Jag tror bestämt att han behöver lite kbt-träning. Var glad för allt han upplever nu, så att han vänjer sig vid att "vanan är att allt kan hända".
Men klokt av dig att ta ditt förnuft till fånga och sitta av. Det gör ju inget om man slipper ev avramlingar, tappad häst och ev egen och/eller hästs konvalescens.
Vi är ju på gång nu att rida in treåringen och jag gav mig ut på "uteritt" med dottern.
Dåraktigt och verklighetsfrånvänt på ett sätt, men nu gick det ju bra. Spänningar så klart, men utan explosion, det får man vara glad för.
Vet inte hur långt bak hon har Jazz... inte så långt, tror jag.
Ps. Denna uteritt med avslut i trav i paddocken är så stort att min snart tioåriga avatar på dottern som hoppar vår förra ponny, bytts ut... gissa med vem?