Fast läkare - varför?

[manda]

För mig är det jätteviktigt, framförallt för att vården generellt har låg kunskap om mina sjukdomar. Jag hoppas träffa en läkare som är kunnig om dem, men det är försvinnande få, så att hen är intresserad av dem är en bra baslinje. Om inte det går så önskar jag att de ”tror på” att de finns och i sista hand vill jag bara att de inte ska skrika på mig. Att jag vill det är såklart för att det händer för ofta och med en ny är sannolikheten alltid högre att de blir arga på mig för att de inte kan hjälpa mig än med någon som känner till min hälsa och inte blev arg på mig för den sist. Med fast läkarkontakt blir besöken otroligt mycket mindre krävande, för både dem (och i förlängningen skattebetalarna) och mig.

Exempel: Vid årsskiftet slutade min husläkare. Nytt sjukintyg en månad senare via telefonkontakt. Jag hänvisade till två journalnotat där ”all” info fanns och visste att mitt intyg skulle ifrågasättas utan ny info därifrån. Ingen ny info togs med, komplettering krävdes av försäkringskassan. Dessutom skrev läkaren ”taktiskt” bara två månader sjukskrivning eftersom han inte har kännedom om min bakgrund och ville undvika komplettering. Dvs med en fast läkarkontakt minskar antalet nödvändiga vårdkontakter. Sedan tog det en månad för kompletteringen att komma in (med två sidor underlag inskickade från mig precis som någon mer beskrev - vissa läkare använder sådant andra söker ögonkontakt innan de river sönder och slänger i papperskorgen) och godkännas vilket ger bara en månad kvar innan karusellen börjar igen och det tar mig minst två veckor att hämta mig efter ett läkarbesök pga hur sjukdomarna funkar. Det betyder att jag får en extrem extra börda att genomföra ”vård” och att VC och skattebetalarna får en extra börda i upprepade besök. Nu har jag fått nästa tid till ännu en hyrläkare, trots att hemsjukvården trycker på att jag behöver en fast läkarkontakt för att inte försämras mer än nödvändigt av vården. Som tur är tar min specialist över sjukskrivningen, som går ut nu igen. Jag ser verkligen vitsen med fast läkarkontakt, både för kvalitet och trygghet.

 

[MJLee]

Jag har haft samma läkare i något år, sedan gick hon på barnledighet och jag fick en ny husläkare. Första besöket var 85% läsande av journaler och 15% faktiskt besök.

Min bästa läkare var en medelålders man som tyvärr var en kopia av Saddam Hussein, men himla bra och igenkännande. Vi kom en bit på vägen men sedan slutade han och allt rann ut i sanden tills jag hamnade på sjukhus och blev kallad till VC för uppföljning. Jag är säker på att han hade fortsatt på den inslagna vägen tillsammans med mig. Så jag tycker det är tryggt med en läkare som känner mig och inte behöver läsa journaler majoriteten av besöket. De är tämligen digra vid det här laget.

Tilläggas ska att det också är olika beroende på skäl. När jag tex gick till VC pga kattbett för rengöring så spelade det noll roll att det var en tillfällig stafettläkare som tittade skeptiskt på mig när jag kom in och bad de rengöra ordentligt och eventuellt ge mig en spruta. Men, mtp hur farliga kattbett kan vara så insisterade jag. Samma när jag höll på att hosta ut lungorna efter en förkylning. Då var det, ge mig receptbelagt hostmedicin så jag kan sova på nätterna!

 

[Palermo]

P1 har inslag om fast läkare på vårdcentralen. Tydligen vill 60% ha det.

Varför? Om jag ser till mig sälv har jag några kroniska besvär där jag träffar specialistläkare. För min diabetes sker det en gång om året. Men vårdcentralen?

Innan jag blev njursjuk var jag till vårdcentralen kanske en gång om året. Trodde det var rätt normalt. Jag hade inte haft nån nytta av en fast kontakt. De har ju samma utbildning allihop.

Få mig att förstå - varför vill en "normalsjuk" person ha en fast läkare? Söker man vård så ofta?

