Bukefalos 28 år!

Det här med eventuella syskon...

Snowwhite

Trådstartare
Hur tänker ni/har ni tänkt när det gäller skaffandet av syskon?
Fördelar och nackdelar med att få barn tätt eller vänta lite längre? Fördelar och nackdelar med att ha ett ensambarn?
Hur långt har ni mellan era barn och hur gamla var ni själva när ni fick dom?
 
Jag tänkte aldrig att jag skaffade syskon. Jag ville ha ett barn till. Jag har 22 månader mellan mina barn och jag var nästan 20 när jag fick andra barnet. Mina barn har haft stor glädje av varandra under uppväxten och jag tyckte att ca 2 år mellan dem var perfekt.
 
Hur tänker ni/har ni tänkt när det gäller skaffandet av syskon?
Fördelar och nackdelar med att få barn tätt eller vänta lite längre? Fördelar och nackdelar med att ha ett ensambarn?
Hur långt har ni mellan era barn och hur gamla var ni själva när ni fick dom?

Jag har två barn på 2 och 4 år, det är 2 år och 2 månader mellan dem. Jag var 31 och 33.

Precis som @TinyWiny tänkte jag nog inte heller att jag skulle skaffa syskon utan vi ville ha fler barn. Jag tänkte inte heller så mycket på barnens ålder utan på min egen, jag ville inte bli för gammal och fortfarande ha kvar möjligheten att skaffa ett tredje om vi skulle vilja.

Angående ålder så gjorde vi alltså som det passade oss föräldrar snarare än att tänka på barnen. Jag tror att det är det som funkar bäst om man inte skaffar många barn tätt, för det tänker jag mig kan vara jobbigt för barnen.

Angående "för- och nackdelar" med ensambarn så tänker jag att man ska utgå från sig själv och vad man vill ha, snarare än objektiva för- och nackdelar... Vill ni ha bara ett barn så skaffa bara ett!
 
Hur tänker ni/har ni tänkt när det gäller skaffandet av syskon?
Fördelar och nackdelar med att få barn tätt eller vänta lite längre? Fördelar och nackdelar med att ha ett ensambarn?
Hur långt har ni mellan era barn och hur gamla var ni själva när ni fick dom?

Jag är 29 och tänker lite praktiskt, att det är bättre (för oss) att bara plöja igenom blöjålder med extremt lite sömn i ett svep och ta allt på en gång i stället för att dela upp det.

Men med tanke på hur fruktansvärd jag upplevde första graviditeten så kommer det ingen ny bebis förrän tidigast hösten 2016, när första barnet har passerat 18 månader och börjat på förskola (så att jag kan kräkas, gråta och må dåligt i fred om det blir en repris).

Min man skulle gärna göra en ny bebis i dag om han fick, men vi har bestämt att vi ska prata ordentligt om det på julafton (då är ongen 11 månader). :)
 
Vi har 2 år och 10 månader mellan våra två och än så länge är det perfekt! Det är skönt med bara en blöjunge och den andra sköter mycket själv och det går att prata med henne istället för att ha två som man ska gissa vad dom vill :p Nu kan vi inte klaga på sömnbrist pga nån av dom utan dom har sovit bra.
Så det blev väldigt bra och det känns inte som att det är för långt mellan heller utan de kommer kunna leka ihop sen. (Gör redan nu då 3 åringen hittar sätt att leka med sin syster som är 5 månader).
 
Hur tänker ni/har ni tänkt när det gäller skaffandet av syskon?
Fördelar och nackdelar med att få barn tätt eller vänta lite längre? Fördelar och nackdelar med att ha ett ensambarn?
Hur långt har ni mellan era barn och hur gamla var ni själva när ni fick dom?

Vår trea var en icke planerad, men högst välkommen överraskning (tvillingar sedan tidigare). Det är 5 år emellan barnen. Det som varit positivt är att vi verkligen fick njuta fullt ut av minstingens bebistid eftersom syskonen var så pass stora att de inte behövde ständigt passning. De har glädje av varandra och leker ihop men det är klart att de skulle leka mer tillsammans och ha ännu mer behållning av varandra om de var närmare i ålder.
Sedan tycker jag nog att det är viktigare att de har egna kompisar än att syskonen leker tillsammans men det är klart att det blir mer bekvämt som förälder när barnen har kul ihop. För oss hade nog 3-4 år varit det ultimata, eller tvillingar.
 
Hur tänker ni/har ni tänkt när det gäller skaffandet av syskon?
Fördelar och nackdelar med att få barn tätt eller vänta lite längre? Fördelar och nackdelar med att ha ett ensambarn?
Hur långt har ni mellan era barn och hur gamla var ni själva när ni fick dom?

