Dejtingtråden 39

[Bison]

Skönt att höra. Det är ju något sånt det skulle behöva bli i så fall, och då skulle jag behöva vänja mig vid den tanken. Att bli bjuden oftare än jag bjuder tillbaka s.a.s.

Det skiljer rätt rejält i lön för oss, vet inte exakt hur mycket men det rör sig om flera tiotusentals kronor i månaden tror jag.

Här är det inte så stor skillnad men han betalar gärna och det är inget som stör mig.
Jag ber inte om det utan har bara varit ärlig med att jag inte har råd eftersom jag vill lägga mina pengar på att träna och tävla

 

[Dorinda]

Skönt att höra. Det är ju något sånt det skulle behöva bli i så fall, och då skulle jag behöva vänja mig vid den tanken. Att bli bjuden oftare än jag bjuder tillbaka s.a.s.

Det skiljer rätt rejält i lön för oss, vet inte exakt hur mycket men det rör sig om flera tiotusentals kronor i månaden tror jag.

Jag tjänar mer än min snubbe, iaf ett par tiotusentals kronor.

Vill jag göra av med mera pengar än han vill så bjuder jag såklart! Oavsett om det är att äta ute eller åka till gran canaria, så betalar jag givetvis för att både våra gemensamma och hans eget barn ska kunna åka. Det är ju honom jag vill åka med!

Att ni har olika vanor är ju bara att prata om och behöver inte vara något problem alls!

 

[Ipalollipop]

Jag har börjat prata med en granne ute på gräsmattan när jag är ute med min hund. Hans dotter leker med hunden och vi har suttit och snackat. Har väl hänt 3-4 ggr. Nu sist igår så sa han att hon vägrade gå in för dem skulle sitta å vänta tills jag kom ut med hunden jag la mig på mage på gräset och sen kom han å la sig bredvid och började visa grejer i telefonen att de varit på en liten festival under gårdagen. Jag frågade hur länge han bott här och han flyttade in samtidigt som mig pga separation. Sa jag också köpte lite panik pga samma orsak. Han är lätt att prata med och känns lite spännande varje gång man går ut om dem är där. Dottern hade frågat om de fick hälsa på mig någon dag ja bada jaja klart ni får Jag tog modet till mig att lägga till han på Facebook vilket han accepterade några timmar senare. Men nu har jag lite panik, var de dumt gjort? Blir de konstigt nu? Jag känner inte till området så bra och hade velat fråga han om han vet någon bra runda att gå, då han bott i byn i många år men vill inte vara för påflugen

 

[Skojamindoja]

Jag har börjat prata med en granne ute på gräsmattan när jag är ute med min hund. Hans dotter leker med hunden och vi har suttit och snackat. Har väl hänt 3-4 ggr. Nu sist igår så sa han att hon vägrade gå in för dem skulle sitta å vänta tills jag kom ut med hunden jag la mig på mage på gräset och sen kom han å la sig bredvid och började visa grejer i telefonen att de varit på en liten festival under gårdagen. Jag frågade hur länge han bott här och han flyttade in samtidigt som mig pga separation. Sa jag också köpte lite panik pga samma orsak. Han är lätt att prata med och känns lite spännande varje gång man går ut om dem är där. Dottern hade frågat om de fick hälsa på mig någon dag ja bada jaja klart ni får Jag tog modet till mig att lägga till han på Facebook vilket han accepterade några timmar senare. Men nu har jag lite panik, var de dumt gjort? Blir de konstigt nu? Jag känner inte till området så bra och hade velat fråga han om han vet någon bra runda att gå, då han bott i byn i många år men vill inte vara för påflugen

Jag är lite kluven. Å ena sidan har ni ju uppenbarligen träffats och pratat och du har lagt till honom som vän på Facebook, vilket han svarat på. Egentligen tycker jag nog att det inte är för påfluget om ni ändå springer på varandra att fråga om någon bra runda, eftersom dottern verkar så intresserad av din hund kanske de vill följa med?