Om man är något annat än "normalsjuk" kan jag ju lätt förstå att samma läkare/vårdkontakt är att föredra. Och i min kommun (region?) har många (alla?) äldre en "egen" äldresköterska, vilket min gamla pappa är väldigt nöjd med så det är nog bra. Han är normalsjuk för sin höga ålder. (Vilket betyder att han har en annan specialist för hjärtat.)

Men jag, jag söker för öroninflammation, och sen tre år senare kanske jag undrar över järnbrist. Jag har inget som helst behov av samma läkare, men vårdcentralen dit jag hör är måna om att jag ska till samma. Även om det tar flera dagar mer att få en tid.

 

[Palermo]

Jag förstår verkligen att de med kroniska sjukdomar/många läkarbesök osv vill ha samma.

Upplevde själv hur skönt det var när jag kom till akuten med kraftiga allergiska besvär, då var det samma akutläkare som tog emot som gången innan och hon visste direkt vad det handlade om och vad de skulle göra. Jag slapp alla frågor om jag tar droger, vad jag ätit osv.
Det blir en väldigt stor trygghet.

Det måste ju ha varit ren tur att det var samma läkare på akuten? Men jag fattar det bra, jag minns dina allergikriser.

 

[clusia]

För enstaka sjukvård bryr jag mig inte om det är samma. Dessa besök sker ju kanske 1gång var 5e år. Men för anledningen till att jag får mina mediciner vill jag ha samma. Dels för att jag får dom av en anledning och att prata om anledningen är väldigt traumatiskt för mig så jag vill gärna slippa dra hela storyn men också för att det måste gå så mycket fortare om läkaren har koll på varför jag är där. Det gynnar ju både mig och sjukvården.

 

[Midsommarblomster]

För mig personligen är det inte viktigt, jag är sällan i vården. Men för barnen är det en trygghet, som någon nämnt tidigare i tråden. Trots att vi inte går jätteofta så tycks de komma ihåg sin läkare.

 

[tanten]

Jag har aldrig haft samma läkare på vårdcentralen, går dit väldigt sällan.

Men inom psykiatrin där jag är patient är det viktigt med kontinuitet, det är otroligt jobbigt att dra sin hela historia med varje ny läkare. Men där har jag haft tur, inom öppenvården har jag bara haft tre läkare de senaste 11 åren.
Nu har jag flyttat och fått remiss till en annan mottagning och hoppas innerligt att det fungerar lika bra för mig.

Självklart är det viktigt att träffa samma läkare/sköterska om man besöker vården ofta.

Men det som jag tror (trodde?) var n ormalläget, däer spelar det mindre roll

Om jag ena året söker för envis hosta och nästa år för hälsporre - vari ligger nyttan av samma läkare?

 

[Bison]

Det måste ju ha varit ren tur att det var samma läkare på akuten? Men jag fattar det bra, jag minns dina allergikriser.

Absolut, det var ren tur.
Jag menar mer att jag förstår varför så många vill ha samma läkare om det är möjligt.

 

[grodan21]

Jag avslutade min kontakt med psykiatrin, när jag behövde träffa tre olika läkare på tre besök. Tror det var en månad mellan besöken, så under en relativt kort tid

 

[Görel]

Jag tycker att det är en stor trygghet att veta att man kommer att få träffa en person som man vet att man kan kommunicera med, som lyssnar färdigt och inte drar egna slutsatser utifrån bristfälliga journalanteckningar.

För flera år sen hade jag en läkare som tävlat fälttävlan i ungdomen. Det var toppen, hon förstod alla hästrelaterade skador. Med andra har jag fått lägga mycket tid på att förklara vad jag gjort, och många gånger bemötts med skepsis.
Andra har dragit föruthastade slutsatser om andra problem, utan att lyssna färdigt på mig.

Nu när jag haft många vårdkontakter det senaste halvåret efter en olycka så har jag gått igenom alla journaler och rättat grova fel. Så har jag också insett vilka som lyssnat på mig och vilka som kört på sina förutfattade meningar.

 

[Palermo]

Självklart är det viktigt att träffa samma läkare/sköterska om man besöker vården ofta.

Men det som jag tror (trodde?) var n ormalläget, däer spelar det mindre roll

Om jag ena året söker för envis hosta och nästa år för hälsporre - vari ligger nyttan av samma läkare?

För mig är det snarare motsatsen till nytta. Vårdcentralen vill ge mig samma läkare varje gång, och då får jag gå längre tid med min hälsporre i väntan på att just den läkaren har tid med mig. Jag ser varken hosta eller hälsporre som så personligt (visar det sig att symtomen beror på tex cancer, vill jag därefter gärna få träffa samma läkare så långt möjligt, men det kommer ju att vara en annan än hen på vårdcentralen oavsett).

 

[Lilla]

Trygghet

 

[Islandshästryttare]

Jag prioriterar att få en tid snabbt framför att få träffa fast läkare. Min vårdcentral har lättakut varje förmiddag där det alltid går att få tid samma dag för enklare saker som ändå kräver en läkarbedömning. De har många ST- och AT -läkare men det har aldrig varit några problem med att de är oerfarna upplever jag.

De få gånger läkaren har varit osäker har de alltid hämtat en mycket erfaren handledare som kunnat vägleda dem rätt. I något fall gjorde handledaren också en egen undersökning av det jag sökte för. I journalen brukar det alltid finnas en sammanfattning överst av mina mediciner, min kroniska sjukdom, vilka och de senaste sakerna jag sökt för så jag har aldrig behövt förklara något från början.

Jag är väldigt nöjd med hur min vårdcentral är organiserad och hur det fungerar. Även om jag ofta träffar olika läkare har jag alltid upplevt att hjälpen varit kompetent och det har alltid funnits relevant stöd för mer nyutbildade AT-läkare som ibland kan vara osäkra på bedömningen.

Senast jag besökte vårdcentralen hade jag skadat handen. Ringde 08.15 och blev uppringd 20 minuter senare. Läkartid host ST-läkare 09.30, blev undersökt och fick röntgenremiss. Fick svar på eftermiddagen via sms vad röntgen visade och rekommendation om rehab. Effektiv sjukvård när den är som bäst.

 

[monster1]

Självklart är det viktigt att träffa samma läkare/sköterska om man besöker vården ofta.

Men det som jag tror (trodde?) var n ormalläget, däer spelar det mindre roll

Om jag ena året söker för envis hosta och nästa år för hälsporre - vari ligger nyttan av samma läkare?

Finns det människor som är så friska att de inte har återkommande problem om det så är en envis influensa/luftrörsbesvär, psykisk ohälsa eller värk.

Ofta även om man har problem som kräver specialistvård i något skede så behandlas det kroniska ofta av allmänvården, då är det otroligt skönt att slippa behöva dra sin historia varenda gång man är där. Något som jag dock sällan upplever eftersom jag nästa alltid får olika läkare ändå pga av läkarbrist. Även inom specialistvården får man ju olika läkare varenda gång.

 

[nullo-modo]

Om jag ena året söker för envis hosta och nästa år för hälsporre - vari ligger nyttan av samma läkare?

Mer nytta av att träffa samma när det är pga samma anledning du besöker.
Några år sedan nu men träffade 3 olika läkare vid 3 olika besök för att utreda järnbrist, allt på VC. Slutade med att det rann ut i sanden för kändes som ingen försökte hitta varför.
3 olika som skulle tolka resultatetet och 3 olika teorier om varför varje gång.

 

[Enya]

Jag avslutade min kontakt med psykiatrin, när jag behövde träffa tre olika läkare på tre besök. Tror det var en månad mellan besöken, så under en relativt kort tid

Jag jobbar inom psykiatrin och inom öppenvården (jag jobbar inte just där) känns det bedrövligt ibland. Nya läkare hela tiden. Nu förstår jag att AT-läkare (3 månader på varje ställe), ST-läkare och BT-läkare också behöver träffa patienter, men det måste kännas tufft att vara en sådan patient som har många psykiatriska diagnoser och ständigt "blir utsatt" för ny läkare. Psykisk ohälsa är redan tufft att prata om som det är och att behöva dra allt för varje läkare borde kännas tufft. Nu har de fast vårdkontakt som inte är läkare, men jag tänker att det inte gör någon skillnad för just det ständiga läkarbytet, känslan är nog densamme.

Jag är tacksam jag har samma neurolog trots allt, sedan 12 år tillbaka. Träffar henne var tredje månad för botox mot migrän, det är kanske en sådan sak man tänker att andra också kan ge och det är sant, men jag hade en kollega till henne en gång och de två har helt olika handlag vad gäller sprutorna. Det gör ont att få botox och hans hantering gjorde betydligt mer ont. Så till och med den lilla detaljen är viktig.

 

[jeennnnyy]

Finns det människor som är så friska att de inte har återkommande problem om det så är en envis influensa/luftrörsbesvär, psykisk ohälsa eller värk.

Jag fick borrelia förra året, då besökte jag en vårdcentral. Innan dess har jag inte jag varit på vårdcentral (för egen vård) sen jag var barn. Och då är jag ändå strax över 40. Jag är jämt frisk. PEPPAR PEPPAR.

För mig spelar så klart fast läkare ingen roll, vet i ärlighetens namn inte ens var jag är listad.

 

[Palermo]

Finns det människor som är så friska att de inte har återkommande problem om det så är en envis influensa/luftrörsbesvär, psykisk ohälsa eller värk.

Ofta även om man har problem som kräver specialistvård i något skede så behandlas det kroniska ofta av allmänvården, då är det otroligt skönt att slippa behöva dra sin historia varenda gång man är där. Något som jag dock sällan upplever eftersom jag nästa alltid får olika läkare ändå pga av läkarbrist. Även inom specialistvården får man ju olika läkare varenda gång.

Jag är så frisk. Det enda återkommande jag har är öroninflammation. Och det kvittar helt vilken läkare som lyser i mina öron.

 

[ameo]

Jag behöver ha en läkare som jag kan kommunicera medpå ett bra sätt. En läkare som kan acceptera att jag är påläst och har koll på både mina diagnoser, min kropp och mina läkemedel. Som jag kan bolla eventuella nya tankar med.
Jag har i perioder valt bort att vara listad hos en specifik läkare, för att just den läkare som har plats för fler nya listade patienter inte funkar för mig. Jag har oftast provat varje läkare nån gång innan jag avböjer, men det är få som funkat för mig i längden. Då kan jag likagärna gå hos vemsomhelst. Hade för ett antal år sedan en fast läkare som funkade skitbra för mig. Hon var känd för att vara rätt jobbig, men just för mig var hon bra. Men sen gick hon i pension...
Jag har både specialistläkare på sjukhuset som sköter vissa diagnoser och allmänläkare på vårdcentralen som ska samordna vården och mina läkemedel (utom två som skrivs ut av specialisterna. på helt olika avdelningar... )

 

[Snurrfian]

P1 har inslag om fast läkare på vårdcentralen. Tydligen vill 60% ha det.

Varför? Om jag ser till mig sälv har jag några kroniska besvär där jag träffar specialistläkare. För min diabetes sker det en gång om året. Men vårdcentralen?

Innan jag blev njursjuk var jag till vårdcentralen kanske en gång om året. Trodde det var rätt normalt. Jag hade inte haft nån nytta av en fast kontakt. De har ju samma utbildning allihop.

Få mig att förstå - varför vill en "normalsjuk" person ha en fast läkare? Söker man vård så ofta?

Så länge man inte har några problem så är det inte viktigt, personligen har jag inte varit på vårdcentralen på snart 10 år, sjukt tacksam för det och har alltså inget behov av en fast läkare. Men när vi hjälpte svärmor med mängder av olika kryptiska symptom så blev det totalt kaos att träffa nya läkare varje gång trots att hon sökte vård stup i kvarten och de skrev ut än det ena, än det andra och mediciner som krockade med varandra. När hon väl fick en och samma läkare så blev det ganska tydligt att det var demens som var grundorsaken, sen blev det följd sjukdomar och ångestproblematik som visade sig som olika symptom.

Är man klar i huvudet så fungerar det mesta men blir också sjukt drygt att ta hela sjukdomshistorien varje gång om det är något återkommande. Den sommaren då maken var dålig och åkte in och ut varje vecka men pga sommar alltid fick gå via akuten trots att vi efter ett par vändor visste vad som var problemet och hur det skulle åtgärdas höll jag på att bli knäpp. Maken var rätt väck så det var jag som fick förklara, blev misstrodd, hänvisade till journalen, de gick och läste och gjorde sen som jag hade föreslagit.