Fast läkare - varför?

[Lavinia]

Jag är väl typ normalsjuk (undviker vården så länge jag kan mao ;-)). När jag var yngre hade jag en specificerad husläkare, han kände mig, min mamma och min syster. Han visste att om jag hörde av mig var det på allvar, för jag var där så sällan. Han hade stenkoll på mig och min hälsa.

Nu har jag olika läkare varje gång (den gången vart annat år jag är på vårdcentral) och upplever att de inte alls har samma koll på mig. De flesta verkar mest se mig som "ytterligare en patient" men inte som en person. Jag har hellre en och samma.

 

[Hoarfrost]

Jag vet inte riktigt vad jag tycker. Jag går inte ofta till VC, och ofta för saker som inte har något med varandra att göra - så det funkar väl med olika. Sen tänker jag att det blir jobbigt om man fastnar med en läkare man inte gillar som "sin" läkare.

Samtidigt hade jag tyckt att det var lite mysigare, kanske tryggare, att gå till samma. Jag kan tänka mig att det även kan vara en fördel för patienten även om de kanske inte går ofta till VC. De kan reagera på om patienten plötsligt kommer oftare eller om de olika anledningarna man kommer för kan bli sammankopplade och hitta orsaken. Det ska väl vilken läkare som helst göra men det känns inte som att de gör det.

Den gång jag haft samma läkare 2 gånger var magisk. Då hade jag i 1,5 år haft konstant huvudvärk, känslan av att jag liksom inte riktigt fick i mig tillräckligt syre när jag andades, trött, ont i kroppen. På det var jag förkyld (allt från normal förkylning till helt utslagen) i 1-2 veckor åt gången med mellan 4dagar och 2 veckors mellanrum.
Jag började gå till VC efter kanske 7-8 månader av detta. Var så otroligt trött på alla förkylningar att jag i ren desperation gick nästan varje gång jag blev förkyld i några månader. Tror det blev runt 6-7 besök. Trots att jag förklarade noga varje gång fick jag rådet "gå hem, drick hostmedicin och ät en alvedon. Du är trött och har ont för du är förkyld".
Sen fick jag av en slump samma läkare 2 gånger. Andra gången tittade hon på mig och typ "förkyld igen?". Sedan började hon fråga om menstruation och jag fattade noll, och hon beställde blodprov på typ allt.
Det visade sig att jag hade helt katastrofalkassa järnvärden och blodvärden pga min mens, som var... väldigt riklig.
När jag hade ätit järnpiller 2 dagar kändes det som att jag fick så mycket syre när jag andades att det kändes som att jag blev hög. Sen blev jag skickad till gynekolog och fick p-piller.
Är så glad att jag fick samma läkare. Vem vet hur länge till jag hade fått gå så? Jag hade förmodligen förlorat jobbet för att jag var borta för mycket etc...

Sen en sista reflektion... Det måste ju vara roligare som läkare att få skapa lite relation och följa en patient? Det hade jag tyckt.

 

[Badger]

Jag skulle nog säga att det är väldigt ovanligt att man är så frisk vid åttio. Mina föräldrar är i samma ålder och de har en hel del krämpor och deras vänner har också krämpor i varierande stadier för att inte tala om de som redan är döda.

Tänker att det inte är så ovanligt som man skulle kunna tro. Dvs säkert ovanligt men jag hade i alla fall när jag var runt 40 kunnat tro att ingen 80 årig dam lär sig åka slalom (men mamma stötte på en som var helt nybörjare och lärde sig på en vecka). Sedan åker man med Friluftsfrämjandet till slalombackarna och det är hälften 60-80 åringar och de åker fasen fort. Åkte slalom härom året blev guidad av en 70+ herre och tre 70+ damer med mycket stor behållning i flera dagar, dvs han åkte distinkt väldigt mycket bättre än jag (självklart men lika bra att skriva) som tur är stod han alltid snällt och väntade så vi inte åkte vilse. En dam som var riktigt gammal som jag åkte med ett annat år, när hon åkte mellan slalompinnarna såg hon ut som en 12 årig pojke (hon var inte så stor) de andra tio var också 65+. Man kan inte åka skridskor på en sjö här utan att det dyker upp 70+ folk med en fisk i ryggsäcken och långfärdsskridskor. Inte ut på en långfärdstur utan att det vimlar av dem. De där 40-talisterna är väldigt imponerande faktiskt.

 

[Sirap]

Jag går inte till VC ofta, men när jag väl gjort det har jag träffat på rätt märkliga läkare. Om jag väl träffar någon jag verkligen gillar, så vore det förstås toppen att veta att det är just den läkaren jag får komma tillbaka till i fortsättningen.

 

[baraclara]

Som läkare är förstås drömmen kontinuitet. Det är så mycket lättare att ge bra bemötande och vård när man redan känner till hela historiken och har en plan framåt vid bristande läkemedelseffekt, försämrade prover etc. Tyvärr är resurserna för dåliga, dvs vi förväntas vara fast läkare till alltför många patienter.

Kontinuitet är förstås inte alls lika viktigt för någon som söker vård vart femte år, men det är guld för de patienter med långvariga tillstånd. Vissa patienter är i kontakt med vårdcentralen varje vecka och där är kontinuitet absolut nödvändigt.

 

[monster1]

Tänker att det inte är så ovanligt som man skulle kunna tro. Dvs säkert ovanligt men jag hade i alla fall när jag var runt 40 kunnat tro att ingen 80 årig dam lär sig åka slalom (men mamma stötte på en som var helt nybörjare och lärde sig på en vecka). Sedan åker man med Friluftsfrämjandet till slalombackarna och det är hälften 60-80 åringar och de åker fasen fort. Åkte slalom härom året blev guidad av en 70+ herre och tre 70+ damer med mycket stor behållning i flera dagar, dvs han åkte distinkt väldigt mycket bättre än jag (självklart men lika bra att skriva) som tur är stod han alltid snällt och väntade så vi inte åkte vilse. En dam som var riktigt gammal som jag åkte med ett annat år, när hon åkte mellan slalompinnarna såg hon ut som en 12 årig pojke (hon var inte så stor) de andra tio var också 65+. Man kan inte åka skridskor på en sjö här utan att det dyker upp 70+ folk med en fisk i ryggsäcken och långfärdsskridskor. Inte ut på en långfärdstur utan att det vimlar av dem. De där 40-talisterna är väldigt imponerande faktiskt.

Jo min pappa är 40-talist han åker verkligen inte skidor och inte hans vänner heller, de som lever fortfarande. Min fd svärmor och goda vän är också 40-talist och hon åker heller inte skidor. Så de du möter i backen är nog inte genomsnittet.

Att ha kroniska besvär eller åldersrelaterade besvär är ju heller inte samma sak som att se sjuklig ut eller vara inaktiv.

 

[Badger]

Jo min pappa är 40-talist han åker verkligen inte skidor och inte hans vänner heller, de som lever fortfarande. Min fd svärmor och goda vän är också 40-talist och hon åker heller inte skidor. Så de du möter i backen är nog inte genomsnittet.

Att ha kroniska besvär eller åldersrelaterade besvär är ju heller inte samma sak som att se sjuklig ut eller vara inaktiv.

Ja, pappa slutade med slalom för runt 5 år sedan så det är ju klart att "inte alla 40-talister" men jag tänker nog att folk föreställer sig att det ens finns de som är så aktiva.

 

[monster1]

Ja, pappa slutade med slalom för runt 5 år sedan så det är ju klart att "inte alla 40-talister" men jag tänker nog att folk föreställer sig att det ens finns de som är så aktiva.

Min fråga var kanske lite mer retoriskt ställd, så klart vet jag att det finns människor som är så friska att de aldrig behöver vård förrän i livets absoluta slutskede. Men det är inte ett så stort procentuellt tal av befolkningen i stort. De flesta får krämpor och sjukdomar under livet och mängden krämpor och andelen människor som får dom ökar med åldern.

