Dejtingtråden nr 28

Status
Stängd för vidare inlägg.
Och jag har varit i Skåne i snart en vecka nu, har användt Tinder rätt flitigt de sista dagarna och fått några matcher (mycket interessantare folk och överlag bättre presentationer här än hemma faktiskt) och skrivit lite med en kille. Men... sitter mest och längtar efter DB som vanligt...

Håller tummarna att det skal dyka upp en riktigt bra person här som får mig på lite andra tankar så småningom. :angel: Fast det känns lite "elakt" att dejta när man fortfarande typ är kär i någon annan. Borde man berätta sådant eller?? Det skulle väl sannolikt få alla vettiga till att socialt distancera sig lååångt bort från mig.....

Det tycker jag inte du ska göra! Berätta alltså. Som du själv skriver leder det nog inte till något bra. Se till att styra upp en date med han killen nu så att vi i tråden får ännu mer kul att läsa! ;)
 
Cyklade till S igår kväll. Han sa att jag var fin (och att jag verkar så snäll :D är nog för snäll för mitt eget bästa...)
Fin kväll!

Tänkte föreslå middag på nån strand typ i kväll eller i veckan...

Vad bra det låter! :love: Men du, om du själv inser att du är för snäll för ditt eget bästa, kanske dags att försöka tänka lite mera på dig själv och inte göra saker bara för att vara snäll mot andra...? Jag vet precis hur man VILL vara snäll, särskilt om man gillar någon, men det ska inte vara nödvändigt att vara överdrivet snäll för att de ska gilla en tillbaks.... :cool:
 
Vad bra det låter! :love: Men du, om du själv inser att du är för snäll för ditt eget bästa, kanske dags att försöka tänka lite mera på dig själv och inte göra saker bara för att vara snäll mot andra...? Jag vet precis hur man VILL vara snäll, särskilt om man gillar någon, men det ska inte vara nödvändigt att vara överdrivet snäll för att de ska gilla en tillbaks.... :cool:

Jo, jag jobbar med det :) och det har blivit mycket bättre!
Är liksom genuint snäll i grunden, får bara inte låta mig köras över 😊 har märkt att många utnyttjar snällhet...
 
Senast ändrad:
Ska visst äta middag hemma hos unga klättrarens mamma imorgon :cautious: Jag har träffat henne innan lite snabbt och hon var trevlig, men nu börjar jag undra om inte det här är en dum idé. Han skulle dit och någon (Vet inte om det var han eller hon) undrade om jag ville med. "Why not?" var min första tanke men nu tänker jag mer att det blir jobbigt och dumt och jobbigt...
 
Ska visst äta middag hemma hos unga klättrarens mamma imorgon :cautious: Jag har träffat henne innan lite snabbt och hon var trevlig, men nu börjar jag undra om inte det här är en dum idé. Han skulle dit och någon (Vet inte om det var han eller hon) undrade om jag ville med. "Why not?" var min första tanke men nu tänker jag mer att det blir jobbigt och dumt och jobbigt...
Nah, gör det inte till en större grej än nödvändigt. :) Du ska ju inte dit för att be om hans hand utan bara att ses och äta ihop, kanske har du och mamman mycket gemensamt och det blir lättsamt och maten är jättegod... (eller inte alls, och då kan du och han skratta åt det efteråt :banana:).
 
Jag överlevde, och det var mestadels riktigt trevligt :) Upptäcker dock åter igen hur fullständigt socialt inkompetent jag blir när jag inte är helt bekväm i en situation. Eller ja, iaf jämfört med hur jag är tex på klättercentret.

Avslutade också kvällen med att vara tydligt negativ kring allt, när jag och unga klättraren var på väg hemåt igen. Vi gick med hundarna och pratade som vanligt om allt möjligt, han kom på att när han har semester om ca en månad så kommer det bli iaf 5 dagar i sträck där vi inte ses alls. Toklänge med våra mått mätt. "Ja fast vem vet, vi kanske tröttnat på varandra totalt innan dess och inte ens har kontakt öht då" var min spontana reaktion :grin: (Han själv var mest inställd på att han skulle sakna mig jättemycket.) Det är väldigt typiskt mig att vara så.
 
Varför blir man så konstig när man träffar nån man tycker om?! O_o vi har inte hörts sen i morse när jag for till jobbet, sa att han kunde höra av sig om han ville ha sällskap senare.
Och jag får upp exakt alla katastroftankar jag kan få :D

Nu kommer jag vara ledig och hänga med min syrra och systerdotter som är på besök hela helgen. Kanske är bra med en liten "paus" ändå...
 
Varför blir man så konstig när man träffar nån man tycker om?! O_o vi har inte hörts sen i morse när jag for till jobbet, sa att han kunde höra av sig om han ville ha sällskap senare.
Och jag får upp exakt alla katastroftankar jag kan få :D

Nu kommer jag vara ledig och hänga med min syrra och systerdotter som är på besök hela helgen. Kanske är bra med en liten "paus" ändå...

Man blir lite knäpp alltså. Jag har sådana *duger inte till någon* komplex så jag blir lätt nojjig.
 
Varför blir man så konstig när man träffar nån man tycker om?! O_o vi har inte hörts sen i morse när jag for till jobbet, sa att han kunde höra av sig om han ville ha sällskap senare.
Och jag får upp exakt alla katastroftankar jag kan få :D

Nu kommer jag vara ledig och hänga med min syrra och systerdotter som är på besök hela helgen. Kanske är bra med en liten "paus" ändå...

Försökte hitta en gammal skärmdump i min telefon, från ett stycke ur boken Känslor som kraft eller hinder, en fantastisk bok om känslor, skriven av två svenska psykologer och utgiven på Natur och Kultur, dvs inget självhjälpsmumbojumbo.

I texten jag tänkte klippa in står ungefär att det ingår i livet att uppleva sorg och avvisande. Om man vill ha ett rikt liv med nära värdefulla relationer så kommer risken alltid att finnas att man blir avvisad, att relationer avslutas och att man känner sorg. Jag försöker tänka på det själv. Att med starka positiva upplevelser kommer också risken för negativa. Men om man inte vågar så missar man det härliga.
 
Jag överlevde, och det var mestadels riktigt trevligt :) Upptäcker dock åter igen hur fullständigt socialt inkompetent jag blir när jag inte är helt bekväm i en situation. Eller ja, iaf jämfört med hur jag är tex på klättercentret.

Avslutade också kvällen med att vara tydligt negativ kring allt, när jag och unga klättraren var på väg hemåt igen. Vi gick med hundarna och pratade som vanligt om allt möjligt, han kom på att när han har semester om ca en månad så kommer det bli iaf 5 dagar i sträck där vi inte ses alls. Toklänge med våra mått mätt. "Ja fast vem vet, vi kanske tröttnat på varandra totalt innan dess och inte ens har kontakt öht då" var min spontana reaktion :grin: (Han själv var mest inställd på att han skulle sakna mig jättemycket.) Det är väldigt typiskt mig att vara så.

Det verkar ganska typiskt dig om jag utgår från vad du skrivit tidigare i dejtingtrådarna; att du inte riktigt trivs med att ha några framtidsplaner alls när det gäller relationer. Om det är så du trivs med att ha det kan det väl får vara okej tänker jag?
 
Försökte hitta en gammal skärmdump i min telefon, från ett stycke ur boken Känslor som kraft eller hinder, en fantastisk bok om känslor, skriven av två svenska psykologer och utgiven på Natur och Kultur, dvs inget självhjälpsmumbojumbo.

I texten jag tänkte klippa in står ungefär att det ingår i livet att uppleva sorg och avvisande. Om man vill ha ett rikt liv med nära värdefulla relationer så kommer risken alltid att finnas att man blir avvisad, att relationer avslutas och att man känner sorg. Jag försöker tänka på det själv. Att med starka positiva upplevelser kommer också risken för negativa. Men om man inte vågar så missar man det härliga.

Väldigt klokt skrivet och det är ju så sant!
 
Tröttnade lite på honom jag skrivit med på Tinder, han var så enormt "på" samt kändes en aning omogen.... Tror han fattat det för nu har han varit tyst i snart ett dygn. :angel:

Men messar med två andra ang att träffas, en som dansar och en riktig snygging med två barn och motorcykel.... Så förr eller sedan blir det nog en dejt med någon av dem. :laugh:

Just nu är jag dock på väg hem en sväng för att leta efter min katt som kattvakten lyckats tappa bort...! :nailbiting: 🙈 Så blir inget nu i helgen iaf..
 
Hur ska jag göra med GK?
Jag vet inte
Men att jag älskar henne så mycket med allt känns alltid i gungning.
Suck, vet inte om jag hänger mig så mycket på henne och ett förhållande med henne.
Nå råd är råd och känslor är känslor.
 
Han blockade mig på insta men visst, jag ghostade honom 🙄
Och nej, jag tänker inte ta en kaffe med honom 😂
Screenshot_20200625_213451.jpg
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Samhälle Here we go again ... https://svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/ordet-pulla-friar-pojke-gota-hovratt-osaker-pa-ordet
2
Svar
33
· Visningar
1 717
Senast: gulakatten
·
Kläder & Bli fin Jag behöver hjälp. Eller ja, vi. Vi ska på fest med tema Mamma Mia - here we go again. Fritt för tolkning. Allt jag vet är att jag inte...
2
Svar
34
· Visningar
2 251
Senast: Sleepan
·
  • Låst
Relationer Den förra tråden hade 2000+ inlägg och passerat 100 sidor så jag tänkte prova på att starta en ny! Dejten i helgen gick riktigt bra, nu...
99 100 101
Svar
2 004
· Visningar
183 912
Senast: Modest
·
Relationer Med risk för att framstå som småsint eller snål.. Here we go. Min mans syster har fyra barn i varierande ålder från 5 upp till 15. Vi...
3 4 5
Svar
85
· Visningar
7 461
Senast: MJLee
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp