En virrig rastråd

[Irrbloss]

Jag fattar att det här inte är vad du vill ha för inlägg i din tråd. Men jag tycker verkligen inte du ska skaffa en hund till. Jag blir så beklämd av kravlistan, oviljan till kompromisser och icke acceptansen för variation i en population. Har man så här oerhört specifika krav så skaffa inte fler hundar. Köp något ej levande med ångerrätt istället.

Men jag måste väl bemöta detta innan jag sätter alla hundtaggar på ignore, eftersom det är en så uppåt väggarna galen tolkning av mig och vad jag står för.

En sak ska du - och alla som håller med - ha väldigt klar för dig. Jag är mån om att det blir bra när jag skaffar en hund, för jag är inte typen som omplacerar i första taget. DÄRFÖR är jag petig och fäller hellre än friar såhär tidigt i tankeprocessen. Hade jag varit så ogin som du påstår så hade jag ju sålt labben redan istället för att behålla och försöka få rätsida på problemen eftersom han är så bra på alla plan utom i träningen. Det är inte alls omöjligt att hitta hundar som passar mig på de flesta sätt och som jag kan trivas med, oavsett hur mycket det provocerar och beklämmer att jag har en snäv kravspec.

Men visst, tyck du att jag inte förtjänar en hund. Det är ju ett fritt land och uppenbarligen ett fritt forum där man förväntas tåla vilka kängor som helst.

 

[Åsa A]

Jag fattar att det här inte är vad du vill ha för inlägg i din tråd. Men jag tycker verkligen inte du ska skaffa en hund till. Jag blir så beklämd av kravlistan, oviljan till kompromisser och icke acceptansen för variation i en population. Har man så här oerhört specifika krav så skaffa inte fler hundar. Köp något ej levande med ångerrätt istället.

Fast vi är nog rätt många som har rätt specifika önskemål när vi skaffar hund. Jag har MÅNGA raser jag aldrig ens skulle fundera på att köpa även om jag ser andra trivas jättebra med dem, jag har en hel del krav på vad jag vill ha, helt enkelt för att jag vet att om det blir fel kommer det inte att bli jättekul för mig - det skulle ju inte få gå ut över hunden såklart men det hade väl inte direkt gjort det roligt att ha hund med en individ som är fel för mig och min livssituation.

Jag har haft flera omplaceringar, de flesta nån form av problemhund och hur bra det än har blivit så har väl inte jag tyckt att det varit så kul alla gånger, hur mycket jag än älskat individen.

Och en ras som är väldigt spretig är inte lätt, för det kan ju vara så att man skulle trivas jättebra med en hund som har vissa rasdrag/beteenden men inte alls med en annan ur samma ras som har andra beteenden.

Det tog mig 10 år innan jag köpte min första beauceron, under den tiden följde jag rasen så gott det gick (fanns liksom inte direkt mycket information på nätet på den tiden) och först då köpte jag min första och har sedan hängt kvar i rasen i 24 år. Whippet undersöktes också väldigt noggrannt och jag åkte 100 mil för att jag valde en kull som förhoppningsvis hade de egenskaper jag ville ha, trots att det finns gott om whippetuppfödare på betydligt närmare håll.

Jag tycker faktiskt att man SKA vara rätt kräsen, ha krav och tänka sig för ordentligt innan man väljer ras. Då hade det kanske inte funnits så många omplaceringar eller hundar som inte får vad de behöver.

 

[Rumpnissen]

Men jag måste väl bemöta detta innan jag sätter alla hundtaggar på ignore, eftersom det är en så uppåt väggarna galen tolkning av mig och vad jag står för.

En sak ska du - och alla som håller med - ha väldigt klar för dig. Jag är mån om att det blir bra när jag skaffar en hund, för jag är inte typen som omplacerar i första taget. DÄRFÖR är jag petig och fäller hellre än friar såhär tidigt i tankeprocessen. Hade jag varit så ogin som du påstår så hade jag ju sålt labben redan istället för att behålla och försöka få rätsida på problemen eftersom han är så bra på alla plan utom i träningen. Det är inte alls omöjligt att hitta hundar som passar mig på de flesta sätt och som jag kan trivas med, oavsett hur mycket det provocerar och beklämmer att jag har en snäv kravspec.

Men visst, tyck du att jag inte förtjänar en hund. Det är ju ett fritt land och uppenbarligen ett fritt forum där man förväntas tåla vilka kängor som helst.

Jag tror säkert du är mån om hunden/hundar. Men faktum är ju att du inte trivs till 100 % med din nuvarande hund. Och du uttrycker att du är frustrerad och besviken över att hunden inte lever upp dina förväntningar. Det är ju inte en känsla som jag eller du (antar jag?), eller någon annan vill att du ska ha mer av. Och med tanke på hur du låter här i tråden så tycker jag att det låter väldigt, väldigt vanskligt. Du har väldigt starka åsikter, men blandar och ger väldigt tydliga med väldigt vaga skäl. Dessutom har du inte möjlighet att ta hjälp av tränare med nuvarande hund, men vill köpa en till. Det ger ett oseriöst intryck, att du hellre köper en ny hund än tar hjälp med den du redan har.

Jag tycker, i allmänhet, att det är väldigt beklämmande hur stora krav vi ställer på hundar. Framför allt när de bara ska vara sällskapshundar. (Jag ser massor av skäl till att det är fullt rimligt att ha höga krav, eller där det är mycket lämpligt med omplacering, men det är ju inte den typen av hundar vi diskuterar nu). Men jag tycker faktiskt det är både löjligt och orättvist att ha så otroligt höga och snäva krav när man ska ha en hund till det du önskar. 99 procent av alla hundar jag känner kan göra de sakerna du vill. Och vad gör man när man hittat den perfekta rasen också råkar man köpa en individ som har lite närmare till skall/lite hårdare i skallen/lite mindre social än rasstandard?

Jag tror inte att det finns något ont i din vilja att hitta din drömhund. Men handen på hjärtat. Är du/vi alla alltid våra hundars drömhussar/mattar/förare? Är det rättvist att bli frustrerad och besviken på en hund eller är ansvaret helt och håller vårt? Är det rimligt att skaffa en till hund istället för att ta hjälp med den man har?

 

[Rumpnissen]

Fast vi är nog rätt många som har rätt specifika önskemål när vi skaffar hund. Jag har MÅNGA raser jag aldrig ens skulle fundera på att köpa även om jag ser andra trivas jättebra med dem, jag har en hel del krav på vad jag vill ha, helt enkelt för att jag vet att om det blir fel kommer det inte att bli jättekul för mig - det skulle ju inte få gå ut över hunden såklart men det hade väl inte direkt gjort det roligt att ha hund med en individ som är fel för mig och min livssituation.

Jag har haft flera omplaceringar, de flesta nån form av problemhund och hur bra det än har blivit så har väl inte jag tyckt att det varit så kul alla gånger, hur mycket jag än älskat individen.

Och en ras som är väldigt spretig är inte lätt, för det kan ju vara så att man skulle trivas jättebra med en hund som har vissa rasdrag/beteenden men inte alls med en annan ur samma ras som har andra beteenden.

Det tog mig 10 år innan jag köpte min första beauceron, under den tiden följde jag rasen så gott det gick (fanns liksom inte direkt mycket information på nätet på den tiden) och först då köpte jag min första och har sedan hängt kvar i rasen i 24 år. Whippet undersöktes också väldigt noggrannt och jag åkte 100 mil för att jag valde en kull som förhoppningsvis hade de egenskaper jag ville ha, trots att det finns gott om whippetuppfödare på betydligt närmare håll.

Jag tycker faktiskt att man SKA vara rätt kräsen, ha krav och tänka sig för ordentligt innan man väljer ras. Då hade det kanske inte funnits så många omplaceringar eller hundar som inte får vad de behöver.

I allmänhet tycker jag det är jättebra att vara kräsen och göra mycket research. Så klart man ska försöka hitta så rätt som möjligt.

Men i TS fall tycker jag det känns oseriöst. Det är bara en dryg månad sedan TS startade en tråd där hen ville ha hjälp med sin nuvarande hund. I det första inlägget skriver hen att hon är frustrerad och besviken över hunden, men att hundens beteende kan bero på att TS tränat den fel och då kommer det bli samma med nästa hund + att hen inte har någon som helst möjlighet att ta hjälp av någon tränare/instruktör/eller någon annan. Det ihop med hur hen hittar alla möjliga och omöjliga skäl till att hundar inte passar i den här tråden gör att jag inte tycker det känns rättvist av TS att köpa en hund till.

 

[Åsa A]

I allmänhet tycker jag det är jättebra att vara kräsen och göra mycket research. Så klart man ska försöka hitta så rätt som möjligt.

Men i TS fall tycker jag det känns oseriöst. Det är bara en dryg månad sedan TS startade en tråd där hen ville ha hjälp med sin nuvarande hund. I det första inlägget skriver hen att hon är frustrerad och besviken över hunden, men att hundens beteende kan bero på att TS tränat den fel och då kommer det bli samma med nästa hund + att hen inte har någon som helst möjlighet att ta hjälp av någon tränare/instruktör/eller någon annan. Det ihop med hur hen hittar alla möjliga och omöjliga skäl till att hundar inte passar i den här tråden gör att jag inte tycker det känns rättvist av TS att köpa en hund till.

Jag är inte helt nöjd med min ena hund, jag har varit väldigt frustrerad ibland och ärligt talat rätt besviken på hur det blev - det beror på hans mentala brister men jag trodde det skulle kunna gå att träna så att det blev bättre. Visst, bättre har det blivit men inte bra, han har inte blivit den tränings- och tävlingskompis jag hoppades på. Han tränar gärna men bara på ställen där han känner sig trygg och bekväm. Tävling avskyr han. Klart att jag blir besviken på det!

Jag älskar hunden men han har en del egenskaper som gör honom rätt jobbig, han BEHÖVER jobba, massor, men klarar inte av det i svåra miljöer (läs: överallt utom hemma är svårt för honom, till och med klubben där vi tränar varje vecka, även om det inte är lika svårt där som i en helt ny miljö). Han kan alltså inte vara "soffhund" och han är en stor, brötig och livlig hund här hemma, lika galen hemma som han är dämpad på de flesta andra ställen.

Han är tack och lov också otroligt snäll, kanske den snällast hund jag haft och det räddar så mycket, jag skulle inte drömma om att omplacera honom för det hade han inte mått bra av och vi älskar ju honom, men oj så trötta vi blir på honom ibland - han ÄR jobbig. Jag kan ta hjälp av hur många tränare som helst, hans mentala status kommer inte att ändra sig.

Nu valde jag att köpa en hund till trots att vi redan har fyra hundar, eftersom jag bara helt plötsligt hittade rätt individ och det verkar som att jag har träffat väldigt rätt denna gången - samma ras som tidigare men den här gången en individ med alla bitar på rätt plats - han är bara drygt 4 månader så det är såklart svårt att säga men han har redan nu mer fokus vid ett superkort lekträningspass på klubben än vad min 4-åring har där, efter flera års träning....

Det blir inte alltid som man tänkt sig och en hård hund är faktiskt inte jättekul att jobba med, så jag kan förstå TS. Alla mina har varit ganska mjuka hundar och det gör det faktiskt lättare. Något hård, kanske lite lågt belöningsintresse och lite väl hög könsdrift skulle ge en i mina ögon jättesvår hund.

 

[Lalinea]

Men jag måste väl bemöta detta innan jag sätter alla hundtaggar på ignore, eftersom det är en så uppåt väggarna galen tolkning av mig och vad jag står för.

En sak ska du - och alla som håller med - ha väldigt klar för dig. Jag är mån om att det blir bra när jag skaffar en hund, för jag är inte typen som omplacerar i första taget. DÄRFÖR är jag petig och fäller hellre än friar såhär tidigt i tankeprocessen. Hade jag varit så ogin som du påstår så hade jag ju sålt labben redan istället för att behålla och försöka få rätsida på problemen eftersom han är så bra på alla plan utom i träningen. Det är inte alls omöjligt att hitta hundar som passar mig på de flesta sätt och som jag kan trivas med, oavsett hur mycket det provocerar och beklämmer att jag har en snäv kravspec.

Men visst, tyck du att jag inte förtjänar en hund. Det är ju ett fritt land och uppenbarligen ett fritt forum där man förväntas tåla vilka kängor som helst.

Jag tror man får kompromissa med det mesta i livet även hundar det finns bara en perfekt ras och individ om man själv älskar den

 

[Rumpnissen]

Jag är inte helt nöjd med min ena hund, jag har varit väldigt frustrerad ibland och ärligt talat rätt besviken på hur det blev - det beror på hans mentala brister men jag trodde det skulle kunna gå att träna så att det blev bättre. Visst, bättre har det blivit men inte bra, han har inte blivit den tränings- och tävlingskompis jag hoppades på. Han tränar gärna men bara på ställen där han känner sig trygg och bekväm. Tävling avskyr han. Klart att jag blir besviken på det!

Jag älskar hunden men han har en del egenskaper som gör honom rätt jobbig, han BEHÖVER jobba, massor, men klarar inte av det i svåra miljöer (läs: överallt utom hemma är svårt för honom, till och med klubben där vi tränar varje vecka, även om det inte är lika svårt där som i en helt ny miljö). Han kan alltså inte vara "soffhund" och han är en stor, brötig och livlig hund här hemma, lika galen hemma som han är dämpad på de flesta andra ställen.

Han är tack och lov också otroligt snäll, kanske den snällast hund jag haft och det räddar så mycket, jag skulle inte drömma om att omplacera honom för det hade han inte mått bra av och vi älskar ju honom, men oj så trötta vi blir på honom ibland - han ÄR jobbig. Jag kan ta hjälp av hur många tränare som helst, hans mentala status kommer inte att ändra sig.

Nu valde jag att köpa en hund till trots att vi redan har fyra hundar, eftersom jag bara helt plötsligt hittade rätt individ och det verkar som att jag har träffat väldigt rätt denna gången - samma ras som tidigare men den här gången en individ med alla bitar på rätt plats - han är bara drygt 4 månader så det är såklart svårt att säga men han har redan nu mer fokus vid ett superkort lekträningspass på klubben än vad min 4-åring har där, efter flera års träning....

Det blir inte alltid som man tänkt sig och en hård hund är faktiskt inte jättekul att jobba med, så jag kan förstå TS. Alla mina har varit ganska mjuka hundar och det gör det faktiskt lättare. Något hård, kanske lite lågt belöningsintresse och lite väl hög könsdrift skulle ge en i mina ögon jättesvår hund.

Jag vet inte vad du far efter?

Jag har inget emot att man i allmänt skaffar mer än en hund. Jag förstår att det inte är enkelt att hitta rätt. Att man överväger noggrant vilken typ av hund man söker är bara sunt.

Men när man:

• i en tråd skriver att man inte har råd att ta hjälp av instruktör och i nästa vill ha tips på vilken hund man ska skaffa framöver...
• uppger att det kan vara ens egna bristfälliga träning som gör att hunden beter sig som den gör - men inte har någon som helst möjlighet att ta hjälp av instruktör - utan hellre köper en ny hund...

...då tycker jag man är oseriös.

 

[Lalinea]

Kan du inte träna med någon annans hund? Om det är just träningen du saknar brukar det finnas riktigt aktiva hundar som istället vill träna mer än matte eller husse vill.
Har sett den typen av annonser

 

[Niyama]

Dessutom har du inte möjlighet att ta hjälp av tränare med nuvarande hund, men vill köpa en till. Det ger ett oseriöst intryck, att du hellre köper en ny hund än tar hjälp med den du redan har.

Just det tänker jag dessutom kan göra att det svårt att hitta en seriös uppfödare som vill sälja till en? Det är ju stor risk att något problem dyker upp även med ny hund och då finns ingen möjlighet till hjälp.

 

[Åsa A]

Jag vet inte vad du far efter?

Jag har inget emot att man i allmänt skaffar mer än en hund. Jag förstår att det inte är enkelt att hitta rätt. Att man överväger noggrant vilken typ av hund man söker är bara sunt.

Men när man:

• i en tråd skriver att man inte har råd att ta hjälp av instruktör och i nästa vill ha tips på vilken hund man ska skaffa framöver...
• uppger att det kan vara ens egna bristfälliga träning som gör att hunden beter sig som den gör - men inte har någon som helst möjlighet att ta hjälp av instruktör - utan hellre köper en ny hund...

...då tycker jag man är oseriös.

Vad jag far efter? Du verkade tycka att det var fult att TS var besviken på hur hunden funkade i träning och jag ville bara säga att det kanske inte är helt ovanligt, om än kanske något som ofta inte pratas om. Det är skillnad på att vara besviken över att hunden inte funkar som man tänkt sig jämfört med att ta ut sin besvikelse på hunden efter varje träningspass (som man tyvärr ser ibland).

Det har väl dessutom mer och mer framkommit att hunden i fråga har en del egenskaper som gör den svårtränad?

Och att man vill ha tips på en hundras som kanske skulle kunna passa bättre - dvs. har mindre av vissa egenskaper - är väl inte jättekonstigt?

Det är jättelätt att tvivla på sin egen förmåga som tränare trots att det kanske beror på att hunden inte riktigt fixar vissa saker och jag tycker ändå att det är rätt starkt att börja säga att det kanske beror på en själv.

Vissa saker blir heller inte bättre för att man tar hjälp av en instruktör, andra saker kan bli stor skillnad om man får rätt hjälp. Svårt att avgöra i text faktiskt.

 

[Rumpnissen]

Vad jag far efter? Du verkade tycka att det var fult att TS var besviken på hur hunden funkade i träning och jag ville bara säga att det kanske inte är helt ovanligt, om än kanske något som ofta inte pratas om. Det är skillnad på att vara besviken över att hunden inte funkar som man tänkt sig jämfört med att ta ut sin besvikelse på hunden efter varje träningspass (som man tyvärr ser ibland).

Det har väl dessutom mer och mer framkommit att hunden i fråga har en del egenskaper som gör den svårtränad?

Och att man vill ha tips på en hundras som kanske skulle kunna passa bättre - dvs. har mindre av vissa egenskaper - är väl inte jättekonstigt?

Det är jättelätt att tvivla på sin egen förmåga som tränare trots att det kanske beror på att hunden inte riktigt fixar vissa saker och jag tycker ändå att det är rätt starkt att börja säga att det kanske beror på en själv.

Vissa saker blir heller inte bättre för att man tar hjälp av en instruktör, andra saker kan bli stor skillnad om man får rätt hjälp. Svårt att avgöra i text faktiskt.

Jag tycker inte det är fult att vara besviken på hur hunden funkar i träning. Men det tror jag att jag har förklarat så väl jag kan i mina två tidigare inlägg.

Jag tycker att det är rimligt att man lägger tid och pengar på att få hjälp utifrån för att avgöra om hunden faktiskt är svårtränad, eller om det är fel på hundföraren, innan man köper en ny hund (när det är själva skälet till att köpa en ny hund). Annars finns det ju en risk att man bara samlar hundar och fortsätter vara en kass hundförare. Vilket sällan är bra med begränsad ekonomi. (Och SÅ KLART: Jag menar inte att TS är en kass hundförare. Men det är ju en möjlighet. Och den möjligheten tycker jag bara är rimlig att lyfta upp, syna och ev. förkasta., för HUNDARNAS skull.)

I övrigt håller jag helt med dig.

 

[Nota]

Jag tycker inte det är fult att vara besviken på hur hunden funkar i träning. Men det tror jag att jag har förklarat så väl jag kan i mina två tidigare inlägg.

Jag tycker att det är rimligt att man lägger tid och pengar på att få hjälp utifrån för att avgöra om hunden faktiskt är svårtränad, eller om det är fel på hundföraren, innan man köper en ny hund (när det är själva skälet till att köpa en ny hund). Annars finns det ju en risk att man bara samlar hundar och fortsätter vara en kass hundförare. Vilket sällan är bra med begränsad ekonomi. (Och SÅ KLART: Jag menar inte att TS är en kass hundförare. Men det är ju en möjlighet. Och den möjligheten tycker jag bara är rimlig att lyfta upp, syna och ev. förkasta., för HUNDARNAS skull.)

I övrigt håller jag helt med dig.

På vilket sätt menar du att det skulle vara fel på föraren?
En hund som vill träna och tycker träning är kul är liksom på även om föraren är totalt kass.
Mina hundar kör agility med barn som inte kan något men hundarna tycker det är svinkul ändå just för dom tycker det är kul att träna.


Absolut kan man göra fel som förare men en hund som har det i sig kommer vara på oavsett hur trist eller dålig man är just för den själv vill.

Sen finns det absolut många hundar som man kan motivera fram mer vilja hos men ts hund låter som en hund som inte är så intresserad alternativt behöver mogna

Jag har omplacerat en sån hund. Jag försökte med mycket men det är inte kul med en hund man hela tiden måste köra igång när det finns hundar som är redo i sig själva

 

[Rumpnissen]

På vilket sätt menar du att det skulle vara fel på föraren?
En hund som vill träna och tycker träning är kul är liksom på även om föraren är totalt kass.
Mina hundar kör agility med barn som inte kan något men hundarna tycker det är svinkul ändå just för dom tycker det är kul att träna.


Absolut kan man göra fel som förare men en hund som har det i sig kommer vara på oavsett hur trist eller dålig man är just för den själv vill.

Sen finns det absolut många hundar som man kan motivera fram mer vilja hos men ts hund låter som en hund som inte är så intresserad alternativt behöver mogna

Jag har omplacerat en sån hund. Jag försökte med mycket men det är inte kul med en hund man hela tiden måste köra igång när det finns hundar som är redo i sig själva

Att jag skriver att det skulle vara något fel på föraren är enbart för att TS själv skrivit att det är en möjlighet. På vilket sätt det skulle vara, har jag ingen anledning att gissa. Om TS tror att det kan vara hens fel, då tänker jag att det är värt att beakta. Det är ju trots allt den enda personen i tråden som har en aning.

 

[Nota]

Att jag skriver att det skulle vara något fel på föraren är enbart för att TS själv skrivit att det är en möjlighet. Och om TS tror att det kan vara hens fel, då tänker jag att jag litar på TS. Det är ju trots allt den enda personen i tråden som har en aning.

I ärlighetens namn tycker jag många labbar och goldens verkar skittråkiga trots att dom har duktiga engagerade förare. Jag har tränat med x antal och det går så långsamt hundarna har liksom inte go i sig.

 

[Irrbloss]

Vill ni sitta och spekulera hejvilt om vad jag egentligen menat med mina inlägg - som för mig inte haft annan avsikt än "thinking out loud" - så får ni göra det själva. Jag ska inte behöva skriva hela försvarstal för att ett gäng främlingar på internet antar både det ena och det andra utifrån den begränsade information som jag har delat med mig. Och det här blir sista gången jag ens gör ett försök.

Vilken himla tur att min hunds uppfödare inte hade samma åsikt som en del användare här har. Hen har aldrig tvivlat på min förmåga att reda ut det här även när det gått mindre bra. För självklart har jag vänt mig till uppfödaren för råd i första hand innan jag blev så desperat att jag vände mig till internet. Men hen bor i en helt annan del av landet och har inte koll på vilka tränare som finns här så där har hen tyvärr inte kunnat hjälpa.

Oseriöst att inte ha tränare på standby? Då kan knappt en människa ha hund längre. Herregud, det är en helt normal familjehund jag har, han är bara svårkörd i arbetet. Det är inte en hund med stora mentala brister som gör honom farlig för mig eller nån annan. DÅ hade jag ansett det befogat att söka tränare. Men som det ser ut nu? Nej, det är inte rimligt för mig att ta upp en tränares tid med vad som ärligt talat är ett skitfel.

Förresten har jag aldrig varit med om att en uppfödare frågar om det finns tränare tillgänglig utifall att. Det är faktiskt ingen som har haft det som vare sig krav eller önskemål av alla jag pratat med, och det hann bli några stycken på vägen till den här hunden. Tack och lov så ställer inte majoriteten uppfödare krav på att ha en hel entourage färdig innan du får tinga en valp.

Det kan vara jag som är problemet, ja. Jag blir mer och mer säker på det, men jag vill inte skriva om vad jag gör med min hund här längre för det är ett minfält av folk som letar efter fel att hugga på. Det var dumt att ens äga mina misstag på det sättet för det var ju givet att nån skulle dra stora växlar på det och förutsätta att det kommer gå dåligt vilken hund jag än skaffar. Som att det är skrivet i sten hur jag är på att träna hund för att den här hundens och min vilja går isär...

Jag har ingenstans skrivit att jag tänker springa och haffa första bästa lovande valp heller, utan det ligger minst ett år fram i tiden. Det är gott om tid att få ett hum om var det barkar med labben. Endera hittar jag rätt nycklar och levlar upp, eller så konstaterar jag att vi får hålla oss till nosarbete där det inte kör ihop sig på samma sätt. Först då blir det kanske aktuellt med en till hund som är mer pepp på andra sporter. Så kom inte här och måla fan på väggen innan ni vet hur fan ser ut.

Det här duger väl inte heller, men jag har inget mer att säga. Jag är trött.

 

[Niyama]

Jag är inte helt nöjd med min ena hund, jag har varit väldigt frustrerad ibland och ärligt talat rätt besviken på hur det blev - det beror på hans mentala brister men jag trodde det skulle kunna gå att träna så att det blev bättre. Visst, bättre har det blivit men inte bra, han har inte blivit den tränings- och tävlingskompis jag hoppades på. Han tränar gärna men bara på ställen där han känner sig trygg och bekväm. Tävling avskyr han. Klart att jag blir besviken på det!

Jag älskar hunden men han har en del egenskaper som gör honom rätt jobbig, han BEHÖVER jobba, massor, men klarar inte av det i svåra miljöer (läs: överallt utom hemma är svårt för honom, till och med klubben där vi tränar varje vecka, även om det inte är lika svårt där som i en helt ny miljö). Han kan alltså inte vara "soffhund" och han är en stor, brötig och livlig hund här hemma, lika galen hemma som han är dämpad på de flesta andra ställen.

Han är tack och lov också otroligt snäll, kanske den snällast hund jag haft och det räddar så mycket, jag skulle inte drömma om att omplacera honom för det hade han inte mått bra av och vi älskar ju honom, men oj så trötta vi blir på honom ibland - han ÄR jobbig. Jag kan ta hjälp av hur många tränare som helst, hans mentala status kommer inte att ändra sig.

Nu valde jag att köpa en hund till trots att vi redan har fyra hundar, eftersom jag bara helt plötsligt hittade rätt individ och det verkar som att jag har träffat väldigt rätt denna gången - samma ras som tidigare men den här gången en individ med alla bitar på rätt plats - han är bara drygt 4 månader så det är såklart svårt att säga men han har redan nu mer fokus vid ett superkort lekträningspass på klubben än vad min 4-åring har där, efter flera års träning....

Det blir inte alltid som man tänkt sig och en hård hund är faktiskt inte jättekul att jobba med, så jag kan förstå TS. Alla mina har varit ganska mjuka hundar och det gör det faktiskt lättare. Något hård, kanske lite lågt belöningsintresse och lite väl hög könsdrift skulle ge en i mina ögon jättesvår hund.

Jag har lite svårt att tro att det inte skulle bli nån förbättring alls om TS tog hjälp. Det vore verkligen ett underbetyg till instruktörer. Och ganska ovanligt om det inte finns något alls att förbättra hos en oerfaren hundägare.

Sen kanske det ändå inte blir så bra som TS önskar.

 

[Niyama]

Oseriöst att inte ha tränare på standby? Då kan knappt en människa ha hund längre.

Vadå på standby, det är väl ingen som skrivit? Bara att det bör finnas nån möjlighet att få hjälp om man behöver.

Men som det ser ut nu? Nej, det är inte rimligt för mig att ta upp en tränares tid med vad som ärligt talat är ett skitfel.

Det lät som att du tyckte skitfelet var väldigt jobbigt. Att du tar upp en tränares tid behöver du nog inte fundera på.

Förresten har jag aldrig varit med om att en uppfödare frågar om det finns tränare tillgänglig utifall att. Det är faktiskt ingen som har haft det som vare sig krav eller önskemål av alla jag pratat med, och det hann bli några stycken på vägen till den här hunden. Tack och lov så ställer inte majoriteten uppfödare krav på att ha en hel entourage färdig innan du får tinga en valp.

De flesta jag pratat med har frågat om vi kommer gå kurser, eller oftast om jag nämnt nåt om det själv har de frågat lite mer om hur det ser ut med instruktörer där jag bor. Dvs frågat om möjligheter att få hjälp, inte krävt nån hel entourage färdig. Jag skulle nog tycka det var lite konstigt om uppfödaren inte undrat nåt alls om det eftersom den vet att det är min första egna hund som vuxen.

 

[_Zacke_]

Man söker ju inte tränare bara när man har så stora problem att hunden utgör en fara? Jag tränar regelbundet för instruktörer, både privat och kurser och jag har absolut noll problem med min hund och har dessutom egen instruktörsutbildning. Jag gör det för att utvecklas och lära mig mer, ta mig framåt i hundäganadet. Det är svårt att göra utan input utifrån, då blir det lätt att köra fast. Har ändå fattat för att du vill att ni ska utvecklas och ta er framåt inom hundsport för att du tycker det är kul? Och att det även är därför du vill skaffa en till hund? Du kan ju testa i alla fall? tror inte det är helt omöjligt att hitta en bra tränare där du bor.

 

[Irrbloss]

@Åsa A har helt rätt i det hon skriver och jag tycker faktiskt att jag känner min hund tillräckligt för att bedöma att en instruktör inte skulle ha särskilt mycket att bidra med. På en del av er låter det som att tränare är lösningen på alla problem men jag har då inte träffat nån som magiskt kan göra en svår hund lättjobbad.

Som det är nu vill jag inte att en enda människa tittar på oss för jag misstänker att vi skulle bli lika utdömda där som vi har blivit här. Sälj hunden för det blir ändå inget av den och du är en sån sopa och omöjlig att göra nöjd att du kan lägga ner tanken på fler. Tack för den liksom.

Nu är det här absolut sista svaret i den här tråden. Jag orkar inte längre och ingen mer behöver slösa energi på att skriva, för jag kommer ändå inte att läsa det.

 

[Nota]

Man söker ju inte tränare bara när man har så stora problem att hunden utgör en fara? Jag tränar regelbundet för instruktörer, både privat och kurser och jag har absolut noll problem med min hund och har dessutom egen instruktörsutbildning. Jag gör det för att utvecklas och lära mig mer, ta mig framåt i hundäganadet. Det är svårt att göra utan input utifrån, då blir det lätt att köra fast. Har ändå fattat för att du vill att ni ska utvecklas och ta er framåt inom hundsport för att du tycker det är kul? Och att det även är därför du vill skaffa en till hund? Du kan ju testa i alla fall? tror inte det är helt omöjligt att hitta en bra tränare där du bor.

Nej men har man en pisstråkig hund är det liksom lönlöst att lägga massa pengar och energi på tränare, vill inte hunden så kommer det aldrig kännas hundra iaf.
Jag har haft en sån tråkig hund vars största intresse var att strosa omkring på vanliga promenader och vara sällskap och jaga vilt så fort han fick chansen drog han som en avlöning. I övrigt hade han noll intresse för att göra något och jag provade mycket och visst funkade det till viss del men glädjen fanns inte där och det tar bort hela känslan tycker jag.