Dalmatiner

[Grazing]

Fälla ett rådjur gör väl i princip vilken stor ras som helst om dom får tag i det? Eller finns det hundar som slutar jakten om dom får tag i det?

Skulle nog påstå att det inte alls är vanligt att hundar fäller vilt på det sättet, jaga gör majoriteten av hundar ja på det sättet att dom springer efter om något springer förbi framför ögonen på dom men att sen ta död på det dom jagar, det är inte jättevanligt..tack och lov.

Kanske skillnad dock om dom är i flock och hetsar varandra, då kan nog även en mildare vovve gå för långt.

 

[Fetaost]

Fälla ett rådjur gör väl i princip vilken stor ras som helst om dom får tag i det? Eller finns det hundar som slutar jakten om dom får tag i det?

Styrka och storlek gör att javisst skulle många raser av större hundar kunna fälla ett rådjur. Rent teoretiskt.

Men för många raser skulle det vara extremt långsökt pga de skulle sakna den skärpa och drift som trots allt behövs.
Vissa raser är mjukare, andra är skarpare och vissa är spretiga och kan innehålla båda delarna.

 

[Sel]

Styrka och storlek gör att javisst skulle många raser av större hundar kunna fälla ett rådjur. Rent teoretiskt.

Men för många raser skulle det vara extremt långsökt pga de skulle sakna den skärpa och drift som trots allt behövs.
Vissa raser är mjukare, andra är skarpare och vissa är spretiga och kan innehålla båda delarna.

Precis. Det krävs någonting alldeles extra för att en hund ska gå in och faktiskt döda ett byte, särskilt ett som kämpar tillbaka. Jag kan jämföra min terrier som garanterat skulle försökt ta död på vad som helst upp till storleken på ett mindre vildsvin, som blev biten i ansktet av en bisamråtta och bara blev argare - jämfört med shiban som glatt skulle jaga en sväng men som nästan blev förskräckt när hon väl fick tag på musen som var bytet.

 

[Liran]

Min barndoms hund var en dalmatinertik, och den perfekta familjehunden hos två vuxna som inte kunde någonting om hundar, och tre barn där det äldsta var sex år. Mycket tillgiven, mycket hungrig, foderallergi som hölls i schack med rätt foder, annars frisk och levde i mer än 13 år.

Hon gillade att vara med oss stökiga ungar och våra kompisar. Älskade motion, hängde i tioårsåldern gärna med när jag red. Hon skällde när det kom folk, men slutade när de blev insläppta, och behövde aldrig låsas in eller hållas koll på vid besök.

Det enda negativa jag kan nämna är foderallergin och de vita håren. Hon tyckte kurragömma och trick var kul, men hon hade nog inte blivit någon hyfsad tävlingshund.

 

[Fetaost]

Precis. Det krävs någonting alldeles extra för att en hund ska gå in och faktiskt döda ett byte, särskilt ett som kämpar tillbaka. Jag kan jämföra min terrier som garanterat skulle försökt ta död på vad som helst upp till storleken på ett mindre vildsvin, som blev biten i ansktet av en bisamråtta och bara blev argare - jämfört med shiban som glatt skulle jaga en sväng men som nästan blev förskräckt när hon väl fick tag på musen som var bytet.

Min förra Dvärgschnauzer hade rejäl skärpa och jaktlust. Han lyckades dräpa några möss, som han ju var avlad för. Han drev rådjur och älg om han kom lös och hade självförtroende att ge sig på dem.
Min nuvarande nosar gärna upp sorkar, men hoppar högt när hon får fram dem, skuttar åt sidan och ser förvirrad ut. Hon är en väldigt mild hund.

 

[Sel]

Min förra Dvärgschnauzer hade rejäl skärpa och jaktlust. Han lyckades dräpa några möss, som han ju var avlad för. Han drev rådjur och älg om han kom lös och hade självförtroende att ge sig på dem.
Min nuvarande nosar gärna upp sorkar, men hoppar högt när hon får fram dem, skuttar åt sidan och ser förvirrad ut. Hon är en väldigt mild hund.

Om Kailzie fått chansen skulle hon ha dräpt ALLT vilt. Förvånande nog fungerade hon fint med alla gårdsdjur (så länge de inte var gnagare. Hon åt min hamster.)

 

[Nota]

Styrka och storlek gör att javisst skulle många raser av större hundar kunna fälla ett rådjur. Rent teoretiskt.

Men för många raser skulle det vara extremt långsökt pga de skulle sakna den skärpa och drift som trots allt behövs.
Vissa raser är mjukare, andra är skarpare och vissa är spretiga och kan innehålla båda delarna.

Jag förstår

Men jag tänker just det här när hunden jagar och är så pass hög på adrenalin när den får tag i rådjuret, fäller den inte rådjuret rent instinktivt då?

 

[Nota]

Precis. Det krävs någonting alldeles extra för att en hund ska gå in och faktiskt döda ett byte, särskilt ett som kämpar tillbaka. Jag kan jämföra min terrier som garanterat skulle försökt ta död på vad som helst upp till storleken på ett mindre vildsvin, som blev biten i ansktet av en bisamråtta och bara blev argare - jämfört med shiban som glatt skulle jaga en sväng men som nästan blev förskräckt när hon väl fick tag på musen som var bytet.

Så i princip skulle många hundar lomma iväg om bytet av någon anledning inte längre sprang och eller gjorde motstånd?

 

[Sel]

Så i princip skulle många hundar lomma iväg om bytet av någon anledning inte längre sprang och eller gjorde motstånd?

Absolut. det är ju egentligen samma drift vi använder när vi tränar hundar för skydd och liknande. Det är inte alls många hundar som svarar upp och faktiskt angriper när det blir allvar.

Edit: nästan inga av våra utpräglade jakthundar är ju egentligen avlade för att ta sig an bytet själva heller. De ska skälla, visa, spåra, apportera eller på annat vis hjälpa oss. Inte gå i närkamp. Det krävs rejäl skärpa för att fälla.

 

[Fetaost]

Jag förstår

Men jag tänker just det här när hunden jagar och är så pass hög på adrenalin när den får tag i rådjuret, fäller den inte rådjuret rent instinktivt då?

De flesta cirkulerar mest runt djuret, skäller och fattar inte riktigt själva vad som händer.
Hundar jagar ju mest på synretning. När retningen är stilla slår jakten av.

 

[Nota]

De flesta cirkulerar mest runt djuret, skäller och fattar inte riktigt själva vad som händer.
Hundar jagar ju mest på synretning. När retningen är stilla slår jakten av.

Intressant!
Jag har tänkt mig att icke jakthundar blir så upphetsade av jakten att dom biter och eventuellt fäller just pga det.
Är det modet som sviker när viltet är för nära?

 

[Nota]

Absolut. det är ju egentligen samma drift vi använder när vi tränar hundar för skydd och liknande. Det är inte alls många hundar som svarar upp och faktiskt angriper när det blir allvar.

Edit: nästan inga av våra utpräglade jakthundar är ju egentligen avlade för att ta sig an bytet själva heller. De ska skälla, visa, spåra, apportera eller på annat vis hjälpa oss. Inte gå i närkamp. Det krävs rejäl skärpa för att fälla.

Ja riktiga jakthundar vet jag att dom har olika uppgifter tex ställa eller apportera och att få? Eller inga?dödar bytet själva.

Men jag har tänkt att andra större hundar biter av ren upphetsning om dom får tag i bytet. Men det kanske mest är huskys som har det modet?

 

[Nota]

Det finns nog väldigt många även större hundar som inte har det allvar i jakten som krävs för att faktiskt fälla och döda bytet, särskilt någonting så stort och eventuellt farligt som ett rådjur.

Tack för upplysningen.

 

[Fetaost]

Intressant!
Jag har tänkt mig att icke jakthundar blir så upphetsade av jakten att dom biter och eventuellt fäller just pga det.
Är det modet som sviker när viltet är för nära?

Det handlar inte så mycket om mod utan drift.
Rädda hundar exempelvis har ju ofta nära till bett eller aggera på ”reprilhjärnan”.
Skulle vilja säga att det är flera faktorer i hundens uppbyggnad som avgör om de kommer tex fälla ett jagat djur eller inte.

 

[Nota]

Det handlar inte så mycket om mod utan drift.
Rädda hundar exempelvis har ju ofta nära till bett eller aggera på ”reprilhjärnan”.
Skulle vilja säga att det är flera faktorer i hundens uppbyggnad som avgör om de kommer tex fälla ett jagat djur eller inte.

Ja det är det nog ja, sen kanske det är lättare att bryta nacken av en hare i farten än att fälla ett vuxet rådjur.

 

[Fetaost]

Ja det är det nog ja, sen kanske det är lättare att bryta nacken av en hare i farten än att fälla ett vuxet rådjur.

Angående min släktings Dalmatiner så vet ingen hur själva fällandet gick till. Rådjuret (och hunden) hittades nedanför en brant skogsbacke efter nästan två timmars letande.
Mycket möjligt att rådjuret skadat sig i jakten och det gjorde saken lättare för hunden.
Det som var chockande var att hunden hade försökt äta lite på djuret.
Ägaren mådde väldigt dåligt av det.

 

[Nota]

Angående min släktings Dalmatiner så vet ingen hur själva fällandet gick till. Rådjuret (och hunden) hittades nedanför en brant skogsbacke efter nästan två timmars letande.
Mycket möjligt att rådjuret skadat sig i jakten och det gjorde saken lättare för hunden.
Det som var chockande var att hunden hade försökt äta lite på djuret.
Ägaren mådde väldigt dåligt av det.

Ja där såg man rovdjuret i hunden på första parkett då

 

[Fetaost]

Ja där såg man rovdjuret i hunden på första parkett då

Det är nog mycket ovanligt oavsett ras.

 

[Otherside]

Precis. Det krävs någonting alldeles extra för att en hund ska gå in och faktiskt döda ett byte, särskilt ett som kämpar tillbaka. Jag kan jämföra min terrier som garanterat skulle försökt ta död på vad som helst upp till storleken på ett mindre vildsvin, som blev biten i ansktet av en bisamråtta och bara blev argare - jämfört med shiban som glatt skulle jaga en sväng men som nästan blev förskräckt när hon väl fick tag på musen som var bytet.

Att döda ett rådjur är tyvärr inte svårt. De hugger bakändan på rådjuret (så det dras ner, lämnar oftast ett gapande sår på bakändan), hugger sen strupen. Det går snabbt. Instinkten finns där. Speciellt om hunden sen är lite tyngre och kan lägga sig över rådjuret, går det lättare. Vildsvin är en helt annan sak! Rådjuret slåss inte tillbaka.

 

[Otherside]

Angående min släktings Dalmatiner så vet ingen hur själva fällandet gick till. Rådjuret (och hunden) hittades nedanför en brant skogsbacke efter nästan två timmars letande.
Mycket möjligt att rådjuret skadat sig i jakten och det gjorde saken lättare för hunden.
Det som var chockande var att hunden hade försökt äta lite på djuret.
Ägaren mådde väldigt dåligt av det.

Se mitt inlägg längre ner! Jag känner till minst 2 fall där hundar dödat rådjur på det sättet- inga jakthundar...