 

[SaraXX]

Finns det människor som är så friska att de inte har återkommande problem om det så är en envis influensa/luftrörsbesvär, psykisk ohälsa eller värk.

Jag besöker inte vården för egen del varje år. Äter inga mediciner eller har någon åkomma s.a.s.

Fast läkare spelar ingen roll för mig men det är såklart bra om det finns för den som behöver.

 

[Lalinea]

P1 har inslag om fast läkare på vårdcentralen. Tydligen vill 60% ha det.

Varför? Om jag ser till mig sälv har jag några kroniska besvär där jag träffar specialistläkare. För min diabetes sker det en gång om året. Men vårdcentralen?

Innan jag blev njursjuk var jag till vårdcentralen kanske en gång om året. Trodde det var rätt normalt. Jag hade inte haft nån nytta av en fast kontakt. De har ju samma utbildning allihop.

Få mig att förstå - varför vill en "normalsjuk" person ha en fast läkare? Söker man vård så ofta?

Jag har sökt vård kanske 3 gånger i mitt liv och aldrig funderat på vilken läkare jag får
Visste inte ens att man kunde välja.

Har även åkt in akut 2 gånger efter olycka men kom då i ambulans och blev behandlad av mängder olika läkare och sköterskor.

 

[Lalinea]

Jag besöker inte vården för egen del varje år. Äter inga mediciner eller har någon åkomma s.a.s.

Fast läkare spelar ingen roll för mig men det är såklart bra om det finns för den som behöver.

Samma här, vad gör man hos läkare en gång om året om man inte är sjuk?

 

[Thaliaste]

Samma här, vad gör man hos läkare en gång om året om man inte är sjuk?

Jag förstår nog inte din fråga...? Menar du att du tänker att andra människor går till läkaren fast de inte har någon åkomma, eller menar du att du inte kommit till insikt om att du är lyckligt lottad som inte har lika mycket åkommor som en del andra?

 

[tanten]

Jag förstår nog inte din fråga...? Menar du att du tänker att andra människor går till läkaren fast de inte har någon åkomma, eller menar du att du inte kommit till insikt om att du är lyckligt lottad som inte har lika mycket åkommor som en del andra?

Jag förstår.
Om jag ine haft mina sjukdomar så hade mina läkarkontakter varit väligt sporadiska.

Min äldre bror är som jag men saknar mina krämpor. (dvs kärnfrisk)
Han var hos läkare som frågade vilka läkemedel ha år. Läkemedel? - Jag håller mig till nåt glas rödtjut nån gång.

Han hade inget behov av fast läkarkontakt

 

[Thaliaste]

Jag förstår.
Om jag ine haft mina sjukdomar så hade mina läkarkontakter varit väligt sporadiska.

Min äldre bror är som jag men saknar mina krämpor. (dvs kärnfrisk)
Han var hos läkare som frågade vilka läkemedel ha år. Läkemedel? - Jag håller mig till nåt glas rödtjut nån gång.

Han hade inget behov av fast läkarkontakt

Men vem har skrivit att man borde gå till läkaren trots att man inte har några problem? Det har jag missat i så fall och förstår därför inte er fråga om varför man skulle göra det.

 

[farin]

...
Han visste att om jag hörde av mig var på allvar, för jag var där så sällan. Han hade stenkoll på mig och min hälsa.
...

Detta!
Om jag inte fått träffa min fasta läkare, som jag vid det tillfället träffade någon gång vart annat - var tredje år, men sim kände mig från de gånger vi faktiskt träffats, så hade mina proppar i lungorna mest troligt inte upptäckts (i tid).

Själv trodde jag att mina problem med andningen berodde på sig förkylning (helt utan andra symtom...) eller dålig kondition (varför nu den skulle blivit sämre helt plötsligt?), men min läkare visste att jag aldrig hörde av mig om jag kunnat undvika det så hon tog mina symtom på allvar.

