och småprata med folk, svårt att alls se mig bland folk (om det inte är hundar inblandat, för då kan jag lätt börja prata om hundarna). Men nu går det jättebra! Jag pratar med män och kvinnor i alla tänkbara åldrar som är på alla möjliga olika svårighetsgrader i klättringen och det är trevligt varje gång.
Vad som också blev kul var när en av de jag pratade med tittade lite när jag klättrade. Vi båda kämpade med samma grej och på ett ställe tog jag en lite rakare och tyngre väg än honom. Precis då hörde jag honom säga "Oh, hon är stark!" till sin vän. Jag kände mig jättetuff och duktig då
Dagens bästa är hur arbetsdagen slutade.
Efter att ha delat post så satte jag mig vid datorerna. Dagens runda var min standardrunda förut, men nu har jag knappt kört den sen i mars/april och sen dess har det öppnat 8 nya portar...
När nya portar öppnar så måste vi lägga in dem i vårt datasystem. Det ska registreras att de finns, vilka lägenheter som finns, hur postfacken är, allt ska registreras även på en webbsida och så ska webbsidan kopplas ihop med vårt datasystem och så ska vi in på ett tredje ställe för att lägga in portarna på själva utdelningsrundan. Och det är ännu krångligare än det låter, eftersom allt tenderar att krångla och framförallt gå långsamt
Hur som helst. Allt var inte fixat ordentligt med de där portarna, så jag jobbade i någon timme med det, pratade med kollegor som kom in för att fixa annat vid datorerna och hade faktiskt ganska lugnt och trevligt. Dessutom fick jag känna mig duktig, för när ena programmet krånglade lite så gick jag till favoritkollegan som är proffs på det där och när jag hörde mig själv förklara problemet för honom så insåg jag att det lät riktigt proffsigt Ännu lite bättre var att han inte visste vad som skulle göras "Du gör nog redan allt som går att göra" sa han bara.
Sedan kunde nästan alla, förutom nämnda favoritkollega, sluta tidigare. Han är ansvarig där nu och behövde vara kvar lite. Då satt jag och några andra och pratade, vilket var jättetrevligt. Jag lyckades också prata lite om en sak med en kollega som betyder mycket för honom, men som jag inte kunnat prata om på rätt sätt förut. Eftersom det är så betydelsefullt för honom vill jag inte säga något klantigt som "förstör" hans känsla och ja, det blev bra nu.
Allt avslutades med att jag, favoritkollega och kollegavän gick och handlade tillsammans och alltså, i deras sällskap så är t.o.m. shopping i mataffär något fantastiskt. Såååå nu är jag jätteglad
Att vakna och ha den där vardagliga men trevliga chattstunden med en god vän på andra sidan världen. Att han frågar hur natten var, berättar om sin dag och önskar mig en trevlig morgon. Så galet värdefullt när man lever ensam och har gjort i många många år.
Och sen min fantastiska hund, som hittar rymmarfår och löser mina problem på nolltid, trots extrem värme, mitt kassa humör och oerhört otacksam natur på platsen. Den hunden alltså
Idag klarade jag av att klättra en svår, hög vägg som jag försökt klara ungefär en miljard gånger Den var på en nivå svårare än ett gäng andra jag klarat, så jag bestämde mig för att ha den som projekt förut och helt enkelt se till att klara den förr eller senare. Nu gick det. Förra gången kom jag långt och förstod hur slutet skulle göras, men orkade inte. Idag klättrade jag där precis i början och trots det så var det så sjukt svårt att orka den sista biten. Herregud så fysiskt tung den var! Och när jag var bara några grepp från slutgreppet, insåg att det skulle gå nu... Vilken jäkla kick det var En helt otrolig känsla
Sedan klättrade jag mest boulderväggar med kollegorna. Med deras pepp lyckades jag komma betydligt längre på mitt lilla projekt där. Lyckades till sist komma till näst sista greppet, men var då så trött att jag ramlade ner. Nästa gång så...
Dessutom hamnade jag att prata med en annan där vid den höga väggen. Hon hade försökt klättra den några gånger utan att lyckas, så vi pratade om den och jag förklarade hur jag gjort för att klara den. Lite senare gick jag tillbaka och frågade hur det hade gått. Hon svarade att jodå, nu med min hjälp så gick den lätt, det hade varit hur bra som helst Det slutade med att jag inte bara fick känna mig duktig, utan också att vi började prata om att klättra tillsammans vid annat tillfälle och nu har jag skickat vänförfrågan på facebook för att vi ska kunna hålla kontakten. Hamnade även att småprata med några andra helt nya personer och hälsade på några. Jag börjar nästan känna mig som en riktigt social typ
När man spelar i squad med en ny deltagare, denne kläcker ur sig en misogyn kommentar och ena vännen verkligen 100% steppar upp och säger ifrån, och den andra bums kickar nykomlingen ur gruppen.
