En virrig rastråd

Bukefalos 30 år!

Nej men har man en pisstråkig hund är det liksom lönlöst att lägga massa pengar och energi på tränare, vill inte hunden så kommer det aldrig kännas hundra iaf.
Jag har haft en sån tråkig hund vars största intresse var att strosa omkring på vanliga promenader och vara sällskap och jaga vilt så fort han fick chansen drog han som en avlöning. I övrigt hade han noll intresse för att göra något och jag provade mycket och visst funkade det till viss del men glädjen fanns inte där och det tar bort hela känslan tycker jag.
Det jag svarade på mest var att det var onödigt att ta upp en instruktörs tid om man inte har en hund som är farlig. Jag menade att det finns så mycket annat man kan ta hjälp av en instruktör för. Om ts skaffar en till hund så kan det ju vara jättebra med en tränare även fast den hunden inte heller är farlig? För övrigt är vi av olika inställning och så är det.
 
Nej men har man en pisstråkig hund är det liksom lönlöst att lägga massa pengar och energi på tränare, vill inte hunden så kommer det aldrig kännas hundra iaf.
Jag har haft en sån tråkig hund vars största intresse var att strosa omkring på vanliga promenader och vara sällskap och jaga vilt så fort han fick chansen drog han som en avlöning. I övrigt hade han noll intresse för att göra något och jag provade mycket och visst funkade det till viss del men glädjen fanns inte där och det tar bort hela känslan tycker jag.

Fast det finns ett värde i att lära sig träna sin pisstråkiga och "svåra" hund både i form av självutveckling och att kunna träna den så att säga.
Långt ifrån alla våra hundar har varit under av träningsbarhet och motivation, vissa har varit riktiga utmaningar i träningen. Trots detta har jag fått in såpass bra inkallning på samtliga hundar (utom en) att de kunnat gå lösa. Bara det är otroligt värdefullt både för mig men framförallt för hundarna.

Sen har jag sett otaliga gånger "hopplösa" hundar på kurs som helt plötsligt visar framfötterna när matte/husse får hjälp med hur de ska jobba. Har haft hundar som bara velat sniffa, ignorera ägare och göra sin egen grej som efter ett anpassat träningsupplägg blivit otroligt taggade på träning. De fall som inte lyckats är oftast svårt att bedöma om de är hopplösa då matte/husse inte velat lyssna på vad jag ansett de skulle behöva för att komma dit 🤷‍♀️. De som har tagit till sig har gjort stora framsteg även här ska man betänka att agility som jag instruerar i blir såpass självbelönande att de flesta hundar lär sig uppskatta det om man bara lägger upp träningen rätt i början.

Det är såklart helt upp till ts att hitta instruktör eller ej men jag personligen vill ge varje hund jag har en bra grund. Som jag skrivit tidigare så tycker jag att det är de svåra hundarna som gjort att jag utvecklats i hundträningen och fått en stor verktygslåda. Lätta hundar kan man vara en ganska usel hundtränare med och ändå komma framåt, de svåra kräver tid, tålamod och att tänka utanför boxen.
 
Fast det finns ett värde i att lära sig träna sin pisstråkiga och "svåra" hund både i form av självutveckling och att kunna träna den så att säga.
Långt ifrån alla våra hundar har varit under av träningsbarhet och motivation, vissa har varit riktiga utmaningar i träningen. Trots detta har jag fått in såpass bra inkallning på samtliga hundar (utom en) att de kunnat gå lösa. Bara det är otroligt värdefullt både för mig men framförallt för hundarna.

Sen har jag sett otaliga gånger "hopplösa" hundar på kurs som helt plötsligt visar framfötterna när matte/husse får hjälp med hur de ska jobba. Har haft hundar som bara velat sniffa, ignorera ägare och göra sin egen grej som efter ett anpassat träningsupplägg blivit otroligt taggade på träning. De fall som inte lyckats är oftast svårt att bedöma om de är hopplösa då matte/husse inte velat lyssna på vad jag ansett de skulle behöva för att komma dit 🤷‍♀️. De som har tagit till sig har gjort stora framsteg även här ska man betänka att agility som jag instruerar i blir såpass självbelönande att de flesta hundar lär sig uppskatta det om man bara lägger upp träningen rätt i början.

