Dejtingtråden del 21

[pepp]

E skrev nu och bad om ursäkt för igår.. att han gillar det vi har.
Han ska ringa mig senare när han slutat..

 

[Return_to_the_moon]

Jag tänker genast "vilken stad?". Vilket du inte behöver svara på. Men runt mig känns det som att något mindre än hälften av alla är vegetarianer, om jag räknar in familj, släktingar, kollegor och kompiskretsarna. Men jag tror inte att en så stor andel av befolkningen i staden jag bor är vegetarianer (eller veganer). Handlar inte det där väldigt mycket om vilka vatten man fiskar i, så att säga? (För att använda en väldigt ovegansk metafor.)

Oj det var många!

Jag bor i en universitetsstad så jag tycker det är underligt att det inte finns fler vegetarianer här. Samtidigt är jag inte jätteförvånad. När jag blev vegetarian för 20 år sedan trodde jag att köttkonsumtionen sakta men säkert skulle gå ned. Tvärtom har den ökat.

Som du säger spelar kretsarna man umgås i roll. Det konstiga är att jag mest umgås med universitetsmänniskor, de är dock inte hipsters/alternativa.
Visst finns det en del vegetarianer/flexitarianer/pescitarianer (hur det nu stavas), men de allra flesta är kvinnor.

Jag kanske borde flytta till Malmö istället och leta en hipsterkille .

 

[enough]

Hur viktigt tycker ni det är med liknande intressen/livsstil hos en dejt/potentiell partner ?

Jag och mitt ex hade liknande livsstil och intressen (friluftsintresse osv) utan att vi för delen satt ihop och gjorde allt tillsammans.
Har dejtat en nu i några månader, stockholmare (jag bor i Stockholm men är från en mindre stad), vår livsstil och intressen är ganska olika har vi insett. Jag börjar bli tveksam att det fungerar i längden.

Jag gör nog lite skillnad där på specialintressen och livsstilsintressen. Hästar och de kreativa grejer jag pysslar med kan jag gärna ha för mig själv. Stort plus om han också har nåt specialintresse han brinner för, men måste inte vara samma som mina. När det gäller livsstisintressen- gilla att vara i naturen, ha en nyfikenhet att utforska nya ställen, hellre promenera/cykla/åka kollektivt än att ta bil överallt, bada mycket på sommaren, mer intresserad av att ha det bra i stunden än att jobba som en galning och jaga pengar, prylar och en fet pension... Där vill jag nog att det mesta synkar med mig.

 

[Petruska]

Oj det var många!

Jag bor i en universitetsstad så jag tycker det är underligt att det inte finns fler vegetarianer här. Samtidigt är jag inte jätteförvånad. När jag blev vegetarian för 20 år sedan trodde jag att köttkonsumtionen sakta men säkert skulle gå ned. Tvärtom har den ökat.

Som du säger spelar kretsarna man umgås i roll. Det konstiga är att jag mest umgås med universitetsmänniskor, de är dock inte hipsters/alternativa.
Visst finns det en del vegetarianer/flexitarianer/pescitarianer (hur det nu stavas), men de allra flesta är kvinnor.

Jag kanske borde flytta till Malmö istället och leta en hipsterkille .

Jag tänker att det är stora skillnader tex inom universiteten. Tex mellan ekonomi och miljövetenskap.

 

[Return_to_the_moon]

Jag tänker att det är stora skillnader tex inom universiteten. Tex mellan ekonomi och miljövetenskap.

Absolut. Jag är på ett miljöuniversitet, men den absoluta majoriteten är kvinnor.

 

[Elektronen]

Jag vill träffa någon som har samma inställning till livet i stort dvs gillar att vara ute i naturen, tycker att el och rinnande vatten är big no no i sommarstugor, gilla second hand, tar till vara på maten o inte slänger massa mat osv.

Men sen tror jag det kan vara bra att partnern har ett (eller fler) eget stort intresse, så man inte blir att sitta ihop hela tiden, för det tror jag inte är bra. Sen måste man ju inte det för det förstås, men ändå.

Ja g tror också att det är nyttigt med något eget intresse. För mig känns det ganska viktigt just det där att den andre gillar naturen , det är ju absolut inte så självklart har jag insett... Känner verkligen det efter att jag flyttade till Stockholm ,kommer inte alls ut i naturen lika naturligt som jag gjort innan.

 

[Elektronen]

Jag har tidigare inte brytt mig, men lutar mer och mer åt att det faktiskt spelar roll trots allt.

Ett ex var tex fullständigt oförstående till att jag gick på långpromenader i skogen med hundarna varje dag, så till den grad att vi började bråka om det ofta. Han tyckte att jag istället skulle sitta hemma i soffan, titta på tv och äta chips med honom. När jag sa att jag kunde göra det efter att jag gått skogspromenader så dög inte det. När jag väl dumpade honom så kände jag mig så fri.

Ett ex var snudd på träningsnarkoman. Det fungerade jättebra, trots att han föredrog att träna på gym och jag själv nästan aldrig hade satt foten på ett gym. Ibland följde han med ut i skogen, ibland följde jag med till gymmet. Vi hittade på lite allt möjligt tillsammans men gav varandra massor av egentid och hade full förståelse för varandras behov av just fysisk aktivitet.

Sedan träffade jag en man som visserligen likt mig gillade att röra på sig och hålla igång massor. Vi fungerade jättebra ihop, men han tyckte att en perfekt helg spenderades med att resa iväg till någon storstad för att turista och att vardagskvällar var perfekta för att gå på tjusiga restauranger. Eftersom vi var så olika på så otroligt många punkter ledde det aldrig till någon "seriös" relation.

Så tja... om jag ska träffa någon nu så krävs det att det är någon som gillar att röra på sig, som trivs i skog och som hellre är ute i just skog än i storstäder. Jag kan inte riktigt se hur det skulle fungera annars. Det är väl också därför jag varit singel länge nu. Jag bor lite för mycket i Stockholm för att hitta någon som mig här

(och skulle någon inte gilla hundar eller vara allergisk så är den direkt ointressant, så även det måste ju passa ihop)

Vi verkar ha väldigt lika krav är ju dock tråkigt att jag insett att han jag träffar inte riktigt uppfyller det med natur och att röra på sig. Gillar ju honom i övrigt...
Han är också mer att en bra helg för honom är att gå ut och äta på en restaurang och gärna bio. Jag går hellre ut och grillar korv i skogen . Känner mig som en extrem friluftsmänniska nu för tiden i jämförelse med många stockholmare

 

[Elektronen]

För mig är det rätt viktigt.
Jag har häst och är hyfsat aktiv. Vill inte ha någon spm spendarar livet i siffan tittandes på serier.
Inte heller en gamer, jag är så osympatisk att jag antagligen skulle reta ihjäl mig på någon som vill leva livet framför en skärm.
En person som gillat att resa varje ledig stund blir antagligen svårt eftersom jag avskyr att resa.

Trivs bäst med personer som har en aktiv livsstil och tycker om att vara utomhus.
Krav är att tycka om hundar.

Ja jag förstår dig. Flera som skrivit just det här med att vara aktiv, natur och djur. Är alla dem killarna upptagna kanske

 

[SaraXX]

Nu har jag skrivit till Jonas att jag inte vill ses mer.
Jag är för blödig för sånt här
Jag är ju liksom beredd att ångra mig bara för att han blev ledsen.

 

[enough]

Nu har jag skrivit till Jonas att jag inte vill ses mer.
Jag är för blödig för sånt här
Jag är ju liksom beredd att ångra mig bara för att han blev ledsen.

Vad jobbigt, men vad bra gjort av dig att fixa det! Även om han blir ledsen kommer han säkert vara tacksam i längden att du är ärlig och väljer att avsluta på ett rakt sätt. Att fortsätta dejta förpliktelsefritt funkar ju sällan när man ligger på så olika nivåer med vad man vill och i vilket tempo man vill vidare i relationen, det blir för mycket obalans. Du gjorde helt rätt och han kommer nog snart över det!

 

[tuaphua]

Hur viktigt tycker ni det är med liknande intressen/livsstil hos en dejt/potentiell partner ?

Jag och mitt ex hade liknande livsstil och intressen (friluftsintresse osv) utan att vi för delen satt ihop och gjorde allt tillsammans.
Har dejtat en nu i några månader, stockholmare (jag bor i Stockholm men är från en mindre stad), vår livsstil och intressen är ganska olika har vi insett. Jag börjar bli tveksam att det fungerar i längden.

Jag behöver inte ha någon som är exakt som mig. Det kunde ju bli trist rätt fort!
Men jag har gjort slut med en man jag älskade för att vi ville leva på för olika sätt. Han ville bo i innerstan och jag gärna ut på landet etc. Han ville ändra sig för min skull. Men jag tror ine på sånt. Dels vill jag inte att någon ska behöva släppa det de mår bra av för min skull. Men också är jag rädd att han skulle bli bitter till slut.

Nuvarande sambo och jag är både i hästbranschen och vill bo på landet. Vi gillar uppenbarligen båda djur. Vi gillar att vara ute i naturen. Men vi är båda utflyttade Stockholmare som har behov av att tex åka till stan och gå på bra restaurang, kolla på olika kulturella prylar och shoppa etc. Och vi gillar båda att ha över folk på middagar etc.

Sen har vi lite egna olika intressen. Men vi vill ha samma livsstil. Det är viktigt för mig.

 

[Masqueradee]

Har insett att jag måste bli snabbare på bollen och vara mer aktiv med dejting och så, andra gången i år en kille blivit med flickvän innan vi hunnits ses

 

[Petruska]

Absolut. Jag är på ett miljöuniversitet, men den absoluta majoriteten är kvinnor.

Då hade jag gissat att det skulle krylla av vegetarianer.

 

[Bison]

Jag behöver inte ha någon som är exakt som mig. Det kunde ju bli trist rätt fort!
Men jag har gjort slut med en man jag älskade för att vi ville leva på för olika sätt. Han ville bo i innerstan och jag gärna ut på landet etc. Han ville ändra sig för min skull. Men jag tror ine på sånt. Dels vill jag inte att någon ska behöva släppa det de mår bra av för min skull. Men också är jag rädd att han skulle bli bitter till slut.

Nuvarande sambo och jag är både i hästbranschen och vill bo på landet. Vi gillar uppenbarligen båda djur. Vi gillar att vara ute i naturen. Men vi är båda utflyttade Stockholmare som har behov av att tex åka till stan och gå på bra restaurang, kolla på olika kulturella prylar och shoppa etc. Och vi gillar båda att ha över folk på middagar etc.

Sen har vi lite egna olika intressen. Men vi vill ha samma livsstil. Det är viktigt för mig.

Exakt så!
Jag vill ha någon med samma livsstil, inte just samma intressen

 

[enough]

Jag har tänkt att jag efter senaste årets frekventa dejtande har blivit rätt lugn, nästan lite blasé. Men det här med killen från festen gör mig verkligen skitnervös! Nu har han inte svarat sen jag skrev ett kort svar i fredags att det skulle passa fint att ses nästa fredag som han föreslog. Pessimisten väljer att tolka det som att han ångrat sig och kommer att banga ur, optimisten tolkar det som att han tänker "ok då hörs vi väl när det närmar sig". Det sms han skrev i torsdags var i alla fall väldigt positivt, och hade han varit tveksam hade han ju inte föreslagit en dag att ses tänker jag. Men lite samma grej här som för @hindalhunned alltså, så man vet aldrig. Visar sig i alla fall, men känns som långa väntande dagar nu. Ändå mysigt att få känna sig så här pirrig. Vet inte om det känns mer speciellt just för att det är nån jag träffat IRL och inte på tinder. Risk för att det blir lite uppförstorat såklart, men det är väl helt okej ibland!

 

[Red_Chili]

Vi verkar ha väldigt lika krav är ju dock tråkigt att jag insett att han jag träffar inte riktigt uppfyller det med natur och att röra på sig. Gillar ju honom i övrigt...
Han är också mer att en bra helg för honom är att gå ut och äta på en restaurang och gärna bio. Jag går hellre ut och grillar korv i skogen . Känner mig som en extrem friluftsmänniska nu för tiden i jämförelse med många stockholmare

Haha! Ja, alltså, många stockholmare verkar ha en tanke om att något så basic som en 2 timmar lång promenad i ett naturreservat kräver massor av planering i stil med vad som är rimligt för en långvandring... När jag berättar för dem att jag drar på mig kläder, går ut och råkar vara ute i 2-3 timmar för att jag kände för det, hittade en fin väg eller vad som helst så tappar de hakan av förvåning

Och om jag säger något om att jag är ute och går långpromenader i naturreservaten vid klockan 22-23 någonting, då stirrar folk verkligen. Faktum är att jag senaste tiden bara träffat en man som inte sett det som konstigt alls. När jag berättade om en sådan sen promenad så sa han något i stil med "Tja, värre saker kan man ju göra en sen kväll" Å andra sidan är även han en sådan som gärna traskar runt i skog. Han har gett mig kommentarer om att jag fuskar om jag följer någon led eller så, ut i skogen där det varken finns stigar eller markerade leder, det är mer hans stil (men det är ju lite ont om sådant här i Sthlm) Honom skulle du kunna dejta! Jag tror att han är singel iaf.

 

[Tranan]

Haha! Ja, alltså, många stockholmare verkar ha en tanke om att något så basic som en 2 timmar lång promenad i ett naturreservat kräver massor av planering i stil med vad som är rimligt för en långvandring... När jag berättar för dem att jag drar på mig kläder, går ut och råkar vara ute i 2-3 timmar för att jag kände för det, hittade en fin väg eller vad som helst så tappar de hakan av förvåning

Och om jag säger något om att jag är ute och går långpromenader i naturreservaten vid klockan 22-23 någonting, då stirrar folk verkligen. Faktum är att jag senaste tiden bara träffat en man som inte sett det som konstigt alls. När jag berättade om en sådan sen promenad så sa han något i stil med "Tja, värre saker kan man ju göra en sen kväll" Å andra sidan är även han en sådan som gärna traskar runt i skog. Han har gett mig kommentarer om att jag fuskar om jag följer någon led eller så, ut i skogen där det varken finns stigar eller markerade leder, det är mer hans stil (men det är ju lite ont om sådant här i Sthlm) Honom skulle du kunna dejta! Jag tror att han är singel iaf.

Vad är det för konstigt att vara ute i skogen! är gärna där dygnet runt! 2-3 timmar promenad behöver man bara ta en flaska vatten på sin höjd! vad är det för killar?

 

[Red_Chili]

Vad är det för konstigt att vara ute i skogen! är gärna där dygnet runt! 2-3 timmar promenad behöver man bara ta en flaska vatten på sin höjd! vad är det för killar?

Jadu, de flesta jag möter tänker så, förutom de som är snudd på träningsnarkomaner då. De har generellt sett förståelse för sådant, vilket också är en av anledningarna till att jag nu drar mig till sådana.

 

[Tranan]

Jadu, de flesta jag möter tänker så, förutom de som är snudd på träningsnarkomaner då. De har generellt sett förståelse för sådant, vilket också är en av anledningarna till att jag nu drar mig till sådana.

Ha jag har vart i skogarna med mina raka byxor och kamera och sett tränings knarkana. de ser lustiga ut i sina kläder men jag antar att jag gör det med.

 

[Red_Chili]

Ha jag har vart i skogarna med mina raka byxor och kamera och sett tränings knarkana. de ser lustiga ut i sina kläder men jag antar att jag gör det med.

Jag går runt i friluftsbyxor även om jag går i mataffärer, kan säkert se lustigt ut enligt vissa