Å andra sidan är det just det där med att han är en granne. Men det är kanske bara jag, men jag var lite i samma sits en gång. Det flyttade in en granne en bit ifrån mig, inte min närmaste granne men vi bor med en skogsdunge emellan och jag måste rida förbi hans hus varje gång jag ska både iväg och tillbaka. Han var singel när han flyttade in och vi brukade hälsa när man såg varandra och sådär, och jag tyckte han var snygg. Men jag vågade aldrig agera på det eller lägga till honom eller så (jag vet ju vem han är sen skolan, men han är fem år äldre än jag så rimligtvis har han inte en susning om att jag existerade på den tiden, man hade bara koll på de som var äldre, inte de som var mycket yngre om man inte hade ett syskon i de klasserna och det hade inte han), just för att han bodde granne. För jag var rädd för att det skulle bli pinsamt. Jag vet inte riktigt vad som är normalt med att lägga till och ta kontakt med folk på sociala medier som man bara lite ytligt vet vem det är, för jag är ganska restriktiv med mina sociala medier överlag och har mest folk jag känner ganska väl (främst på Instagram), men det kanske någon annan kan svara på? I just mitt fall så är grannen idag upptagen, så det tåget har ju gått för min del, men det är kanske dumt att inte våga också. Men det finns ju en risk för att det blir stelt när det är en person man av någon anledning måste fortsätta ha kontakt med i någon mån, så det är väl det som jag är lite skeptisk till.

 

[Ipalollipop]

Jag är lite kluven. Å ena sidan har ni ju uppenbarligen träffats och pratat och du har lagt till honom som vän på Facebook, vilket han svarat på. Egentligen tycker jag nog att det inte är för påfluget om ni ändå springer på varandra att fråga om någon bra runda, eftersom dottern verkar så intresserad av din hund kanske de vill följa med?

Å andra sidan är det just det där med att han är en granne. Men det är kanske bara jag, men jag var lite i samma sits en gång. Det flyttade in en granne en bit ifrån mig, inte min närmaste granne men vi bor med en skogsdunge emellan och jag måste rida förbi hans hus varje gång jag ska både iväg och tillbaka. Han var singel när han flyttade in och vi brukade hälsa när man såg varandra och sådär, och jag tyckte han var snygg. Men jag vågade aldrig agera på det eller lägga till honom eller så (jag vet ju vem han är sen skolan, men han är fem år äldre än jag så rimligtvis har han inte en susning om att jag existerade på den tiden, man hade bara koll på de som var äldre, inte de som var mycket yngre om man inte hade ett syskon i de klasserna och det hade inte han), just för att han bodde granne. För jag var rädd för att det skulle bli pinsamt. Jag vet inte riktigt vad som är normalt med att lägga till och ta kontakt med folk på sociala medier som man bara lite ytligt vet vem det är, för jag är ganska restriktiv med mina sociala medier överlag och har mest folk jag känner ganska väl (främst på Instagram), men det kanske någon annan kan svara på? I just mitt fall så är grannen idag upptagen, så det tåget har ju gått för min del, men det är kanske dumt att inte våga också. Men det finns ju en risk för att det blir stelt när det är en person man av någon anledning måste fortsätta ha kontakt med i någon mån, så det är väl det som jag är lite skeptisk till.

Jag har inga direkt förväntningar med denna granne, utan tycker det är trevligt att hänga och att jag inte känner någon i byn. Har liksom hittat främlingar på facebook som jag promenerar med också. De tyckte han var vågligt gjort av mig, de skulle aldrig han vågat sa han. Men jag känner jag kommer nog inte skriva till han direkt utan ta de lite som de kommer. Tror hans dotter åker till sin mamma idag, då han sa något i stil med de igår. Å de blir nog konstigt att ses utan dottern, då blir de ju mer som en dejt haha.

 

[Malibu_Stacy]

Jag har inga direkt förväntningar med denna granne, utan tycker det är trevligt att hänga och att jag inte känner någon i byn. Har liksom hittat främlingar på facebook som jag promenerar med också. De tyckte han var vågligt gjort av mig, de skulle aldrig han vågat sa han. Men jag känner jag kommer nog inte skriva till han direkt utan ta de lite som de kommer. Tror hans dotter åker till sin mamma idag, då han sa något i stil med de igår. Å de blir nog konstigt att ses utan dottern, då blir de ju mer som en dejt haha.

Jag tycker inte alls att det är konstigt att föreslå en promenad ihop med din hund och hans dotter nästa gång hon är där. Jag tänker att man inte behöver göra det mer komplicerat än så. Fattar ni tycker för varandra - skitkul! Annars är det alltid trevligt med en granne man känner och kanske blir ni vänner istället. Skulle inte ha något problem med att vara vänner på Facebook heller oavsett vad som händer.

 

[Skojamindoja]

Lite kopplat till situationen med @Ipalollipop och grannen och lite kopplat till att jag hade en diskussion med min pappa om vett och etikett på sociala medier häromdagen. Ni som är eller har varit lite mer aktiva med att dejta, tycker ni att det är okej att börja följa eller lägga till en person som ni tycker är lite intressant på sociala medier även om ni bara känner personen väldigt, väldigt ytligt? Alltså inte en dejtingsida, för där säger det sig ju lite självt att om båda är där så är väl båda intresserade av att i alla fall träffa någon på något sätt, utan mer de traditionella ställena som "alla" har? (Förutsatt givetvis att ni antingen vet att personen är singel eller att ni åtminstone vet att personen inte är i ett känt förhållande.)

Min pappa tycker alltså att det är helt okej, men han är 65 och har "bara" ett Facebook-konto som han missköter genom att råka skicka oavsiktliga vänförfrågningar och gå med i konstiga grupper av misstag, plus att han inte har dejtat sen Olof Palme var statsminister... Jag å andra sidan argumenterade för att det inte var okej, men det kanske som sagt är jag som är onödigt restriktiv?

 

[parellikusken]

Lite kopplat till situationen med @Ipalollipop och grannen och lite kopplat till att jag hade en diskussion med min pappa om vett och etikett på sociala medier häromdagen. Ni som är eller har varit lite mer aktiva med att dejta, tycker ni att det är okej att börja följa eller lägga till en person som ni tycker är lite intressant på sociala medier även om ni bara känner personen väldigt, väldigt ytligt? Alltså inte en dejtingsida, för där säger det sig ju lite självt att om båda är där så är väl båda intresserade av att i alla fall träffa någon på något sätt, utan mer de traditionella ställena som "alla" har? (Förutsatt givetvis att ni antingen vet att personen är singel eller att ni åtminstone vet att personen inte är i ett känt förhållande.)

Min pappa tycker alltså att det är helt okej, men han är 65 och har "bara" ett Facebook-konto som han missköter genom att råka skicka oavsiktliga vänförfrågningar och gå med i konstiga grupper av misstag, plus att han inte har dejtat sen Olof Palme var statsminister... Jag å andra sidan argumenterade för att det inte var okej, men det kanske som sagt är jag som är onödigt restriktiv?

Jag följer väldigt många på Instagram, en person följer jag för att hon är snygg och helt min typ av tjej. Men skulle inte börja flirta med henne bara sådär, utan isf skriva något som har med hennes innehåll att göra.

 

[Skojamindoja]

Jag följer väldigt många på Instagram, en person följer jag för att hon är snygg och helt min typ av tjej. Men skulle inte börja flirta med henne bara sådär, utan isf skriva något som har med hennes innehåll att göra.

Ska tillägga kände jag efter att ha läst ditt svar, att jag följer ju också ganska många på Instagram, men det är mer antingen "kända" personer eller profiler inom områden som intresserar mig (egentligen mest häst, hund och inredning) även om jag inte känner personen och då har jag inga som helst problem att följa. Förväntar mig ju heller inte att den personen ska följa tillbaka.

Det jag tänkte på var mer en helt vanlig person som man kanske vet vem det är till namn och utseende men inte så mycket mer. Men man har gemensamma vänner/följare. Det är nog där jag är rädd för att verka efterhängsen eller som en läskig stalker, haha, men det grundar sig kanske i mitt ganska dåliga självförtroende. (Uppenbart har jag inte ärvt detta av min far, som dels är superextrovert och dels alltid utgår från att alla människor vill bli hans vän.)

 

[Sryoqwe]

Lite kopplat till situationen med @Ipalollipop och grannen och lite kopplat till att jag hade en diskussion med min pappa om vett och etikett på sociala medier häromdagen. Ni som är eller har varit lite mer aktiva med att dejta, tycker ni att det är okej att börja följa eller lägga till en person som ni tycker är lite intressant på sociala medier även om ni bara känner personen väldigt, väldigt ytligt? Alltså inte en dejtingsida, för där säger det sig ju lite självt att om båda är där så är väl båda intresserade av att i alla fall träffa någon på något sätt, utan mer de traditionella ställena som "alla" har? (Förutsatt givetvis att ni antingen vet att personen är singel eller att ni åtminstone vet att personen inte är i ett känt förhållande.)

Min pappa tycker alltså att det är helt okej, men han är 65 och har "bara" ett Facebook-konto som han missköter genom att råka skicka oavsiktliga vänförfrågningar och gå med i konstiga grupper av misstag, plus att han inte har dejtat sen Olof Palme var statsminister... Jag å andra sidan argumenterade för att det inte var okej, men det kanske som sagt är jag som är onödigt restriktiv?

Jag resonerar som så att man rimligtvis måste få ta kontakt med folk även utan specifika appar. Alltså anser jag att det är fullt okej, sålänge man har hyfs och visar respekt för personen oavsett om denne vill ses eller inte.

Själv har jag avvecklat alla typiska sociala medier (har typ Buke, och sannolikheten för att någon fattar romantiskt tycke om mig här eller vice versa får ändå anses vara ytterst låg. Tror heller inte att många som skulle kunna göra det skulle leta upp mig på Internätet och hitta mig på Buke). Vill någon ta kontakt med mig, vare sig det handlar om att hästarna har rymt eller att de vill träffa mig personligen, frivilligt, måste det alltså ske antingen i person, brev, eller eventuellt om man hittar min mail eller telefonnummer (har inte dolt numret, men tror inte att det står med?). Detsamma gäller självklart även mig, jag skulle inte skaffa någon app av något slag för att få kontakt med någon. Jag hade blivit något förvånad om någon kontaktade mig med en romantisk avsikt, men inte tagit det som något negativt även i de fall jag inte hade varit intresserad av att delta. Tvärtom tycker jag att folk borde bli bättre på att prata med varandra utan dejtingappar och sociala medier.

Jag tycker nog inte ens att man behöver veta att personen inte är i ett förhållande för att ta kontakt. Vet man om att personen är i ett förhållande, då tar man inte kontakt med en förhoppning om att starta ytterligare ett förhållande. Men vet man inte tycker jag att det är okej. Tar jag mig själv som exempel tror jag att det är ytterst få som har varit medvetna om att jag varit i ett förhållande när det ändå har inträffat. Jag är inte hemlig med sådant, men det är heller inte något jag går runt och basunerar ut. Det är ju mellan mig och den personen jag har ett förhållande med, inte för omvärlden. Alltså förväntar jag mig inte att folk vet om om jag är i ett förhållande eller inte. Är jag det och någon kontaktar mig i sådant syfte lär jag informera om det och sedan är det nog inte mer med det.

 

[Ipalollipop]

Dock är jag feg att skriva till han, tyckte de var jobbigt att bara lägga till han som vän på fb, men ville han skulle få en hint typ. Jag tänker nog inte skriva något innan vi ses igen och då fråga om promenad, för vill inte känna mig som en creepy granne som börjar skriva. För vet ju inte alls om han bara är trevlig eller om han har något litet intresse.. Dock har vi aldrig sagt till varandra vad vi heter, men igår sa han till sin dotter hon heter .... Så han måste ju ha kollat upp mig, som jag gjort med honom . Han vet ju vilken lägenhet jag bor i då han även var på visning på den men han köpte en annan i huset bredvid istället.

 

[Ipalollipop]

Jag behövde inte göra så mycket. La mig på gräset en timme och lekte med hunden å kastade boll. Grannen dök upp och satt sig bredvid mig och vi pratade en timme. Jag tog bland annat upp att jag inte fått tvätt tid förens på fredag och har inga strumpor kvar Varav han senare skriver på messager att han gett mig en inflyttningspresent. Öppnar min dörr och där hänger ett par strumpor. Sen har vi skrivit lite till å från hela kvällen

 

[FeatherCloud]

På väg hem från dejt med killen jag skrev om sist. Han kändes genuin, hade ju en liten betänklighet från chattandet men han verkade synnerligen normal. Samtalet flöt på och vi hade väldigt kul, han var både rolig och skrattade uppriktigt åt mina fåniga skämt. Jag hoppas han vill ses igen, jag kan absolut tänka mig det

 

[FeatherCloud]

På väg hem från dejt med killen jag skrev om sist. Han kändes genuin, hade ju en liten betänklighet från chattandet men han verkade synnerligen normal. Samtalet flöt på och vi hade väldigt kul, han var både rolig och skrattade uppriktigt åt mina fåniga skämt. Jag hoppas han vill ses igen, jag kan absolut tänka mig det

Han messade nu och hade också haft trevligt, så det verkar onekligen som det blir en andra dejt

 

[Ipalollipop]

Nu har jag dock tröttnat på de andra jag dejtar/dejtat då de känns mycket mer spännande med grannen, och när vi har liksom byggt upp de gradvis och de varit spännande, och de känns som han också har ett intresse. Piloten har jag gett upp helt, vi pratar typ inte mer. Sen har jag träffat mitt ex till och från men känner också de är ett minne blott, då vi hela tiden hamnar i tjafs om gamla saker. Så tänker ska nog bara fokusera vad som händer med grannen och släppa de andra, för de finns inte alls i mina tankar längre.

