Fast läkare - varför?

[manda]

Jag behöver ha en läkare som jag kan kommunicera medpå ett bra sätt. En läkare som kan acceptera att jag är påläst och har koll på både mina diagnoser, min kropp och mina läkemedel. Som jag kan bolla eventuella nya tankar med.
Jag har i perioder valt bort att vara listad hos en specifik läkare, för att just den läkare som har plats för fler nya listade patienter inte funkar för mig. Jag har oftast provat varje läkare nån gång innan jag avböjer, men det är få som funkat för mig i längden. Då kan jag likagärna gå hos vemsomhelst. Hade för ett antal år sedan en fast läkare som funkade skitbra för mig. Hon var känd för att vara rätt jobbig, men just för mig var hon bra. Men sen gick hon i pension...
Jag har både specialistläkare på sjukhuset som sköter vissa diagnoser och allmänläkare på vårdcentralen som ska samordna vården och mina läkemedel (utom två som skrivs ut av specialisterna. på helt olika avdelningar... )

Ja, jag började skriva något om vikten av en läkare som tolererar och gärna uppskattar ens kompetensnivå (oavsett vad den är). Det är så frustrerande att sitta och låtsas vara oinsatt för att läkaren inte tolererar samarbete eller kunskapsutbyte (som jag gärna vill ha åt båda håll!).

Jag skyller egentligen inte alls det på den enskilda läkaren utan på någon sorts konstig samhällssyn att en läkare är expert på kroppar och har lång utbildning medan en människa med en sjuk kropp automatiskt är lite mindre värd och anses lite mer hispig/neurotisk/hysterisk/somatiserande (välj ord efter era) samt att levd erfarenhet nedvärderas i förhållande till akademisk kunskap. Just när den levda erfarenheten får vara sin egen expertis, med stöd, guidning och hjälp att tolka besvär utifrån någon med biomedicinsk kunskap och erfarenhet - då är det givande med läkarkontakter. (Tipsar om boken Sjuka kvinnor av Elinor Clegholm för den som är intresserad av temat.)

 

[MJLee]

Ja, jag började skriva något om vikten av en läkare som tolererar och gärna uppskattar ens kompetensnivå (oavsett vad den är). Det är så frustrerande att sitta och låtsas vara oinsatt för att läkaren inte tolererar samarbete eller kunskapsutbyte (som jag gärna vill ha åt båda håll!).

Jag skyller egentligen inte alls det på den enskilda läkaren utan på någon sorts konstig samhällssyn att en läkare är expert på kroppar och har lång utbildning medan en människa med en sjuk kropp automatiskt är lite mindre värd och anses lite mer hispig/neurotisk/hysterisk/somatiserande (välj ord efter era) samt att levd erfarenhet nedvärderas i förhållande till akademisk kunskap. Just när den levda erfarenheten får vara sin egen expertis, med stöd, guidning och hjälp att tolka besvär utifrån någon med biomedicinsk kunskap och erfarenhet - då är det givande med läkarkontakter. (Tipsar om boken Sjuka kvinnor av Elinor Clegholm för den som är intresserad av temat.)

Lite lustigt att jag har upplevt motsatt problem. Alla läkare har varit så ivriga att fråga vad jag vill, hur jag vill att de agerar. Det är liksom inte jag som pluggat till läkare och vet vad som är bäst. Sluta fråga mig om vad jag tycker om behandlingen, jag har ingen aning om hur jag ska behandlas. Däremot uppskattar jag att ha samma läkare just för att jag känner hen och hen känner mig så vi kan fokusera på att lösa mina problem och inte behöva förklara allt för en ny läkare.

 

[manda]

Lite lustigt att jag har upplevt motsatt problem. Alla läkare har varit så ivriga att fråga vad jag vill, hur jag vill att de agerar. Det är liksom inte jag som pluggat till läkare och vet vad som är bäst. Sluta fråga mig om vad jag tycker om behandlingen, jag har ingen aning om hur jag ska behandlas. Däremot uppskattar jag att ha samma läkare just för att jag känner hen och hen känner mig så vi kan fokusera på att lösa mina problem och inte behöva förklara allt för en ny läkare.

Ja, det var därför jag skrev att de tolererar ens kompetensnivå oavsett vad den är. I mina ögon ska varken den insatta eller den som vill lämna allt till läkaren få sämre (eller bättre) vård.

 

[VLMF]

Finns det människor som är så friska att de inte har återkommande problem om det så är en envis influensa/luftrörsbesvär, psykisk ohälsa eller värk.

Ofta även om man har problem som kräver specialistvård i något skede så behandlas det kroniska ofta av allmänvården, då är det otroligt skönt att slippa behöva dra sin historia varenda gång man är där. Något som jag dock sällan upplever eftersom jag nästa alltid får olika läkare ändå pga av läkarbrist. Även inom specialistvården får man ju olika läkare varenda gång.

Ja de flesta är väl så pass friska? Om man inte är äldre eller har kroniska sjukdomar eller liknande diagnoser.

Jag är normalfrisk och går på VC 1-2 ggr/år. Har tidigare varit skriven på en VC där jag hade fast läkare. Upplevde att det tog längre tid att få tid, men då sökte jag inte för särskilt akuta saker.

På nuvarande VC får jag tid samma dag, oavsett om det är akut/icke akut karaktär. Har av slump fått samma läkare ett par gånger men har ingen sjukdomshistoria de behöver läsa in sig på så för mig kvittar det totalt.

Barnen har samma sköterska och läkare på BVC, där upplever jag att det är viktigare för dem med trygghet och kontinuitet då de ska samspela med dem, visa vissa färdigheter som prata osv. På VC har de haft olika (ibland någon av de jag själv fått träffa i vårdbesök) men jag har inte alls upplevt det som ett bekymmer, de har alla varit bra på att ta barn och det viktiga har varit leksaken efteråt

Kan nämna min man med, han har typ 1 diabetes och har fast läkare och sjuksköterska på endokrinologin, men ingen fast på VC. Dock är han så normalfrisk utöver att han går mer sällan på VC än mig.

 

[Avalbane]

Nu är jag inte ofta till VC. Inte ens 1 gång/ år normalt. (Om man bortser från barnmorskan som är i samma byggnad. Då har jag varit dit något oftare och har då träffat samma tjej senaste åren iaf.)

Senaste rundan till VC var 2024 och var då dit 1 gång i veckan under ca en månads tid för omlägg av sår av sköterska. Då hade jag samma tjej nästan alla gångerna.
Det blev mer personligt kontakt helt klart, så fullt förståeligt att dom som är dit mer kontinuerligt än jag, vill ha samma läkare som kan ha insyn i sjukdomshistorik mm

Bortsett från den gången så var det nog 2020 som jag var till VC och träffade läkare sist.
Och en sväng till akuten runt 2015.
Innan dess kommer jag inte ens ihåg.
Kan ha varit när jag bröt handleden i början på 2000. Fortsätter den kontaktfrekvensen kan jag nog inte räkna med att samma läkare ens jobbar kvar.

 

[Badger]

P1 har inslag om fast läkare på vårdcentralen. Tydligen vill 60% ha det.

Varför? Om jag ser till mig sälv har jag några kroniska besvär där jag träffar specialistläkare. För min diabetes sker det en gång om året. Men vårdcentralen?

Innan jag blev njursjuk var jag till vårdcentralen kanske en gång om året. Trodde det var rätt normalt. Jag hade inte haft nån nytta av en fast kontakt. De har ju samma utbildning allihop.

Få mig att förstå - varför vill en "normalsjuk" person ha en fast läkare? Söker man vård så ofta?

De hade forskat på det någonstans och konstaterat att det gav bättre hälsa med en fast kontakt. Men jag gissar dock att det handlar om personer som besöker läkare någon gång om året.

 

[Badger]

Har man inga underliggande sjukdomar eller någon särskild sjukdomshistoria så har jag också svårt att förstå varför man vill ha en fast läkare. För mig är det viktigare att jag får träffa någon, än samma.

Men jag har tur. Vi bor på en liten ort som faktiskt lyckas få läkare att stanna. Så det är inte så stor risk att man lyckas träffar olika .

För min kroniska sjukdom så skickar jag bara en förnyelse av receptet en gång om året, ingen läkarkontakt behövs.
När jag fick borrelia förra året hade jag bara kontakt med sjuksköterska digitalt.

När jag drog knät för en månad sedan träffade jag samma läkare som för ett år sedan när jag sökte för blödningar vid sex. När jag skulle vaccinera mig mot TBE behövdes en snabb läkarkontakt och då träffade jag samma läkare som när jag sökte för migrän tre-fyra år tidigare. Det var samma läkare barnen hade på BVC och som lugnande övertygade mig om att lillebror hade en helt normal utveckling, när jag var övertygad om att något var fel.

Igår när storebror spräckte läppen syddes han av samma läkare som tog emot lillebror akut för öroninflammation för tio år sedan.

Ovanstående är iof tre olika läkare, men det känns ändå fullt hanterbart. Men så upplever nog jag att jag känner dom mer än vad de känner mig .

Då förstår jag att man inte tycker det är viktigt. Jag har aldrig i hela mitt liv tror jag träffat samma läkare två gånger i rad. Även om jag har haft ngt problem och gått ofta en period. Hade ett problem med en skada och gick tillbaka en gång i veckan under en längre period, de hade läkare så att de kunde leverera en ny varje vecka utan att återanvända någon. Resultatet är ju att ingen av dem sett hur det såg ut förut.

 

[Badger]

Finns det människor som är så friska att de inte har återkommande problem om det så är en envis influensa/luftrörsbesvär, psykisk ohälsa eller värk.

Ofta även om man har problem som kräver specialistvård i något skede så behandlas det kroniska ofta av allmänvården, då är det otroligt skönt att slippa behöva dra sin historia varenda gång man är där. Något som jag dock sällan upplever eftersom jag nästa alltid får olika läkare ändå pga av läkarbrist. Även inom specialistvården får man ju olika läkare varenda gång.

Ja det är väl klart det finns. Upp till runt 46 eller något såg jag knappt en läkare vart tredje år ens. Typ om man bröt av någonting.

 

[Badger]

Nu är jag inte ofta till VC. Inte ens 1 gång/ år normalt. (Om man bortser från barnmorskan som är i samma byggnad. Då har jag varit dit något oftare och har då träffat samma tjej senaste åren iaf.)

Senaste rundan till VC var 2024 och var då dit 1 gång i veckan under ca en månads tid för omlägg av sår av sköterska. Då hade jag samma tjej nästan alla gångerna.
Det blev mer personligt kontakt helt klart, så fullt förståeligt att dom som är dit mer kontinuerligt än jag, vill ha samma läkare som kan ha insyn i sjukdomshistorik mm

Bortsett från den gången så var det nog 2020 som jag var till VC och träffade läkare sist.
Och en sväng till akuten runt 2015.
Innan dess kommer jag inte ens ihåg.
Kan ha varit när jag bröt handleden i början på 2000. Fortsätter den kontaktfrekvensen kan jag nog inte räkna med att samma läkare ens jobbar kvar.

Mmm exakt, om det är samma så kan ju personen som lägger om/läkaren också se om det blir bättre eller sämre...

Och tänker jag det gäller väl allting? Om läkaren vårdar en patient som blir bättre kan hen notera det och få erfarenhet, om läkaren vårdar en patient som inte blir bättre så kan hen notera det och få en erfarenhet.

Dvs människor lär ju genom hela livet och om uhm Zlatan hade stått och skjutit bollar på ett dolt mål hela livet utan att någonsin kunna se om bollen träffar målet är det ju inte säkert att han skulle utvecklats till att träffa det oftare. Och han skulle oavsett inte ens vetat om han blev bättre eller sämre. Deppigt liv dessutom, stå och skjuta bollar i blindo och inte veta om någon någonsin träffade.

I extremfallet om en läkare bara såg alla patienter en gång skulle hen ju kunna tex ordinera X och inte veta om den fungerat på en enda patient, men ändå fortsätta så hela livet.

