Det här vill jag se i svenska butiker

[Roheryn]

Och det istället får mig att vända och gå, om jag inte ens hinner komma in i butiken innan personalen säger "Säg till om du vill ha hjälp". Jag behöver komma in först och se butiken innan jag ens tänker tanken på att be om hjälp, så om någon försöker få det till att de ska hjälpa mig bara av att jag tar ett steg in i butiken, nä då blir jag stressad och känner mig pressad.

Mmm, vi är uppenbarligen olika! Jag känner mer att en sån fråga som kommer direkt jag kommer in gör att vi redan har "klarat av" att jag vill gå runt och titta själv. Och då slappnar jag av och det kan hända att jag faktiskt köper något

 

[bollen__]

Nja, jag tycker inte att den jämförelsen håller faktiskt. Frisör, tandläkare och liknande har man ju sökt upp själv för att lösa ett väldigt specifikt problem som påverkar ens personliga hälsa - då känns det fullt rimligt att ha en konversation gällande vad det är som behöver göras och hur. Om man däremot bara strosar runt i butiker för att fördriva tid, söka inspiration eller köpa en present till en vän känns hjälpbehovet betydligt mindre självklart. Det senare klarar man liksom av rätt bra själv i majoriteten av fallen, men det samma kan inte sägas om den hjälp/service som tandläkare, frisörer och läkare erbjuder.

Det handlar väl inte om att folk inte vill träffa andra människor i affärer eller vill att personalen "inte ska finnas", bara att de inte vill interagera med dem mer än nödvändigt.

Exakt så! Jag har inga problem med frisören eller tandläkaren (fast hos den senare pratar jag inte direkt ). Inte heller att prata några ord i kassan på mataffären typ.

 

[bollen__]

Jag som är väldigt introvert och känslig för intryck/stimuli tycker att det är jobbigt att känna mig uppmärksammad och väljer bort butiker jag skullle vilja titta i utifrån personalens agerande. Det finns butiker i stan där personalen andas en i nacken när man tittar på något, flyger fram och försöker sälja (och illa dolt försöker kolla så man inte snattar) direkt man vrider och vänder på en produkt och tillochmed går så långt att de trycker produkten man tidigare tittat på i handen på en. Väldigt intensiva försök till merförsäljning går också bort, även om jag själv arbetat med att dels ge teknisk support men också sålt tjänster och vet att det ofta är ett krav som kommer ovanifrån. Det är ju dock troligt att många extroverta som blir utsatta för det jag tycker är jättejobbigt tycker att det är hjälpsamt och trevligt, bra kundbemötande helt enkelt.

Håller med! Jag undviker många mindre butiker om jag blir ensam för jag kan liksom inte koncentrera mig på det jag vill kika på om jag ska känna mig jagad och måste prata hela tiden. Är det redan en kund där kan jag våga gå in eller om jag har en kompis med mig, då får hen prata och jag kan smita undan

Jag shoppar faktiskt mest på nätet, men vissa grejer vill man ju känna på eller bara få strosa runt och titta!

 

[MJLee]

Jag är lite tvärtom. I mataffärerna så går jag runt och hittar ingenting och går vilse hela tiden. Jo det kan man, eller jag kan det. Och försöker haffa någon stressad personal och fråga (helt sant) några gånger hur jag kom ur affären eftersom jag inte hittade kassorna

Att sträcka sig efter något på översta hyllan som jag inte når eller i frysboxen där jag hänger på magen och dinglar med benen. Jag är en genomsnittligt lång kvinna om man ser det globalt. Dessutom ser jag mycket dåligt så jag hittar ingenting, även om det är längre ner i gången. Den stackars personalen tycker nog att jag är en idiot.

Vissa affärer vill jag titta runt i lugn och ro. Men sedan att någon i personalen ska vara uppmärksam nog att se att jag behöver fråga någonting. För det mesta är det jag som går fram till dem och frågar om hjälp. Ibland går jag bara in och säger, jag vill ha det här, ge mig förslag. Har fungerat utmärkt på ställen som Twilfit där de hjälpte mig hitta rätt storlek på min bh, som aldrig suttit bra innan.

 

[Otherside]

Det kan vara tvärtom också. Jag minns en gång, för många år sedan (hade knappast hänt idag) då jag glad i hågen klev in på en resebyrå hemma i stan. Jag berättade för killen bakom disken att jag ville hitta en resa till Italien, gärna med konstinriktning, tillsammans med min mamma. Killen (som bara satt där, var inte upptagen med något) tittade mig inte i ögonen en enda gång, slängde håglöst ut en arm och pekade, utan ett ord, på stället med resebroschyrer. Jag blev helt paff och gick ut.

(Idag hade jag nog tagit ett snack med hans chef, tror jag...)

 

[hastflicka]

Hela USA verkar vara ett extrovert helvete! Jag hade blivit tokig av att bo där!

...

 

[Lingon]

Att det ens behövs. Visst, det finns alltid en skala mellan "Hej, säg till om du behöver hjälp" och en personal som andas i nacken (aldrig varit med om), men att man inte ens "tål" det förstnämnda känns... Det skaver helt enkelt. Vi skalar bort all form av social interaktion, inte ens ska vi behöva "utsättas" för att personal hälsar på en och frågar om man behöver hjälp = personalens jobb. Det hen är anställd att göra.
Jag - personligen - tycker det hade känts jättekonstigt att behöva välja när jag går in, och sen aktivt behöva välja att gå fram till någon. Det är ju liksom det personalen är där för, och förändrar inget. Det enda jag signalerar med en "prata inte med mig, lämna mig ifred"-korg är just det... Det förändrar ju inget mer än att man inte får ett trevligt "hej" när man kommer in, något som känns mänskligt?

Det finns rätt många efterhängsna som jobbar i butik. Det är ok om en i personalen säger hej och frågar om man vill ha hjälp. Men när den tredje dyker upp och frågar samma sak blir det irriterande.

 

[Lingon]

"Tolkningföreträde"..... Det jag menar är mer att vi mer och mer börjar plocka bort social interaktion i alla möjliga situationer. Man ska inte få hälsa och göra sitt jobb som butikspersonal, i matbutiker ska ingen jobba i kassan utan man ska scanna själv, det ska inte finnas receptionister på vårdcentraler utan du ska knappa själv på en skärm, du ska inte prata med busschauffören utan bara scanna appen, robotar ska servera på restaurang (extremt exempel från Japan?)....

Det handlar inte om tolkningsföreträde, det handlar om att hela samhället ska förändras där vi inte kan interagera med varandra. Jag är mycket väl medveten att det finns problematik som gör att man kanske tycker det är jobbigt att en person säger Hej, kan jag hjälpa till med något? Men jag har faktiskt svårt att tro att det är en överväldigande majoritet som behöver att affärer anpassas till den grad att kunder behöver välja vilken kundkorg de använder.

Men var och en måste ju få välja själv var, när och med vem hen vill vara social. Jag går inte i affärer för att få social interaktion med folk. Jag tycker om att få gå i min egen värld utan att mina tankar blir avbrutna stup I kvarten. Speciellt när jag hade småbarn och hade en stund för mig själv att bara gå och strosa i affärer ett tag utan att behöva interagera med alla som känner gör det just då.

 

[zassoo]

Någon nämnde frisör, jag går väldigt sällan till frisören men när jag gjorde det sist fanns det möjlighet att boka ”tyst behandling” och det var toppen! Ingen förväntan att prata förutom om håret

 

[Monimaker]

Någon nämnde frisör, jag går väldigt sällan till frisören men när jag gjorde det sist fanns det möjlighet att boka ”tyst behandling” och det var toppen! Ingen förväntan att prata förutom om håret

Det brukar en kompis till mig boka! Hen gillar verkligen det alternativet.

 

[pepp]

Någon nämnde frisör, jag går väldigt sällan till frisören men när jag gjorde det sist fanns det möjlighet att boka ”tyst behandling” och det var toppen! Ingen förväntan att prata förutom om håret

Det brukar en kompis till mig boka! Hen gillar verkligen det alternativet.

Det har jag bokat nu när jag ska klippa mig hos en ny frisör
Går jag till min andra frisör behövs det inte, hon vet att jag är introvert och inte så snacksalig!

 

[Praefatio]

Men eftersom du säger att du inte har det jobbigt med den sociala kontakten så vet du inte hur det är för oss som HAR det? Jag vill, även i djuraffärer och särskilt om jag inte varit där förut, få chansen att gå runt ifred och liksom "ta in rummet", kolla vad som finns av det jag tänkt mig, fundera över om jag verkligen vill ha det osv. Och i det läget känner jag mig både stressad och pressad att verkligen köpa något om personalen kommer och erbjuder sina tjänster. För mig är det universellt och gäller alla butiker.

Jag sa ingenting om hur ni känner det. Mitt inlägg var inte en kritik mot ditt, utan en reflektion över att olika butikstyper nog inbjuder till olika generella behov av hjälp.

 

[Grazing]

Titta så smart. För en introvert som inte vill ha personalen i hälarna skulle jag gärna handla i butiken och slippa bli stalkad

Jag hade inte velat ha någon av dom korgarna, jag vet aldrig om jag behöver hjälp fören jag är där inne och tittar..

 

[Kadi]

Jag tror(!) att ytterst få personer skulle strosa runt i ytterligare 15-20 min efter att jag pratat med dem om de känt sig stressade eller obekväma. Det är sällan folk är inne i butiken kortare tid än så.

Dom kunderna kanske inte ens kommer in i er butiken idag.

Jag undviker att handla i fysiska butiker, speciellt i mindre butiker där det är få kunder samtidigt. Bara det där man vet ska komma” Hej, kan jag hjälpa till med något” (eller liknande) är tillräckligt mycket motstånd för mig att jag oftast skippar att gå in i butiken.

 

[Red_Chili]

Dom kunderna kanske inte ens kommer in i er butiken idag.

Jag undviker att handla i fysiska butiker, speciellt i mindre butiker där det är få kunder samtidigt. Bara det där man vet ska komma” Hej, kan jag hjälpa till med något” (eller liknande) är tillräckligt mycket motstånd för mig att jag oftast skippar att gå in i butiken.

Mycket möjligt! De kanske går till närliggande djuraffär istället (vi har många kunder som kommer till oss och uttrycker att de är glada att vi alltid hälsar osv, och att de i andra butiken inte gör det. Finns säkert de som föredrar andra butiken, framförallt om man inte vill se något av personalen som jobbar där).

 

[Lingon]

Mycket möjligt! De kanske går till närliggande djuraffär istället (vi har många kunder som kommer till oss och uttrycker att de är glada att vi alltid hälsar osv, och att de i andra butiken inte gör det. Finns säkert de som föredrar andra butiken, framförallt om man inte vill se något av personalen som jobbar där).

Alltså, personalen ska finnas där om jag har en fråga eller vill ha hjälp. Men jag vill själv ta den kontakten. Jag förstår verkligen inte folk som tycker att främlingar måste hälsa på dem först för att "det är så man gör".

 

[Hoarfrost]

Jag tror(!) att ytterst få personer skulle strosa runt i ytterligare 15-20 min efter att jag pratat med dem om de känt sig stressade eller obekväma. Det är sällan folk är inne i butiken kortare tid än så.

För mig är det så att jag 100% är personen som stannar kvar i butiken i 15-20 minuter efter att någon frågar mig om jag behöver hjälp/om jag hittar något i en butik.
Så fort den interaktionen sker tittar jag på klockan och jag kan inte lämna butiken, för jag vill inte såra personalen genom att direkt dra därifrån. Det måste gå tid så att jag inte riskerar att såra någon. Men jag är stressad. Sen när jag tycker tillräckligt lång tid har gått måste jag försöka mitt bästa för att se till att personalen inte ser att jag går för då tycker jag att jag är elak och sårar den personen
(jag vet att det låter helt sinnesförvirrat, därav skrattemojin)

Detta är döden i butiker som inte har någonstans att gömma sig, eller där butiken är rätt liten/har lite att titta på och/eller tråkiga saker att titta på. Rituals butiker är hemska med sin öppna planlösning och få produkter att titta på, och mycket personal på liten yta som tittar på en, ler och frågar om man behöver hjälp. Det är jättesvårt att hänga kvar tio minuter där för att inte "såra någon".
Zoobutiker är bättre, där finns det ju faktiskt något kul att titta på och oftast hyllor att gömma sig bakom, så där brukar stressen över att behöva "såra någon" försvinna mycket snabbare och enklare.

 

[Monimaker]

Rituals butiker är hemska med sin öppna planlösning och få produkter att titta på, och mycket personal på liten yta som tittar på en, ler och frågar om man behöver hjälp. Det är jättesvårt att hänga kvar tio minuter där för att inte "såra någon".

Men JA. Planlösningen är så viktig när jag fattar beslut om att gå in i en butik eller ej. Är butiken en sådan som har ont om gömställen eller är liten så måste det finnas andra kunder, lockbeten som personalen kan slå klorna i och som minskar risken att jag hamnar i nätet. Just Rituals personal tycker jag för det mesta är rätt påflugna med, det är nästan Lush-klass på dem.

 

[Fetaost]

Jag tillhör absolut kategorin som vill kika runt ensam utan expedit som försöker vara hjälpsam. Men jag upplever att jag får göra det också. Ett hej och ”säg till om du vill ha hjälp” är väl det enda de typ säger när man kliver in.
Upplever inte att de är påflugna utan man får gå runt i godan ro.
Förr var de mer påflugna. Kändes som expediter hade gått nån hurtig säljkurs där man skulle bli tjenis med kunden.
Nu för tiden tycker jag de läser av bra om de ska komma fram eller inte.

 

[Hoarfrost]

Men JA. Planlösningen är så viktig när jag fattar beslut om att gå in i en butik eller ej. Är butiken en sådan som har ont om gömställen eller är liten så måste det finnas andra kunder, lockbeten som personalen kan slå klorna i och som minskar risken att jag hamnar i nätet. Just Rituals personal tycker jag för det mesta är rätt påflugna med, det är nästan Lush-klass på dem.

Skönt ändå att höra att jag inte är den enda
Man går ju förbi såna butiker och kikar in för att kunna bestämma om det går att gå in där eller ej. Är det omöjligt går man vidare, är det möjligt går man förbi och tar ett litet varv för att komma tillbaka och gå in i butiken. Detta för att det skulle se för konstigt ut om man går förbi, stannar upp, och sen går in