Det är såklart helt upp till ts att hitta instruktör eller ej men jag personligen vill ge varje hund jag har en bra grund. Som jag skrivit tidigare så tycker jag att det är de svåra hundarna som gjort att jag utvecklats i hundträningen och fått en stor verktygslåda. Lätta hundar kan man vara en ganska usel hundtränare med och ändå komma framåt, de svåra kräver tid, tålamod och att tänka utanför boxen.
Precis min tanke. Den hund som jag lärt mig absolut mest att gå på kurs med var min tibetanska spaniel. Verkligen noll Will to please, jag hade lika gärna kunnat åkt dit med katten 😅 men efter att ha lärt mig att motivera henne och allt runt belöningsutveckling så har det gått så lätt med andra hundar efter. Där med full förståelse för att alla inte har det intresset att lägga ner det jobbet. Men jag har också flera gånger sett ägare som tror att deras hundar är hopplöst fall men som ändå med ganska enkla medel lyckats, och det kan ju vara synd att gå miste om ifall man inte ens provar.
 
@Åsa A har helt rätt i det hon skriver och jag tycker faktiskt att jag känner min hund tillräckligt för att bedöma att en instruktör inte skulle ha särskilt mycket att bidra med. På en del av er låter det som att tränare är lösningen på alla problem men jag har då inte träffat nån som magiskt kan göra en svår hund lättjobbad.

Som det är nu vill jag inte att en enda människa tittar på oss för jag misstänker att vi skulle bli lika utdömda där som vi har blivit här. Sälj hunden för det blir ändå inget av den och du är en sån sopa och omöjlig att göra nöjd att du kan lägga ner tanken på fler. Tack för den liksom.

Nu är det här absolut sista svaret i den här tråden. Jag orkar inte längre och ingen mer behöver slösa energi på att skriva, för jag kommer ändå inte att läsa det.
Nu är det kanske meningslöst.

Men det är ju just den här attityden som gör att jag inte tycker du ska skaffa fler hundar. Är man så ignorant att man inte tror en instruktör har särskilt mycket att bidra med, utan att ha testat, och istället tycka lösningen är att köpa ny hund, så tycker jag man är orättvis Visst den kanske aldrig blir någon stjärna, men vill man bara träna för skojs skull så fattar jag inte riktigt varför man ska köpa ny hund så fort det är svårt.
 
@Åsa A har helt rätt i det hon skriver och jag tycker faktiskt att jag känner min hund tillräckligt för att bedöma att en instruktör inte skulle ha särskilt mycket att bidra med. På en del av er låter det som att tränare är lösningen på alla problem men jag har då inte träffat nån som magiskt kan göra en svår hund lättjobbad.
Det är väl ingen som påstått att tränare är lösningen på alla problem. Bara att det kan vara till hjälp, troligt att det skulle hjälpa till viss del i alla fall. Det vore liksom jättekonstigt om en erfaren instruktör inte skulle kunna bidra med någonting till en oerfaren hundägare.
Som det är nu vill jag inte att en enda människa tittar på oss för jag misstänker att vi skulle bli lika utdömda där som vi har blivit här. Sälj hunden för det blir ändå inget av den och du är en sån sopa och omöjlig att göra nöjd att du kan lägga ner tanken på fler. Tack för den liksom.
Vad du överdriver. Att tro att du kan bli hjälpt av instruktör är inte = du är dålig.
 
@Åsa A har helt rätt i det hon skriver och jag tycker faktiskt att jag känner min hund tillräckligt för att bedöma att en instruktör inte skulle ha särskilt mycket att bidra med. På en del av er låter det som att tränare är lösningen på alla problem men jag har då inte träffat nån som magiskt kan göra en svår hund lättjobbad.

Som det är nu vill jag inte att en enda människa tittar på oss för jag misstänker att vi skulle bli lika utdömda där som vi har blivit här. Sälj hunden för det blir ändå inget av den och du är en sån sopa och omöjlig att göra nöjd att du kan lägga ner tanken på fler. Tack för den liksom.

Nu är det här absolut sista svaret i den här tråden. Jag orkar inte längre och ingen mer behöver slösa energi på att skriva, för jag kommer ändå inte att läsa det.
Nu når kanske inte mitt svar TS, men det kanske finns andra i tråden som har samma känsla som TS.
Jag tror många felaktigt tror och känner en oro att bli "utdömda" av en tränare, vilket är jättetråkigt. Det finns förmodligen ett och annat rötägg bland hundtränare likt inom alla andra yrkeskategorier, men de flesta är engagerade och kunniga och med en vilja att hjälpa, och i grunden är de ju just tränare - och bygger upp träningen runt just det som ekipaget vill ha hjälp med, oavsett vad det handlar om, och oavsett nivå på ekipaget. Man tränar ju för att bli bättre, inte för att visa upp sig :)

Alla mina tränande och/eller tävlande hundkompisar anlitar tränare, ganska ofta för att få jobba med tex hundens motivation, oavsett om man är nybörjare eller högt upp i klasserna. Tränare förvandlar såklart inte en svår hund till lättjobbat genom ett trollslag, och kanske aldrig till "lättjobbad" men åtminstone mer lättjobbad, och kan säkerligen komma med en massa tips och strategier för att få mer roligt ihop som ekipage :heart Dessutom upplever jag träningen för tränare som väldigt relationsstärkande med mina egna hundar. Jag hade letat upp en tränare som håller på med just den hundsport som intresserar mig mest.
 