 

[Ipalollipop]

Hur ofta träffar ni den ni är intresserade av? Vi har typ umgåtts varje dag, dock bara ut å promenerad och ikväll vill han med ut i stallet då han endå bara hade tråkigt hemma. Vi har inte gjort något mer än så, eller varit hemma hos varandra. Jag gillar denna spänningen vi har och lite flörtiga meddelanden. Jag vill ju inte de ska bli för intensivt men samtidigt vill ju båda umgås med varandra

 

[Fjordfrälst]

Hur ofta träffar ni den ni är intresserade av? Vi har typ umgåtts varje dag, dock bara ut å promenerad och ikväll vill han med ut i stallet då han endå bara hade tråkigt hemma. Vi har inte gjort något mer än så, eller varit hemma hos varandra. Jag gillar denna spänningen vi har och lite flörtiga meddelanden. Jag vill ju inte de ska bli för intensivt men samtidigt vill ju båda umgås med varandra

När jag träffade min sambo träffades vi generellt "bara" om helgen i början/innan vi flyttade ihop i och med hans långa arbetsdagar på veckorna och för att han inte ville ses för intensivt i början då det i hans värld inte är av godo alla gånger (han har träffat fler än jag och har mer erfarenhet av det).

 

[Bison]

Hur ofta träffar ni den ni är intresserade av? Vi har typ umgåtts varje dag, dock bara ut å promenerad och ikväll vill han med ut i stallet då han endå bara hade tråkigt hemma. Vi har inte gjort något mer än så, eller varit hemma hos varandra. Jag gillar denna spänningen vi har och lite flörtiga meddelanden. Jag vill ju inte de ska bli för intensivt men samtidigt vill ju båda umgås med varandra

Jag har dels en del att göra och dels jobbar jag skift så jag kan inte ses jätteofta vilket jag tycker är positivt.
Har dessutom stora red flags på män utan hobbys som bara är hemma och har tråkigt

 

[Sassy]

Jag hade svårt för det som yngre. Samt att förväxla kåt med kär

Nu när jag lärt mig mer om mig själv och även jobbat med mig själv har jag kommit till insikt om skillnaderna. Det är lätt att falla i fällan att vara kär i att vara kär men samtidigt tror jag den oron får inte göra en passiv och undvikande. Ja, vi kommer att bli sårade och såra andra men så länge vi försöker vara ärliga med oss själva och andra så är det ok.

This!

Jag för mig hade det blivit en rödflagg om någon börjar tänka på att ändra mina vanor för att det ska passa dom bättre. Logiskt sett om man lever tillsammans så tänker jag att man får göra vissa kompromisser i det här fallet hade det kanske varit att när det är du som ska stå för maten lagar du mat hemma och när det är han som står för maten blir det mat ute/hämtmat.

Ja, det är så jag tänker också. När man ses anpassar man vanorna så att det funkar för båda (och går inte det är det nog inte en tillräckligt bra matchning helt enkelt). Vad man gör utanför det ska inte en dejt peta i. Gäller det ekonomiska ramar får den som har mest vidlyftiga vanor helt enkelt bestämma själv om hen vill bjuda eller gå ner i budget. Både jag och människor jag skulle se som potentiella partners har inget emot att bjuda om det är något jag vill göra tillsammans med en partner, om jag har möjlighet till det. Människor som räknar "rättvisa" i kronor åt endera hållet passar inte så bra för mig att dela mitt liv med har jag insett.

Lite kopplat till situationen med @Ipalollipop och grannen och lite kopplat till att jag hade en diskussion med min pappa om vett och etikett på sociala medier häromdagen. Ni som är eller har varit lite mer aktiva med att dejta, tycker ni att det är okej att börja följa eller lägga till en person som ni tycker är lite intressant på sociala medier även om ni bara känner personen väldigt, väldigt ytligt? Alltså inte en dejtingsida, för där säger det sig ju lite självt att om båda är där så är väl båda intresserade av att i alla fall träffa någon på något sätt, utan mer de traditionella ställena som "alla" har? (Förutsatt givetvis att ni antingen vet att personen är singel eller att ni åtminstone vet att personen inte är i ett känt förhållande.)

Min pappa tycker alltså att det är helt okej, men han är 65 och har "bara" ett Facebook-konto som han missköter genom att råka skicka oavsiktliga vänförfrågningar och gå med i konstiga grupper av misstag, plus att han inte har dejtat sen Olof Palme var statsminister... Jag å andra sidan argumenterade för att det inte var okej, men det kanske som sagt är jag som är onödigt restriktiv?

I alla tider har ju folk träffats genom att ta kontakt ute, be om någons nummer eller föreslå att hitta på något, helt utan att behöva vara listade som "tillgängliga för dejting". Jag har träffat en ena person via en dejtingapp, i alla andra fall har det varit folk som råkat finnas i min närhet av en eller annan anledning, och jag föredrar helt klart det framför att gå på en dejt med en förväntan om att hitta en gnista med någon som jag aldrig sett förut. Det som kan störa är ju om folk direkt går in på romantiska/sexuella idéer för fort i kontakten. Människor är sociala djur och att vilja lära känna en person vars sällskap man uppskattar är väl det enda rimliga sättet att förhålla sig till andra?

(Jag har också kvar så gott som alla jag träffat tidigare på SoMe, utan att det är konstigt eller jobbigt. Vi gillade varandra och gav varandra glädje en kortare eller längre tid i livet, det finns inget pinsamt med det. Många är ju även kvar i den vänkrets jag umgås med då och då och jag har blivit vän med deras nuvarande partner.)

Hur ofta träffar ni den ni är intresserade av? Vi har typ umgåtts varje dag, dock bara ut å promenerad och ikväll vill han med ut i stallet då han endå bara hade tråkigt hemma. Vi har inte gjort något mer än så, eller varit hemma hos varandra. Jag gillar denna spänningen vi har och lite flörtiga meddelanden. Jag vill ju inte de ska bli för intensivt men samtidigt vill ju båda umgås med varandra

Max en gång i veckan i början, troligare lite mer sällan. Jag lägger inte mitt övriga liv åt sidan för någon som jag precis börjat lära känna och jag vill inte heller att någon annan gör det, det känns fort kvävande för mig. 2-3 ggr/vecka om det utvecklat sig till något mer och det blir mer "komma förbi och sova tillsammans efter dagens andra aktiviteter".

 

[Skojamindoja]

Hur ofta träffar ni den ni är intresserade av? Vi har typ umgåtts varje dag, dock bara ut å promenerad och ikväll vill han med ut i stallet då han endå bara hade tråkigt hemma. Vi har inte gjort något mer än så, eller varit hemma hos varandra. Jag gillar denna spänningen vi har och lite flörtiga meddelanden. Jag vill ju inte de ska bli för intensivt men samtidigt vill ju båda umgås med varandra

Är det grannen eller är det någon av de andra?

För min del har de män jag träffat varit personer jag träffat genom något annat, som jobb eller utbildning, så vi har i början naturligt träffats flera gånger i veckan genom det och pratat med varandra, alltså innan det ens blivit något annat. De två som jag träffat mer seriöst och under en längre tid så träffades den förste och jag någon gång i veckan i början, ibland mer sällan. Han har barn i stort sett på heltid, så det var svårt att få till.

Den andra träffade jag ganska intensivt till en början, men det var för att han egentligen inte bor på min ort, utan enbart jobbade där över sommaren. Så det gällde lite att passa på medan han var i närheten. Det är väl typ tio mil emellan våra orter och vi träffades typ varannan helg när han "flyttade hem" igen. Det som ställde till det var helt klart mitt liv med hästarna, kombinerat med att han hade problem med att sova borta. Så det var därför det tog slut, men det är ju mer avståndet och att jag inte ville eller kunde flytta.

Men jag hade nog tyckt att någon gång i veckan i början är rätt rimligt. Mer och mer ju längre tiden går. Men är det grannen är det så klart en fördel att ni bor så nära och kan ses spontant. Han har ju dock barn, så det är ju något du måste ta med i beräkningen, att när han har dottern kanske det inte kan bli så mycket.