(för jag menar med den stressen, tror man läkarna sitter och spanar i alla journalerna fem veckor senare för att se om patienten kommit tio gånger till för samma sak med tio nya läkare)

 

[Badger]

Mmm exakt, om det är samma så kan ju personen som lägger om/läkaren också se om det blir bättre eller sämre...

Och tänker jag det gäller väl allting? Om läkaren vårdar en patient som blir bättre kan hen notera det och få erfarenhet, om läkaren vårdar en patient som inte blir bättre så kan hen notera det och få en erfarenhet.

Dvs människor lär ju genom hela livet och om uhm Zlatan hade stått och skjutit bollar på ett dolt mål hela livet utan att någonsin kunna se om bollen träffar målet är det ju inte säkert att han skulle utvecklats till att träffa det oftare. Och han skulle oavsett inte ens vetat om han blev bättre eller sämre. Deppigt liv dessutom, stå och skjuta bollar i blindo och inte veta om någon någonsin träffade.

I extremfallet om en läkare bara såg alla patienter en gång skulle hen ju kunna tex ordinera X och inte veta om den fungerat på en enda patient, men ändå fortsätta så hela livet.

(för jag menar med den stressen, tror man läkarna sitter och spanar i alla journalerna fem veckor senare för att se om patienten kommit tio gånger till för samma sak med tio nya läkare)

Det stod ju om en läkare i min stad som jag uppfattade artikeln som hade använt en operationsteknik för höftleder som inte hade fungerat i många många år på patienter (remissade till ett privat sjukhus). Men hade inte vetat det. De kom ju inte tillbaka till honom när det var fel (utan till landstinget).

 

[monster1]

Ja det är väl klart det finns. Upp till runt 46 eller något såg jag knappt en läkare vart tredje år ens. Typ om man bröt av någonting.

Ok, jag känner inte så många som är så friska eller ja, jag känner några som inte går till vården när de behöver men dom räknar jag inte med.

 

[Badger]

Ok, jag känner inte så många som är så friska eller ja, jag känner några som inte går till vården när de behöver men dom räknar jag inte med.

Ok jag tror jag mest känner så friska, eller personer som i alla fall är friska flera år och ibland något år här och där behöver mer vårdkontakt. Tror inte tex mamma besöker vården speciellt ofta, jag hade inte gissat på en gång om året, och hon är ju nära 80 i alla fall.

 

[monster1]

Ok jag tror jag mest känner så friska, eller personer som i alla fall är friska flera år och ibland något år här och där behöver mer vårdkontakt. Tror inte tex mamma besöker vården speciellt ofta, jag hade inte gissat på en gång om året, och hon är ju nära 80 i alla fall.

Oj det var ovanligt, men ni har tur i genlotteriet då. Äldre i min omgivning verkar alltid ha diverse provtagningar, medicinjusteringar, sjukgymnastik och annat på gång. Sen har jag såklart ett gäng som vägrar gå, men som sagt borde, när de väl tar sig dit är ju allt så långt gånget.

 

[Avalbane]

Mmm exakt, om det är samma så kan ju personen som lägger om/läkaren också se om det blir bättre eller sämre...

Och tänker jag det gäller väl allting? Om läkaren vårdar en patient som blir bättre kan hen notera det och få erfarenhet, om läkaren vårdar en patient som inte blir bättre så kan hen notera det och få en erfarenhet.

Dvs människor lär ju genom hela livet och om uhm Zlatan hade stått och skjutit bollar på ett dolt mål hela livet utan att någonsin kunna se om bollen träffar målet är det ju inte säkert att han skulle utvecklats till att träffa det oftare. Och han skulle oavsett inte ens vetat om han blev bättre eller sämre. Deppigt liv dessutom, stå och skjuta bollar i blindo och inte veta om någon någonsin träffade.

I extremfallet om en läkare bara såg alla patienter en gång skulle hen ju kunna tex ordinera X och inte veta om den fungerat på en enda patient, men ändå fortsätta så hela livet.

(för jag menar med den stressen, tror man läkarna sitter och spanar i alla journalerna fem veckor senare för att se om patienten kommit tio gånger till för samma sak med tio nya läkare)

I detta fall var hon även student så fick utbildning samtidigt.
Var lite "bråkigt" med omläggningen som inte ville fastna helt med tejp osv så hon fick fundera lite extra för att få ihop allt på köpet.

 

[Roheryn]

Finns det människor som är så friska att de inte har återkommande problem om det så är en envis influensa/luftrörsbesvär, psykisk ohälsa eller värk.

Eh, ja...?

Jag är 55, äter inga mediciner och har inga fysiska besvär. Min senaste kontakt med sjukvården var i mars 2024 då jag gjorde en hysterektomi. Den föregicks av ca 1 års kontakt med vården, undersökningar osv. men dessförinnan minns jag knappt när jag sökte vård för egen del senast. Tror det var 2010 i samband med en bihåleinflammation...

Så för min del vore det ju helt onödigt med en "fast" läkare - ge mig vemsomhelst med rätt kompetens, liksom, om jag skulle bryta foten eller få urinvägsinfektion! Så kan vi spara de fasta vårdkontakterna till dem som behöver!

 

[Badger]

Oj det var ovanligt, men ni har tur i genlotteriet då. Äldre i min omgivning verkar alltid ha diverse provtagningar, medicinjusteringar, sjukgymnastik och annat på gång. Sen har jag såklart ett gäng som vägrar gå, men som sagt borde, när de väl tar sig dit är ju allt så långt gånget.

Ja alltså hon fick en gång en app (med människokontakt i) för artrosträning för några år sedan. Men den fungerade mycket bra blev mycket bättre, så det blev nog inte så mycket återbesök på det. Vet inte om det är ovanligt eller vanligt. Jag hade nog tänkt det var vanligt att inte ha mycket.

 

[Bison]

Finns det människor som är så friska att de inte har återkommande problem om det så är en envis influensa/luftrörsbesvär, psykisk ohälsa eller värk.

Ofta även om man har problem som kräver specialistvård i något skede så behandlas det kroniska ofta av allmänvården, då är det otroligt skönt att slippa behöva dra sin historia varenda gång man är där. Något som jag dock sällan upplever eftersom jag nästa alltid får olika läkare ändå pga av läkarbrist. Även inom specialistvården får man ju olika läkare varenda gång.

Tror jag varit på VC två gånger under min livstid utöver ordinerade blodprover.

 

[monster1]

Ja alltså hon fick en gång en app (med människokontakt i) för artrosträning för några år sedan. Men den fungerade mycket bra blev mycket bättre, så det blev nog inte så mycket återbesök på det. Vet inte om det är ovanligt eller vanligt. Jag hade nog tänkt det var vanligt att inte ha mycket.

Jag skulle nog säga att det är väldigt ovanligt att man är så frisk vid åttio. Mina föräldrar är i samma ålder och de har en hel del krämpor och deras vänner har också krämpor i varierande stadier för att inte tala om de som redan är döda.

 

[Enya]

Generellt har jag aldrig haft mycket läkarkontakter på vc, min journal har varit rätt tom de första 30 åren, utöver återkommande öroninflammationer en gång om året och astmakoll hos sköterska. Det ser inte riktigt ut så längre men är inte heller överdrivet mycket, hade jag inte haft astma och gastric sleeveoperationen som ska följas upp så hade jag inte haft någon anledning att bokas in för kontrollbesök heller, då hade det inte ens varit ett besök om året gissar jag. Till terapeuten går jag en gång i veckan dock.

 

[JohannaB]

Jag förstår helt att man föredrar en fast läkare om man får välja.
De flesta av oss föredrar ju en fast frisör, tandläkare, massör och chef också liksom.

Bara att samma läkare som bestämde vilka prover som skulle tas sedan bedömer dem och beslutar om fortsatt utredning känns rimligt för mig. Sen har jag själv inga problem med att läkare byts, och söker man akut är det ju den läkare som jobbar då som man får ha. Likaså med tandläkare (eller frisör) också förstås.

Så nej, inget problem att man inte får ha fast läkare. Men får man välja tror jag de flesta skulle föredra att ha en och samma om man fick?