Bägge skickar omedelbart meddelande och kollar att jag är okej ❤
Har nog aldrig känt mig så välkomnad och respekterad i en grupp förut i hela mitt liv ❤
Dagens bästa måste vara när en 90-årig dam utbrast i ett litet skrik, följt av "kära hjärta, jag älskar dig!" när jag ringde och meddelade henne att hon vunnit två teaterbiljetter i en utlottning (för våra kunder på jobbet)
Gårdagens bästa: såg en fin räv när jag var ute och promenerade med Frej och att han äntligen ville promenera ordentligt igen!
Dagens bästa: att ha hundenståendes/liggandes/sovandes på köksbordet med full insyn genom köksfönstret när vi hade besök. Det är så befriande på något vis att man får bestämma själv när det gäller ena egen hund. Det var nästan så att jag hoppades att någon skulle titta in och bli provocerad eller lite förfärad .
Hunden var mycket nöjd med att få vara i höjd med oss folk .
Idag efter jobbet så var det en del tankar och känslor som snurrade runt och jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera allt. En del saker som inte riktigt fungerar och där jag inte vet hur jag ska handskas med det på ett bra sätt.
För att inte hamna i ett läge där det snurrar runt i skallen och hindrar mig från att koppla av nu på fritiden så ringde jag därför till chefen. Det ledde till ett ganska långt samtal där jag kunde berätta precis vad jag reagerade på, hur jag tyckte, tänkte och kände kring allt och hur jag skulle vilja ha det istället. Chefen lyssnade noga, frågade lite för att verkligen förstå, lyssnade mer och så kom vi fram till en trolig lösning på det här. Han sa också att han var jätteglad att jag hade ringt och var väldigt tydlig med att även när sådana här saker strular så är han mycket nöjd med hur jag jobbar och hanterar allt.
Det är utan tvekan dagens bästa, för det känns SÅ skönt nu. Det var verkligen som om alla spänningar och allt grubblande bara rann av mig i samma sekund som vi avslutade samtalet.
Idag efter jobbet så var det en del tankar och känslor som snurrade runt och jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera allt. En del saker som inte riktigt fungerar och där jag inte vet hur jag ska handskas med det på ett bra sätt.
För att inte hamna i ett läge där det snurrar runt i skallen och hindrar mig från att koppla av nu på fritiden så ringde jag därför till chefen. Det ledde till ett ganska långt samtal där jag kunde berätta precis vad jag reagerade på, hur jag tyckte, tänkte och kände kring allt och hur jag skulle vilja ha det istället. Chefen lyssnade noga, frågade lite för att verkligen förstå, lyssnade mer och så kom vi fram till en trolig lösning på det här. Han sa också att han var jätteglad att jag hade ringt och var väldigt tydlig med att även när sådana här saker strular så är han mycket nöjd med hur jag jobbar och hanterar allt.
Det är utan tvekan dagens bästa, för det känns SÅ skönt nu. Det var verkligen som om alla spänningar och allt grubblande bara rann av mig i samma sekund som vi avslutade samtalet.
Dagens bästa blev ett litet samtal med ena favoritkollegan. Ett sånt där kort samtal där det ändå verkligen kändes som att han bryr sig, där jag kände mig omtyckt på riktigt Det var väldigt fint.
Idag efter jobbet så var det en del tankar och känslor som snurrade runt och jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera allt. En del saker som inte riktigt fungerar och där jag inte vet hur jag ska handskas med det på ett bra sätt.
För att inte hamna i ett läge där det snurrar runt i skallen och hindrar mig från att koppla av nu på fritiden så ringde jag därför till chefen. Det ledde till ett ganska långt samtal där jag kunde berätta precis vad jag reagerade på, hur jag tyckte, tänkte och kände kring allt och hur jag skulle vilja ha det istället. Chefen lyssnade noga, frågade lite för att verkligen förstå, lyssnade mer och så kom vi fram till en trolig lösning på det här. Han sa också att han var jätteglad att jag hade ringt och var väldigt tydlig med att även när sådana här saker strular så är han mycket nöjd med hur jag jobbar och hanterar allt.
Det är utan tvekan dagens bästa, för det känns SÅ skönt nu. Det var verkligen som om alla spänningar och allt grubblande bara rann av mig i samma sekund som vi avslutade samtalet.
Verkligen! Varje gång som jag pratar med honom så är jag glad åt att vi kan kommunicera så bra. Vi håller absolut inte med varandra varje gång, men även när vi inte är överens så kan vi prata bra om det och vi vet precis var vi har varandra. (Just det säger jag till honom också, för det tror jag är viktigt.)
Hästnyheter Jo det verkar nästan så faktiskt. (George Morris är ju stor trots allt), jag har tittat, det ser så ut över hindren, men jag tycker inte...
Cookies används för olika funktioner, trafikanalys, innehållsanpassning och annonser. Information om din användning av vår webbplats vidarebefordras till de sociala medier, annons- och analysföretag som vi samarbetar med. De kan kombinera informationen med annan information du tillhandahållit eller de har samlat in när du har använt deras tjänster. Våra regler och sekretesspolicy gäller.
Genom att fortsätta använda denna sida godkänner du detta.
