"Ett med hästen"

[H_lena]

Hej! Jag har en liten fundering. Ett med hästen, det är ju dit man vill komma, ni vet vad jag menar. Jag tror jag har känt det en gång. Det var när jag red en ponny ute, skulle komma fram i trav, och helt plötsligt bara "växer" hon, kommer upp jättefint med nacken och dt känns verkligen helt rätt. Är det så det känns att vara ett med hästen? vad är ett med hästen för just dig? och hur gör du för att uppnå det?

 

[Elanor]

Sv: "Ett med hästen"

Svår fråga. Ett med hästen är jag när jag kan rida med tanken. Sitter helt stilla och avslappnat, och hästen gör det jag tänker. Det händer lite då och då faktiskt, och är en fantastisk känsla.

En av mina starkaste minnen när vi kändes som en var nog när jag red henne utan träns och sadel, och hon gjorde allt jag bad om. Det är harmoni, kärlek, och förståelse.

ps, jag håller i flätan för att jag har så kass balans och höll på att glida av titt som tätt

 

[Scandi]

Sv: "Ett med hästen"

Är bara något som man skulle kuna kalla "ett" med en enda häst. Ibland känns det som vi dansar och inte rider

Det är jättesvårt att förklara för jag gör inte annorlunda på henne än på de andra hästarna jag rider, men det är precis som om vi vill samma saker (oftast) och så flyter det bara på. Vi kommer helt enkelt överens på ett helt annat sätt och jag tror det överförs i ridningen.

 

[stjarnfrugt]

Sv: "Ett med hästen"

Jag vet precis vad du menar. Min senaste häst var en sådan häst man bara träffar en gång i livet (men jag hoppas jag har fel om det för han lever inte längre)... Vi förstod varandra utan och innan. Vi var så samspelta att omgivningen slutade existera. Det var underbart.
Även om vi inte gjorde några prestationer inom någon diciplin, så är den förståelsen och samspelet något jag aldrig känt med en annan häst. Trots att andra hästar många gånger gått i bättre form, hoppat högre hinder etc. så har ingen delat samma existens på det sätt som jag och den hästen gjorde.

 

[Roucle]

Sv: "Ett med hästen"

Känner lika dant

När jag är "ett" med hästen, känns det som någon redan skrivit, att vi dansar fram. Hästen känns knappt o allt går så himla bra! Det är underbart, och ibland kan jag fälla en tår när jag ser tillbaka på sånna stunder..

Jag kan även känna det när jag inte rider. Fast då är det vell inte samma sak.

När jag tex kommer till stallet, är ledsen för ngt till exempel, kan jag sätta mig i hagen o polle kommer fram o bara sänker huvudet o låter mig gråta ut på honom. Då är han som mitt allt min bästa vän. Då är det bara han som kan trösta mig! !
Räknas det? :P

 

[emmacsendes]

Sv: "Ett med hästen"

För mig är det när jag kan rida nästan med tankarna och att man inte känner hästens gångarter längre, typ. Är svårt att förklara, har känt det ett fåtal gånger. Bla en gång när jag red min förra för allra sista gången. Då utan utrustning och hon gick bättre än vad hon någonsin gjort, inkl. alla gånger med sadel o träns alltså. Då kände jag den känslan. & det är bara såå underbart.