Fast det finns ett värde i att lära sig träna sin pisstråkiga och "svåra" hund både i form av självutveckling och att kunna träna den så att säga.
Långt ifrån alla våra hundar har varit under av träningsbarhet och motivation, vissa har varit riktiga utmaningar i träningen. Trots detta har jag fått in såpass bra inkallning på samtliga hundar (utom en) att de kunnat gå lösa. Bara det är otroligt värdefullt både för mig men framförallt för hundarna.

Sen har jag sett otaliga gånger "hopplösa" hundar på kurs som helt plötsligt visar framfötterna när matte/husse får hjälp med hur de ska jobba. Har haft hundar som bara velat sniffa, ignorera ägare och göra sin egen grej som efter ett anpassat träningsupplägg blivit otroligt taggade på träning. De fall som inte lyckats är oftast svårt att bedöma om de är hopplösa då matte/husse inte velat lyssna på vad jag ansett de skulle behöva för att komma dit 🤷‍♀️. De som har tagit till sig har gjort stora framsteg även här ska man betänka att agility som jag instruerar i blir såpass självbelönande att de flesta hundar lär sig uppskatta det om man bara lägger upp träningen rätt i början.

Det är såklart helt upp till ts att hitta instruktör eller ej men jag personligen vill ge varje hund jag har en bra grund. Som jag skrivit tidigare så tycker jag att det är de svåra hundarna som gjort att jag utvecklats i hundträningen och fått en stor verktygslåda. Lätta hundar kan man vara en ganska usel hundtränare med och ändå komma framåt, de svåra kräver tid, tålamod och att tänka utanför boxen.
Ja belöningsutveckling är spännande överlag men vi alla är olika som människor jag hade precis som ts tröttnat om jag var tvungen att jobba så hårt för hundens ens ska vilja :)
 
Vill ni sitta och spekulera hejvilt om vad jag egentligen menat med mina inlägg - som för mig inte haft annan avsikt än "thinking out loud" - så får ni göra det själva. Jag ska inte behöva skriva hela försvarstal för att ett gäng främlingar på internet antar både det ena och det andra utifrån den begränsade information som jag har delat med mig. Och det här blir sista gången jag ens gör ett försök.

Vilken himla tur att min hunds uppfödare inte hade samma åsikt som en del användare här har. Hen har aldrig tvivlat på min förmåga att reda ut det här även när det gått mindre bra. För självklart har jag vänt mig till uppfödaren för råd i första hand innan jag blev så desperat att jag vände mig till internet. Men hen bor i en helt annan del av landet och har inte koll på vilka tränare som finns här så där har hen tyvärr inte kunnat hjälpa.

Oseriöst att inte ha tränare på standby? Då kan knappt en människa ha hund längre. Herregud, det är en helt normal familjehund jag har, han är bara svårkörd i arbetet. Det är inte en hund med stora mentala brister som gör honom farlig för mig eller nån annan. DÅ hade jag ansett det befogat att söka tränare. Men som det ser ut nu? Nej, det är inte rimligt för mig att ta upp en tränares tid med vad som ärligt talat är ett skitfel.

Förresten har jag aldrig varit med om att en uppfödare frågar om det finns tränare tillgänglig utifall att. Det är faktiskt ingen som har haft det som vare sig krav eller önskemål av alla jag pratat med, och det hann bli några stycken på vägen till den här hunden. Tack och lov så ställer inte majoriteten uppfödare krav på att ha en hel entourage färdig innan du får tinga en valp.

Det kan vara jag som är problemet, ja. Jag blir mer och mer säker på det, men jag vill inte skriva om vad jag gör med min hund här längre för det är ett minfält av folk som letar efter fel att hugga på. Det var dumt att ens äga mina misstag på det sättet för det var ju givet att nån skulle dra stora växlar på det och förutsätta att det kommer gå dåligt vilken hund jag än skaffar. Som att det är skrivet i sten hur jag är på att träna hund för att den här hundens och min vilja går isär...

Jag har ingenstans skrivit att jag tänker springa och haffa första bästa lovande valp heller, utan det ligger minst ett år fram i tiden. Det är gott om tid att få ett hum om var det barkar med labben. Endera hittar jag rätt nycklar och levlar upp, eller så konstaterar jag att vi får hålla oss till nosarbete där det inte kör ihop sig på samma sätt. Först då blir det kanske aktuellt med en till hund som är mer pepp på andra sporter. Så kom inte här och måla fan på väggen innan ni vet hur fan ser ut.

Det här duger väl inte heller, men jag har inget mer att säga. Jag är trött.
Jag har inte läst exakt alla sidor i tråden, det är ju ett gäng. Läste några av de första och de sista.
Men såg att du kommenterade om tollare och att de kanske var för svåra, på något vis. Texten du citerade då är en väldigt gammal text, och även om viss sanning ligger i det så tror jag man måste nyansera det. Tollaren är visserligen en aktiv ras som kräver sin stimulering, de kan ha hög will to please som andra retrieverraser, men samtidigt också vara något envisa och sluga på ett sätt som kanske inte labradorer eller goldens är i samma utsträckning.

Min tollare tycker jag är ett fantastiskt exemplar och exempel. Hon har enorm arbetsvilja, enorm will to please i arbete och är väldigt uppfinningsrik kan man väl säga - på ett positivt sätt i arbetet!

Däremot har hon framförallt i vardagen en stor dos envishet, ännu mer uppfinningsrikhet och bestämda åsikter rent generellt. Hon är en diva, brukar vi säga här hemma haha. Den röda individen som försöker sig styra hemmet. Tycker hon att vi ska vara i sovrummet, då ska vi andra bestämt hänga med henne. Vill hon att vi är i soffan, ja då ska vi andra vara där. Hon tycker sig bestämma det och visar strängt vad hon tycker och inte tycker. För mig är det charmen med henne, och har hon ibland bestämt sig för något så kommer hon vara väldigt ihärdig med det. Men är man villig att träna dem och ser dem för vad de är, så är det en helt fantastisk hund trots envisheten. :D
 
Men varför skulle den här tråden återupplivas? Jag trodde att majoriteten var överens om att det ändå inte finns nån ras som duger?

Jag känner varken för tollare eller nån annan arbetsmyra just nu utan tittar mest åt sällskapsavlade typer om det alls ska bli nån fler hund inom dom närmaste åren. Jag lär ändå inte nå längre än nybörjarnivå med mina förutsättningar så en hund avlad för stor kapacitet vore rent slöseri. Känns surt som fan men det är som det är.
 
Men varför skulle den här tråden återupplivas? Jag trodde att majoriteten var överens om att det ändå inte finns nån ras som duger?

Jag känner varken för tollare eller nån annan arbetsmyra just nu utan tittar mest åt sällskapsavlade typer. Jag lär ändå inte nå längre än nybörjarnivå med mina förutsättningar så en hund avlad för stor kapacitet vore rent slöseri. Känns surt som fan men det är som det är.

Du låter upprörd, men jag var inte alls ute efter att kritisera eller något sådant utan tvärtom tycker jag du har gjort helt rätt i att vara kräsen vid val av ras och man måste inte alltid kunna motivera i all oändlighet varför eller varför inte någon ras passar. Ber om ursäkt om du inte ville fortsätta den här tråden, jag ville bara belysa något med tollaren kring det du pratade om och att jag absolut inte tycker att du borde utesluta den, givet vad du initialt skrev att du var ute efter. Jag kan såklart ha missförstått☺️
 
Du låter upprörd, men jag var inte alls ute efter att kritisera eller något sådant utan tvärtom tycker jag du har gjort helt rätt i att vara kräsen vid val av ras och man måste inte alltid kunna motivera i all oändlighet varför eller varför inte någon ras passar. Ber om ursäkt om du inte ville fortsätta den här tråden, jag ville bara belysa något med tollaren kring det du pratade om och att jag absolut inte tycker att du borde utesluta den, givet vad du initialt skrev att du var ute efter. Jag kan såklart ha missförstått☺️

Jag är inte upprörd på dig, bara på påminnelsen om vilken otrevlig vändning tråden tog. Jag förstår att du är förtjust i tollaren och jag uppskattar att du delar med dig av din bild av rasen men det gjorde det ännu tydligare att den inte är en hund för mig.
 
Jag är inte upprörd på dig, bara på påminnelsen om vilken otrevlig vändning tråden tog. Jag förstår att du är förtjust i tollaren och jag uppskattar att du delar med dig av din bild av rasen men det gjorde det ännu tydligare att den inte är en hund för mig.
Det är ju som sagt bara en beskrivning av min individ, som är just en individ. Min uppfattning är att många tror att de ska vara så himla envisa i träning, men det är viktigt att skilja på envishet och envishet. Will to please kan de ha massor av ändå, även om personligheten på individen kan skilja sig från vad din stereotypiska retriever är.

Men det är ju bra att du vet vad du vill och inte vill ha, tänker jag. Så önskar dig lycka till i jakten på rätt hund! Tycker själv det är svårt att hitta rätt i djungeln 😅
 
Jag är inte upprörd på dig, bara på påminnelsen om vilken otrevlig vändning tråden tog. Jag förstår att du är förtjust i tollaren och jag uppskattar att du delar med dig av din bild av rasen men det gjorde det ännu tydligare att den inte är en hund för mig.
Jag upplever också dig som upprörd både nu och när tråden var aktuell för flera veckor sen.
Det är ju klart alla vill dela med sig av sina erfarenheter och jag tror ingen svarat i syfte att provocera dig som person utan för man är intresserad av trådens ämne?
 
Det är ju som sagt bara en beskrivning av min individ, som är just en individ. Min uppfattning är att många tror att de ska vara så himla envisa i träning, men det är viktigt att skilja på envishet och envishet. Will to please kan de ha massor av ändå, även om personligheten på individen kan skilja sig från vad din stereotypiska retriever är.

Men det är ju bra att du vet vad du vill och inte vill ha, tänker jag. Så önskar dig lycka till i jakten på rätt hund! Tycker själv det är svårt att hitta rätt i djungeln 😅
Det är ju i princip omöjligt att välja ras, att köpa häst är lättare då kan man välja rätt individ istället 🥳
 
Det beror väl lite på vad man menar med vanlig ridhäst, men ta en arab, en frieser, en islänning och en lusitano så har du ju fyra rejält olika variabler till exempel. Jag skulle kunna tänka mig två av dem men absolut inte de andra. :)
Ja men jag tycker iaf inte det skiljer lika mycket mellan hästar som hundar kan jag få tycka det?
Hästar är inte avlade för att utföra så olika uppgifter som hundar trots allt.
Tror det är lättare att hitta en lugn arab och köra in den likaväl som att hitta en nordsvensk att rida dressyr på än att få en husky att valla får eller en sheltie att hänga i armen på tjuvar.
 
Om nån mot förmodan bryr sig så ser kandidatlistan ut såhär för närvarande, i ingen särskild ordning.

- Whippet
- Löwchen
- Bichon havanais, ifall jag skulle hitta en kombination med lite mer fart
- Nån av dom lite mildare terrierraserna (misstänker dock att många har för mycket skall för min smak)

Det är alltså sällskapsavlat rakt igenom sånär som på whippeten där jag vet att det finns sportigare linjer. Inte så mycket att diskutera tycker jag men alltid finns det väl nån som vill spinna iväg trots allt. Förvänta er bara inget starkt deltagande från mig för vad jag än skriver tycks en del hitta vägar att vända det emot mig och tala om för mig vad jag egentligen känner och menar. Tur att ignore-funktionen finns.
 
Om nån mot förmodan bryr sig så ser kandidatlistan ut såhär för närvarande, i ingen särskild ordning.

- Whippet
- Löwchen
- Bichon havanais, ifall jag skulle hitta en kombination med lite mer fart
- Nån av dom lite mildare terrierraserna (misstänker dock att många har för mycket skall för min smak)

Det är alltså sällskapsavlat rakt igenom sånär som på whippeten där jag vet att det finns sportigare linjer. Inte så mycket att diskutera tycker jag men alltid finns det väl nån som vill spinna iväg trots allt. Förvänta er bara inget starkt deltagande från mig för vad jag än skriver tycks en del hitta vägar att vända det emot mig och tala om för mig vad jag egentligen känner och menar. Tur att ignore-funktionen finns.
Tycker det låter som trevliga hundar! Jag är ingen vinthundsperson men har haft ett gott öga för alla whippets jag träffat. Ingen aning om det bara varit trevlig slump eller så.
 

Liknande trådar

  • Valp 2027
  • Rasval.
  • Vilken ras (ja, en sådan tråd!)
  • Att skaffa hund nr2

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

  • Att vara en usel hundförare/tränare
  • Valpkull!

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp