Dejtingtråden 32

[MidnightSoul]

Nej såklart inte.
Det jag menar är att det är ett mönster, att dom träffar "den rätta" efter att ha varit ihop med mig i x antal år.

Ska vi dejta ett tag så jag kan träffa den rätta?

 

[pepp]

Ska vi dejta ett tag så jag kan träffa den rätta?

Minst 2 år

 

[Kiwifrukt]

@Ramlösa, Det är inga som helst fel på ditt utseende, och jag känner så igen mig i ditt tankesätt från tidigare i mitt liv. Den hårda sanningen är att man måste jobba med sig själv och sitt tankemönster, det låter som en klyscha men man måste faktiskt gilla sig själv för att kunna få ett bra förhållande med någon annan. Under en ganska lång period av mitt liv gick typ allting fullständigt åt helvete på alla plan det kan göra det, då såg jag allt som har med mig att göra i totalt nattsvart.

Och nätdejting är ju inte för alla? Det passar inte alla människor, och du kanske är en person som inte gillar det? Jag var med i en dejtingtråd här på forumet för många år sen, och under den perioden var det flera i tråden som faktiskt träffade någon via nätdejtingsidor (om jag inte minns fel så var det mest Happy Pancake som var aktuellt på den tiden, det var i alla fall före Tinders tid). Jag provade också. Det funkade absolut inte för mig. Jag skulle säga att jag rent utseendemässigt är väldigt medelmåttig, varken exceptionellt snygg eller ful utan helt normal och ordinär. Det mesta med att jag inte känner att nätdejting är något för mig, ligger definitivt på mig och inte på eventuella män som vill komma i kontakt med mig, ska tilläggas.

De män jag dejtat och fått ett intresse för är samtliga personer jag träffat IRL och där det växt fram ett intresse under resans gång. Jag har landat i att jag mår bra i mitt liv som det ser ut nu, om det skulle dyka upp en man som fångar mitt intresse så är det en trevlig bonus, men jag tänker aldrig mer hänga upp mitt liv på att jag har en man i det. Det är mitt liv för viktigt för. Och det här säger jag ärligt, jag tycker verkligen så, vilket jag aldrig någonsin hade trott för tio år sen när jag var som mest nerkörd i skosulorna.

Hur ser ditt liv ut rent socialt? Jobb? Vänner? Man hör så mycket idag om alla lyckade förhållanden som startar på nätet, men jobbet är väl fortfarande typ i topp på vart folk träffas mest? Jag är definitivt en person som gör mig bäst IRL och inte på nätet, det kanske är samma för dig?

 

[AraSlei]

Jag har träffat min dejt IRL, tror inte att jag skulle göra mig på typ Tinder. Vi fick vetskap om varandra via Instagram efter att ha köpt valp från samma uppfödare, och sedan träffades vi på en jakt.

Det känns inte som att tinder skulle passa mig främst för att det verkar vara ganska tidskrävande, men också för att jag är rädd att jag skulle drabbas av lite hjärnspöken och börja värdera mig själv efter hur många/få likes jag skulle få.

 

[durachiny]

Det är klart att det blir bekvämare och enklare att förhålla sig till att den andra parten ska vara drivande för då blir det såklart att om de vill träffas (och då frågar om det..) så vill de.. träffas. Man slipper att fråga och bli dissad men det betyder även att man kommer missa en del möjligheter och tillfällen där den andra personen antingen tänkte likadant eller helt enkelt inte ville vara för påträngande.

Utöver att man missar en del tillfälligheter till att träffa folk man själv är väldigt intresserad av så tror jag att man gör sig själv en björntjänst genom att exponera sig enbart för människor som är väldigt på. Jag tror att det är större risk att det är människor med sämre värderingar etc man råkar ut för om man enbart låter den andra parten vara den som är drivande.

Vad är det värsta som kan hända om man frågar om personen vill träffas? Man får ett nej och kan gå vidare istället för att behöve tolka, gissa, vänta. Det är ju inget som betyder att man är mindre värd som person bara att intresset inte var ömsesidigt och det är ju helt ok det också. Precis som man själv inte vill träffa alla andra utan att det nödvändigtvis betyder att de är sämst i världen så måste man ju kunna acceptera att alla inte tycker att man själv är best shit ever?

Att lära sig att hantera ett nej men framförallt att ge sig själv den styrkan att kunna välja själv istället för att bli vald, det är nog bland det bästa man kan göra!

 

[Fjordfrälst]

Varför kan ni inte ärligt säga vad jag bör ändra på i mitt utseende? Jag har tänkt operera näsan. Mer då?

Jag kan ju bara tala för mig själv, men är ändå rätt övertygad om att folk här ÄR ärliga och faktiskt inte anser att du är ful. Så som du beskrivit dig själv tänkte jag att det nog är en häxa på bild (skämt åsido!) men när jag såg bilden tänkte jag direkt: "vart fasen är du ful någonstans?!?!" . Nej, som de andra säger, det ligger i din syn av dig själv. Jag vet själv hur svårt det kan vara att se det men har faktiskt kommit en bra bit på väg med mitt självförtroende. För det är så! Har jag en sämre dag med mitt självförtroende (var mer förr) så såg jag bara hur ful jag var, inte de vackra ögonen jag ofta får komplimanger för, kunde absolut inte se det. Men när jag mår bättre får jag lixom en helt annan syn av mitt utseende och är inte alls så ful som jag intalat mig tidigare. Kram på dig! .

 

[Fibusen]

Var ärliga nu, snälla

Men kära lilla vän, du är verkligen inte ful någonstans!

 

[cirkus]

Att lära sig att hantera ett nej men framförallt att ge sig själv den styrkan att kunna välja själv istället för att bli vald, det är nog bland det bästa man kan göra!

Gud så bra!
Det här ska jag ta med mig - tack!

 

[Ramlösa]

Vad gör man om man aldrig träffar ngn? Jag är livrädd för att leva ensam resten av livet :/

 

[Modest]

Vad gör man om man aldrig träffar ngn? Jag är livrädd för att leva ensam resten av livet :/

Rädsla för att vara ensam riskerar att driva en in i både tråkiga (i bästa fall) och destruktiva (i värsta fall) relationer. Det går att jobba med.

 

[Ramlösa]

Rädsla för att vara ensam riskerar att driva en in i både tråkiga (i bästa fall) och destruktiva (i värsta fall) relationer. Det går att jobba med.

Hur jobbar man med det? Rädsla för att vara ensam är väl ganska naturligt ändå?

 

[Nahar]

Hur jobbar man med det? Rädsla för att vara ensam är väl ganska naturligt ändå?

Nej, rädslan för att vara ensam är inte naturlig. Såklart att alla vill ha sociala relationer, det mår vi bra av, men det är skillnad på att vilja ha en partner, och att behöva en partner, i rent känslomässig mening.

Du behöver inte en partner för att inte vara ensam. Du behöver inte en partner för att vara hel som människa. Hel måste du bli på egen hand.

 

[Raderad medlem 120709]

Hur jobbar man med det? Rädsla för att vara ensam är väl ganska naturligt ändå?

Förslagsvis terapi, speciellt med tanke på att du haft en dålig relation tidigare som helt klart lämnat ärr. För din egen skull och ingen annans, för en ny partner kommer inte att automagiskt göra så att du känner dig mer tillfreds med dig själv. Att kunna acceptera och känna sig bekväm med sig själv oavsett relationsstatus är en process, men det är inte alls omöjligt.

Vad gäller ensamhet så behöver rädsla verkligen inte vara utgångsläget, och oavsett så är man inte dömd att vara helt ensam livet ut bara för att man inte har en partner. Man kan och bör ha djupa och tillfredsställande relationer som ser ut på helt andra vis än valfritt normativt kärleksförhållande. Liksom, jag är asexuell så typ 99% av människor skulle inte ens ge mig en tanke som potentiell partner, men skit samma, deras förlust. Jag har vänner och familjemedlemmar som älskar mig som jag är och jag känner inte att jag saknar något även om jag ibland undrar hur det skulle vara att ha en Extra Speciell Person.

 

[the_connemara]

Härom kvällen frågade jag om The Guy inte hade några bilder från nya lägenheten för jag tycker det är så jobbigt att inte kunna föreställa mig saker på förhand. Det hade han inte (bor ju en person där fortf). Som att det var den mest naturliga saken i världen började han beskriva hur man hittade hans dörr i trapphuset, vad man ser när man kommer in och planlösningen. Jag måste aldrig mer tillåta någon att skratta bort mina osäkerheter eller se dem som brister!

 

[parellikusken]

Det går bra med dejting för mig.. Idag råkade jag matcha med en BDSM-tjej. Misstog mig på höger och vänster.. Och då BDSM mest skrämmer mig så avmatchade jag direkt.

Det går bra nu!

 

[Ramlösa]

Varför är det ingen som skriver efter att man har matchat? Och skriver nån blir det bara hej hur mår du, jag svarar och sen dör konversationen ut. Fattar liksom ingenting.

 

[EmmaBovary]

Varför är det ingen som skriver efter att man har matchat? Och skriver nån blir det bara hej hur mår du, jag svarar och sen dör konversationen ut. Fattar liksom ingenting.

Men vad skriver du själv då...?

 

[Ramlösa]

Men vad skriver du själv då...?

Skriver jag är det ingen som svarar.

 

[EmmaBovary]

Skriver jag är det ingen som svarar.

Menade mer om du skrev något mer originellt än samtalen du återgav!

 

[Ramlösa]

Menade mer om du skrev något mer originellt än samtalen du återgav!

Jag brukar skriva ”Hej” till att börja med. Ingen som svarar.