Idag har jag fler diagnoser med olika problem. Min läkare kan höra av sig när hon fått information om nytt läker som kan passa mig bättre än de jag har, följer upp mina värden och mitt mående på ett sätt som aldrig skulle skett om jag fått by läkare hela tiden. Tack vare detta räcker det att vi ses en gång per år eller vartannat år. Däremellan gör jag vissa kontroller hos sköterskan så läkaren har något att utgå från.

 

[vemsomhelst123]

Som läkare är förstås drömmen kontinuitet. Det är så mycket lättare att ge bra bemötande och vård när man redan känner till hela historiken och har en plan framåt vid bristande läkemedelseffekt, försämrade prover etc. Tyvärr är resurserna för dåliga, dvs vi förväntas vara fast läkare till alltför många patienter.

Kontinuitet är förstås inte alls lika viktigt för någon som söker vård vart femte år, men det är guld för de patienter med långvariga tillstånd. Vissa patienter är i kontakt med vårdcentralen varje vecka och där är kontinuitet absolut nödvändigt.

Ja, det här är också en viktig aspekt. Det är svårt att ta över andras patienter, det finns mycket som händer i mötet/narrativet som inte går att journalföra eller lämna över. Man vet liksom ungefär vad man har framför sig och hur man bör agera på det. Har man patienter med komplexa tillstånd lägger man också tid och energi på att läsa på både journaler och forskning, vilket man inte hinner om det är ett kort engångsbesök.

 

[Lalinea]

Samma här, vad gör man hos läkare en gång om året om man inte är sjuk?

Stod inte det i trådstarten eller åtminstone i någon av dom första inläggen?

 

[Badger]

Min fråga var kanske lite mer retoriskt ställd, så klart vet jag att det finns människor som är så friska att de aldrig behöver vård förrän i livets absoluta slutskede. Men det är inte ett så stort procentuellt tal av befolkningen i stort. De flesta får krämpor och sjukdomar under livet och mängden krämpor och andelen människor som får dom ökar med åldern.

Jo men så som jag tolkade dig behövde folk över 50 i allmänhet gå till läkare många gånger per år, pga krämpor som inte beror av att de ramlat eller skurit sig utan att de helt enkelt har svårt att fungera och röra sig. Jag hade nog inte gissat att det var så faktiskt.

Absolut att byta höften vid 60-70 eller så, men det är ju inte många års uppföljning med månantliga besök på det vad jag förstått osv.

 

[Fd Diabetikern]

Jag har en fast läkare sne 20 år tillbaks tack vare min grundsjukdom.

Så lätt att få lättare hjälp/remisser till rätt distans.

Nu är det ju ga av min tidigare diabetes och njurar som gjort att jag fått åka itill en och samma under dessa år.

Guld värt. Även om jag träffat flera doktorer så är det hen som har huvudansvaret så att säga.

Annars har jag bara gått till VC för enstaka grejer såsom brutna fingrar, öroninflammation och lättare åkommor som behöver behandlas och det är lika tradigt var gång att dra hela registret för nya läkare.

För de som inte behöver besöka VC mer än enstaka gånger tror jag det är strunt samma. Men för de som behöver återkommande vård är det guld värt att ha en person att vända sig till.

Min svärmor hade ett litet sår på benet som behövde behandlas och det tog tid med lite omläggning då hon är en pigg och relativt kry 80+ åring men med små vanliga åkommor. 6 olika läkare som skulle se på det och 4 olika som var och la om och varje gång var hon tvungen att berätta grundorsaken att hon resnat i häcken och troligtvis stuckit sig på en pinne. Hon vart rätt trött på att dra samma visa om och om igen

 

[Fd Diabetikern]

Samma här, vad gör man hos läkare en gång om året om man inte är sjuk?

Många orsaker. kan vara en enkel koll för att se så vissa sjukdomar som går i släkten ska upptäckas tidigt t.ex
De flesta går inte bara för att