-Vill eller vill jag inte ha fler barn. (nope ett (vid 35) blir bra. Inga fördelar eller nackdelar med ensambarn kontra massor av barn övervägda.)
Känns som att lite oavsett fördelar och nackdelar (speciellt tänkta fördelar och nackdelar för någon annan -tex barnet) kan de få lov att stå tillbaka lite för ens vilja och känslor eftersom det i slutändan är ens egna beslut och om man inte trivs med situationen så blir det nog inte bra oavsett fördelarna (som man föreställer sig eller andra föreställer sig) med den.

(Antar att gissningsvis är fördelen med barn tätt att de leker bättre senare. Medan nackdelen är att det äldre får mindre uppmärksamhet tidigare (vilket jag läste i ngn artikel kan vara bättre efter en viss ålder rent psykiskt. Men folk skriver så mycket forskningsartiklar.)
 
Senast ändrad:
Vi kommer ha dryga 5 år mellan våra barn om allt går vägen med pyret i magen.

Fördelen med att ha 5 år mellan är att sonen fått vara "liten" och fått mycket tid, att nästa också får det då sonen leker mer och mer för sig själv eller med kompisar och att vi som föräldrar inte var totalt utslitna när det var dags för en ny runda avbrutna nätter.

Fördelen med att ha tätare mellan barnen är att de förhoppningsvis har mer glädje av varandra då de är närmare i lek-intressen. En del tycker det är skönt att ha nattvak och blöjbyten i ett svep.

Det är helt enkelt en fråga om tycke och smak. För egen del hade jag inte orkat ha barn för tätt - jag var helt slut efter första omgången sömnbrist.
 
Vår plan är att skaffa barn tätt. Jag vill kunna behålla min höga SGI och ha föräldradagar kvar att ta under nästa graviditet så jag inte behöver jobba så mycket då jag mådde dåligt under denna graviditeten och så här i efterhand kan jag känna att det var väldigt tufft att jobba heltid. Rent karriärmässigt känns det också bättre för mig att skaffa barnen tätt då jag inte vill komma in i jobbet helt igen för att sen ytterligare en gång behöva lämna åtminstone på deltid.

Kan ju tillägga att vår 3,5 månader gamla tjej är väldigt lättsam och jag har aldrig sovit så mycket som nu. Annars hade jag kanske tänkt annorlunda med att vara gravid igen och samtidigt ha en liten.

Sambons dotter är snart 5 och det är jättehärligt att hon är så stor och delaktig i lilla A så jag tror att det ofta blir väldigt bra så länge man gör det som känns rätt för ens egen familj just då
 
Vi är också inne på att skaffa barn ganska tätt. Hade gärna haft runt 2 år mellan dem. Börjar redan längta efter en bebis till, och då är sonen bara 4 månader :rofl:.

Vårt "problem" är att jag tog examen innan sonen föddes och jag har således inte fått ett jobb ännu inom min bransch. Jag hade därför helst velat få ett jobb innan jag blev gravid igen för att slå mig in på arbetsmarknaden. Tyvärr kryllar det inte av jobb i in bransch så det kan ta ett tag, så frågan är hur länge vi väntar. Slår bebissuget till ordentligt ger vi nog efter på den fronten först skulle jag tro ;).
 
För min del finns det bara en fråga: vill jag ha ett barn till? Blir svaret ja på den frågan är resten rätt så irrelevant för min del. Men det finns en faktor som påverkar och det är min ålder. Just nu känns det dock troligare att månen trillar ner än att jag blir gravid igen. Är tveksam till att jag ska ha hunnit komma över hur vidrigt det är att vara gravid innan jag är, i mina ögon, för gammal.
 
Senast ändrad:
Hur tänker ni/har ni tänkt när det gäller skaffandet av syskon?
Fördelar och nackdelar med att få barn tätt eller vänta lite längre? Fördelar och nackdelar med att ha ett ensambarn?
Hur långt har ni mellan era barn och hur gamla var ni själva när ni fick dom?

Vi hänger ju i samma tråd. Och det är mitt och mannens första, 4 månader knappt. Vi är 23 och 24 år och satsar på att få syskon nästa år dvs vi försöker redan nu. :-)
 
Hur det blir vet jag ju inte ännu. men vi kommer ha ca 21 månader mellan barnen om allt går som det ska. Sonen fyllde 1 i början på juni och för oss var det aldrig frågan om hur långt emellan mer än att vi ville ha minst ett och ett halvt år. Eftersom jag kommer fylla 38 ungefär samtidigt som tvåan föds. Vi pratade snarare om ifall vi ville ha ett till barn alls. och först därefter om vi skulle försöka direkt eller vänta lit och valde alltså att vänta så pass att det skulle bli iaf 18 månader mellan barnen.
 
Jag har ett ensambarn som fyller 15 i år, och med tanke på att jag är 44, så lär det inte bli några fler... :D Anledningen till att min dotter blev utan syskon är att jag inte ville ha fler barn, inte ville uppleva graviditet, förlossning, amning och bebistid en gång till. Och det får faktiskt, tycker jag, gå före eventuella fördelar med att ha syskon. Jag tror heller inte att man saknar det man aldrig haft - hon har och har alltid haft ett väl fungerande socialt liv med vänner, intressen osv. så jag upplever inte att avsaknaden av syskon har stört henne eller gjort att hon själv upplever någon saknad.

Jag kommer själv från en syskonkonstellation med ganska många år mellan oss - min bror är 7 år yngre än jag. Vi har därmed aldrig lekt tillsammans eller egentligen delat intressen under vår uppväxt, men vi har ändå nu i vuxen ålder en hel del gemensamt - många gemensamma minnen av våra föräldrar, familjesemestrar, mor- och farföräldrar etc. Så jag ser ett stort värde i vår relation, även om vi kanske inte är lika nära varandra som de syskon är som är mer lika i ålder. Jag flyttade ju hemifrån när min bror var 12...

Jag tycker att man som förälder - eller blivande förälder - skall göra det som känns mest rätt för en själv. Är det att bara ha ett barn, låt det då bli så. Och är det att ha fyra barn med täta mellanrum, så kör på det. Det är så svårt att spekulera i vad det innebär för eventuella för- och nackdelar för barnen, och jag tror inte att det för dem finns något entydigt "rätt" eller "fel". Det är föräldrarna som skall avgöra hur deras familj skall se ut!
 
Vi har pratat om att skaffa ett till barn och som planen ser ut nu så väntar vi tills dottern är runt 2 år och ser när om det tar sej, hon är 5.5 månader nu. Sambon ör ensambarn och jag har över 6 år till äldre syskon som dessutom flyttade när gymnasiet började så jag har inte haft nån bra syskonrelation när vi växte upp.
Jag vill gärna att dottern har ett syskon och utan större åldersglapp, just 2-3 år känns lagomt och praktiskt för vår del, kanske det blir tätare, jag ska vara hemma ändå och med tanke på min ålder så vill jag inte vänta så länge heller.
 
Hur tänker ni/har ni tänkt när det gäller skaffandet av syskon?
Fördelar och nackdelar med att få barn tätt eller vänta lite längre? Fördelar och nackdelar med att ha ett ensambarn?
Hur långt har ni mellan era barn och hur gamla var ni själva när ni fick dom?

Var 20 år när jag fick första barnet.
Var 29 år när jag fick andra barnet
Kommer fylla 32 år när tredje barnet kommer

Jag ser mer fördelar än nackdelar att få länge emellan, iofs tänkte jag i många år att jag bara ville ha ett barn. För jag skaffar inte barn för just syskon-delen utan för att jag vill ha fler barn. Jag hade gärna väntat längre mellan de sista barnen, men planer finns på studier i framtiden så det var en ekonomisk fråga. Vi får en bättre ekonomi under sjukskrivning och föräldraledighet om jag fortfarande arbetar än om jag är tjänstledig, då jag får 10 procent av lönen vid sjukskrivning samt vid de 6 första föräldramånaderna.
 
Vi har tre barn, dom är nu 6 snart 5 och 16 manader. Första föddes straxt innan jag fyllde 25 och tredje straxt efter jag fyllt 30.

Det 1,5 ar mellan första och andra och sen 3,5 ar mellan andra och tredje.

Jag ser bade för och nackdelar med bada alderskillnaderna.

Tätt: Det var tufft när dom var mindre, första halvaret var inga problem men sen var det jobbigt ett halvar ungefär när andra barnet blev rörligare och första barnet var för liten för att första varför lillasyster ocksa ville ha saker att leka med. Jobbigt var ocksa dagssömen, äldsta tyckte oftast att sova pa dagen var onödigt med hon behövde det och det var svart för henne att komma till ro, lillasyster hade andra sovtider. Det blev manga promenader med vagnen, i alla väder.
Fördelar är att dom nu är bästa vänner, dom gillar samma saker och det gar att göra samma saker med dom.

Längre avstand: Dom "stora" kunde/kan underhalla sig själva, dom kan första varför jag just da inte kan komma utan maste ge lillasyster uppmärksamhet. Nackdelar är att det ibland är lite svart att göra saker med dom äldsta när lillasyster är med. Jag kan tänka mig att det kan bli lite tuffare om man har ett äldre barn som har blivit van att fa all uppmärksamhet och sen maste dela den. Min äldsta var ju sa liten sa hon minns inget annat att lillasyster alltid var där.

Jag skulle välja det som passade bäst in i ens liv, för barnen blir det bra ända.

Skulle vi fa ett barn till (tyvärr säger sambon nej), skulle jag vilja ha ungefär 2,5 ar mellan trean och fyran. Mindre gar ocksa (fast det blir lite tajt om tid), mer vill jag inte för jag vill inte dra ut pa smabarnstiden för mycket.
 
Hur tänker ni/har ni tänkt när det gäller skaffandet av syskon?
Fördelar och nackdelar med att få barn tätt eller vänta lite längre? Fördelar och nackdelar med att ha ett ensambarn?
Hur långt har ni mellan era barn och hur gamla var ni själva när ni fick dom?

Jag tror inte åldern mellan syskon spelar så stor roll ur barnens synvinkel. De är små en så pass kort tid och relationen dem emellan beror inte på hur stor eller liten åldersskillnaden är, utan hur de är som personligheter. Jag tycker jag träffar vuxna syskon som både gillar och inte gillar varandra och att det inte finns någon korrelation till hur många år det är dem emellan.

Det man inte alltid tänker på är att småbarnsperioden är relativt kort sett till en hel livstid.

Angående hur tätt de kommer ur förälderns synpunvinkel tycker jag de flesta verkar vända det till något positivt vare sig det är kortare eller längre tid emellan. Man anpassar sig och ser fördelarna. Är det kort tid, ja då är det smidigt med småbarnsåren samlade. Är det lite längre är det perfekt att storasyskonet är lite störrre och klarar en del själv. Min uppfattning är att de som har det jobbigast är om barnen kommit väldigt tätt, med ett år eller så emellan. Men å andra sidan går ju tiden fort, så den jobbiga tiden med två blöjbarn, matning osv är snabbt förbi.

Själv har jag fyra barn till min stora lycka och glädje. Hade det bara blivit ett hoppas jag att jag hade insett fördelarna med det. Har fått intrycket ibland att det blir en alldeles särskild och innerlig relation mellan ensambarn och förälder, kanske särskilt också mellan ensambarn och en ensamstående förälder.
 
Jag har inga barn, men jag har syskon som är både nära och längre ifrån mig åldersmässigt, och nu som vuxna är inte min/vår relation sämre med de syskon som är långt ifrån mig i ålder än med det syskon som är mer jämngammal. Mitt äldsta syskon är 22 månader yngre än jag, sen är de andra sex respektive åtta år yngre, och givetvis har jag haft en mer "gemensam" barndom med det syskon som är närmast i ålder. Det kan man inte förneka. Jag hade ju redan börjat skolan när de andra två föddes. Å andra sidan har vi två som är nära i ålder (samma för "omgång två" sen, där skiljer det ganska exakt två år, båda föräldrarna är gemensamma för alla fyra) fått slåss om föräldrauppmärksamheten och vi har bråkat mycket, mycket mer än vad vi har gjort med de yngre (och de yngre har bråkat mer med varandra än med oss). Jag står mina två yngsta syskon otroligt nära nu som vuxen, men är längre ifrån den som är närmast mig i ålder, jag har mer gemensamma intressen med de andra två, fast på olika sätt.

Det ser ungefär likadant ut i föräldrarnas syskonkullar. Mamma har tre syskon som är fyra, tolv och tretton år yngre (det vill säga inte direkt något syskon egentligen som är jättenära åldersmässigt), hon har en fantastisk gemenskap med båda sina systrar, brodern är lite mer sporadiskt, men det beror mer på att hans fru är väldigt tajt med sin familj medan systrarna mer har hållit ihop "ursprungsfamiljen" med mormor och morfar.

Så jag ser det inte som enbart negativt att ha barn med lite större åldersskillnader. Men i slutänden handlar det ju om vad som passar bäst för just den egna familjen. Det som passar bra för en familj passar inte nödvändigtvis bäst för en annan.
 

Liknande trådar

Småbarn Jag har en dotter som är snart 6 år (början av sommaren) som är väldigt känslig. Det var, och är, även jag. Så jag kan känna igen mig i...
Svar
7
· Visningar
980
Senast: Praefatio
·
Fordon Vi är på gång att skaffa ny bil och funderar både på vilken typ av bil vi ska ha (två vuxna, tre barn och en hund) samt om vi ska leasa...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
5 344
Senast: Guldaskig
·
Övr. Barn Är det bara jag som ställer mig undrande till nyttan av all denna ledighet från skolan? Jätteskönt för barnen att få avbrott ibland, men...
6 7 8
Svar
157
· Visningar
8 040
Senast: Soapbubble
·
IT & mobiler Går i tankar att skaffa mig en ny mobil. Så jag tänkte att min gamla slänger jag i elektronik på återvinningscentralen. Men sen kom min...
Svar
0
· Visningar
255
Senast: Smoothi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Flämtningar
  • Valp 2024

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp