Flytta eller bo kvar och renovera?

[strawberrysylt]

I Stockholm krävs många års köande för att få en hyresrätt hyfsat centralt, typ ett halvt liv. De flesta jag känner som bor kvar har hoppat runt i andra hand några år, om de inte haft turen att ha föräldrar som kunnat bistå med en handpenning till en 1:a och sedan kunnat köpa upp sig. De som bor i villa/radhus som jag känner (medel/höginkomsttagare) bor 45-60 min från stan med kollektivtrafik.
Många har flyttat till pendlingsorter ännu längre från stan om man har möjlighet att jobba på distans några dagar/vecka.

Jag bor i näst största staden, här finns fler hyresrätter och de är lättare att få, stan är ju också väldigt mycket mindre. Men många bor med 2 barn i en trea eller ett i en tvåa länge, lite compact living. Har flera kompisar vars sovrum är en klädkammare med bara en säng och förvaring på höjden . Och vi pratar fortfarande medel-höginkomsttagare.
Även här känner jag många som flyttat till kringliggande kommuner/län för att kunna köpa hus. De vi känner som bor i villa har av olika anledningar snuskigt höga löner (på bekostnad av annat) eller har haft tur i det genetiska lotteriet med föräldrar som kunnat hjälpa till.
Vi hade nog kunnat köpa en villa då min sambo har tur i sitt lotteri, men är totalt ointresserade av arbetet det medför.
Hade gladeligen bott i hyresrätt i samma område jag bor i men har för få ködagar då jag inte visste att jag skulle bo här fören för 10 år sedan, men står i bostadskö för att förhoppningsvis kunna flytta till hyresrätt senare i livet och då få loss det kapital som tills vidare får ligga i en bostadsrätt.

Jag bor 12 minuter med tunnelbana från centralen. En lägenhet, inget fancy alls men rätt storlek kostar från 7 miljoner.
En villa kostar från 11 miljoner.
Hyresrätter finns, men inte många. Nu har jag stått över 20 år i hyreskö. Men när jag loggade in och kollade hittade jag inte en enda lägenhet i en storlek som var ok för oss.

Så har man inte 11 miljoner är inte en villa ett alternativ. Och hyresrätter sjukt svåra att få! Klart majoriteten bor i bostadsrätter.

Tack!

Ät det arbetsmarknaden/lönerna (som går till boende...) i Sthlm som lockar eller utbudet av aktiviteter eller en blandning?
Jag förstår ju att många vill bo där och jag menar inte att låta dömande, men jag är väl en okunnig lantis i detta.

Här kan vi ju läsa i tidningen om "X och Y bytte stressen i storstan mot villa i lilla X-by, har skaffat getter och alpackor" och det kan jag ju förstå, såklart jag som bor här.
Men det är väl omvänt såklart och vissa skulle få lappsjuka här (men det skrivs det inte om tror jag, när X och Y fick nog och flyttade tbx). Men vad är det de flesta vill åt?

 

[grodan21]

Tack!

Ät det arbetsmarknaden/lönerna (som går till boende...) i Sthlm som lockar eller utbudet av aktiviteter eller en blandning?
Jag förstår ju att många vill bo där och jag menar inte att låta dömande, men jag är väl en okunnig lantis i detta.

Här kan vi ju läsa i tidningen om "X och Y bytte stressen i storstan mot villa i lilla X-by, har skaffat getter och alpackor" och det kan jag ju förstå, såklart jag som bor här.
Men det är väl omvänt såklart och vissa skulle få lappsjuka här (men det skrivs det inte om tror jag, när X och Y fick nog och flyttade tbx). Men vad är det de flesta vill åt?

Du behöver inte bo i Stockholm eller Göteborg för att bostäder ska vara dyra i inköp

 

[Görel]

Tack!

Ät det arbetsmarknaden/lönerna (som går till boende...) i Sthlm som lockar eller utbudet av aktiviteter eller en blandning?
Jag förstår ju att många vill bo där och jag menar inte att låta dömande, men jag är väl en okunnig lantis i detta.

Här kan vi ju läsa i tidningen om "X och Y bytte stressen i storstan mot villa i lilla X-by, har skaffat getter och alpackor" och det kan jag ju förstå, såklart jag som bor här.
Men det är väl omvänt såklart och vissa skulle få lappsjuka här (men det skrivs det inte om tror jag, när X och Y fick nog och flyttade tbx). Men vad är det de flesta vill åt?

Rätt många av oss är härifrån och har släkt och nätverk här. Det är väl inte så konstigt att man vill vara kvar i sitt sammanhang?

 

[monster1]

Tack!

Ät det arbetsmarknaden/lönerna (som går till boende...) i Sthlm som lockar eller utbudet av aktiviteter eller en blandning?
Jag förstår ju att många vill bo där och jag menar inte att låta dömande, men jag är väl en okunnig lantis i detta.

Här kan vi ju läsa i tidningen om "X och Y bytte stressen i storstan mot villa i lilla X-by, har skaffat getter och alpackor" och det kan jag ju förstå, såklart jag som bor här.
Men det är väl omvänt såklart och vissa skulle få lappsjuka här (men det skrivs det inte om tror jag, när X och Y fick nog och flyttade tbx). Men vad är det de flesta vill åt?

Själv är jag född där och har hela min familj och släkt där (men bor ju själv i småland), men det är ju en anledning. Många flyttar ju dit för att de får jobb eftersom många stora företag har sina huvudkontor i storstäderna. För min typ av tjänst kommer det ut ca 1 jobb var annat till vart tredje år att söka i den region(!) jag bor i nu medan det i stockholm ligger ute 10 i månaden. Tätheten med allt är mycket högre, restauranger, bio, teater, föreningsliv, kurser allt finns. Det finns också en möjlighet till anonymitet eller att hitta sin specifika klick av specialintresserade människor. Det finns massor med saker jag inte ens kan göra här eftersom utbudet helt enkelt inte finns och då menar jag inte bara åka kollektivt :P . Här finns i stället ett lägre tempo, mer ytor och en möjlighet till ett boende jag inte skulle haft om jag bott kvar i Stockholm.

 

[Görel]

Ska väl tillägga att jag skrev mitt inlägg från en parkbänk på Södermalm i Stockholm, ett par kvarter ifrån där jag är född, och även ett par kvarter från min nuvarande bostad. För att förtydliga vad jag menar med härifrån.

 

[Palermo]

Tack!

Ät det arbetsmarknaden/lönerna (som går till boende...) i Sthlm som lockar eller utbudet av aktiviteter eller en blandning?
Jag förstår ju att många vill bo där och jag menar inte att låta dömande, men jag är väl en okunnig lantis i detta.

Här kan vi ju läsa i tidningen om "X och Y bytte stressen i storstan mot villa i lilla X-by, har skaffat getter och alpackor" och det kan jag ju förstå, såklart jag som bor här.
Men det är väl omvänt såklart och vissa skulle få lappsjuka här (men det skrivs det inte om tror jag, när X och Y fick nog och flyttade tbx). Men vad är det de flesta vill åt?

Jo, såna artiklar ser vi nog alla. Men det är ju ändå från landsbygden till städerna befolkningen har rört sig de senaste 100 åren eller så. Googlar du på "grå våg" ser du också barnfamiljer som flyttar från bilberoende, pendling och snöskottning till stan. Det är alltså X och Y som får nog och flyttar tillbaka.

 

[Palermo]

Ska väl tillägga att jag skrev mitt inlägg från en parkbänk på Södermalm i Stockholm, ett par kvarter ifrån där jag är född, och även ett par kvarter från min nuvarande bostad. För att förtydliga vad jag menar med härifrån.

Jag har inte riktigt den grejen, eller jag hade haft det i huvudstaden i ett annat land, i så fall.

Men LUGNET! Den inre frid som fyller en när man är i staden! Jag som inte ens trivs särskilt bra i Stockholm (av okända skäl nästan den enda hyfsat stora stad jag har varit i som jag inte gillar riktigt), blir ändå lite lycklig av att tänka på att sitta på en parkbänk när man skriver.

När jag har varit i mitt sommarhus på bonnlandet en lite längre tid, dvs mer än tre-fyra dagar, blir jag helt fylld av lugn när jag rullar in i stan igen på väg hem. Jag känner nog att jag äger mig själv mer, jag har tydligare gränser och jag behöver inte anstränga mig för att hävda dem, i stan.

 

[skiesabove]

Jo, såna artiklar ser vi nog alla. Men det är ju ändå från landsbygden till städerna befolkningen har rört sig de senaste 100 åren eller så. Googlar du på "grå våg" ser du också barnfamiljer som flyttar från bilberoende, pendling och snöskottning till stan. Det är alltså X och Y som får nog och flyttar tillbaka.

Det gjorde jag nyligt!

Vi orkade inte. Och det är så otroligt skönt att barnet nu har kort promenad till skolan, vi kan ta bussen till centrum så att jag slipper köra bil. Slipper snöskottning, slipper underhåll, slipper vansinniga elräkningar...

Det krävs en del kötid här i Luleå för att få en bra hyresrätt, och dom större är ganska dyra.

Vi köpte en bostadsrätt i precis det område vi ville ha istället. Det är inte Stockholmspriser, men lägenheten var dyrare än en del hus långt ut i kommunen är. Billigare än lägenheter i centrum dock, det har spårat lite här också och det finns lägenheter för 5 millar och hus för 10 millar...

Till TS: köp inte hus om du inte har massa inkomst över... Ostadigt världsläge och priserna på allt husrelaterat stiger just nu (som el, virke, hantverkare, bränsle).

 

[Palermo]

Det gjorde jag nyligt!

Vi orkade inte. Och det är så otroligt skönt att barnet nu har kort promenad till skolan, vi kan ta bussen till centrum så att jag slipper köra bil. Slipper snöskottning, slipper underhåll, slipper vansinniga elräkningar...

Det krävs en del kötid här i Luleå för att få en bra hyresrätt, och dom större är ganska dyra.

Vi köpte en bostadsrätt i precis det område vi ville ha istället. Det är inte Stockholmspriser, men lägenheten var dyrare än en del hus långt ut i kommunen är. Billigare än lägenheter i centrum dock, det har spårat lite här också och det finns lägenheter för 5 millar och hus för 10 millar...

Till TS: köp inte hus om du inte har massa inkomst över... Ostadigt världsläge och priserna på allt husrelaterat stiger just nu (som el, virke, hantverkare, bränsle).

Även om inte marknaden är perfekt, särskilt inte bostadsmarknaden, så måste man ju ändå se det som att prislägen berättar något om hur attraktiva olika bostäder är. Det finns småorter där hela hus, både villor och lägenhetshus, står övergivna. Samtidigt är det alltså dyrare centralt i (ändå ganska lilla orten) Luleå än runtomkring. Mot hur prislägena ser ut, kan man tycka att frågan om vad som är bra med att bo i staden verkar lite aningslös? Folk slåss ju om bostäderna med hjälp av varje krona de kan skrapa fram.

 

[Dorinda]

Tack!

Ät det arbetsmarknaden/lönerna (som går till boende...) i Sthlm som lockar eller utbudet av aktiviteter eller en blandning?
Jag förstår ju att många vill bo där och jag menar inte att låta dömande, men jag är väl en okunnig lantis i detta.

Här kan vi ju läsa i tidningen om "X och Y bytte stressen i storstan mot villa i lilla X-by, har skaffat getter och alpackor" och det kan jag ju förstå, såklart jag som bor här.
Men det är väl omvänt såklart och vissa skulle få lappsjuka här (men det skrivs det inte om tror jag, när X och Y fick nog och flyttade tbx). Men vad är det de flesta vill åt?

Min familj bor här. Så jag har noll planer på att flytta! Promenadavstånd till föräldrar och systrar är viktigt för mig.
Sen gillar jag utbudet av roliga aktiviteter, både för barn och vuxna! Vi nyttjar det mycket!

Vi har inte en så betungande boendekostnad, iom att vi inte köpt någon villa för 11 miljoner.
Vi arbetar inte ens heltid och har en väldigt trevlig vardag där det blir pengar över varje månad utan att vi räknar på något.
Jag tjänar rätt bra och min make helt ok!

Är förskolan skräp kan man byta. Är arbetsgivaren skräp, kan man oxå byta. Det passar mig bättre än att bo på landet!

 

[skiesabove]

Även om inte marknaden är perfekt, särskilt inte bostadsmarknaden, så måste man ju ändå se det som att prislägen berättar något om hur attraktiva olika bostäder är. Det finns småorter där hela hus, både villor och lägenhetshus, står övergivna. Samtidigt är det alltså dyrare centralt i (ändå ganska lilla orten) Luleå än runtomkring. Mot hur prislägena ser ut, kan man tycka att frågan om vad som är bra med att bo i staden verkar lite aningslös? Folk slåss ju om bostäderna med hjälp av varje krona de kan skrapa fram.

Ja precis. Jag skulle tro att den största anledningen är att det är skitjobbigt och dyrt att köra bil hela långa mörka vintern. Och sen måste man köra på sommaren också. Köra barnen till skolan, till träning, köra för att handla, köra till gymmet, köra dit det går att cykla på cykelväg.

Och vill man gå ut på krogen blir man ju ruinerad av att ta taxi hem om man bor på landet, då kan man lika gärna ta en hotellnatt.

 

[starcraft]

Tack!

Ät det arbetsmarknaden/lönerna (som går till boende...) i Sthlm som lockar eller utbudet av aktiviteter eller en blandning?
Jag förstår ju att många vill bo där och jag menar inte att låta dömande, men jag är väl en okunnig lantis i detta.

Här kan vi ju läsa i tidningen om "X och Y bytte stressen i storstan mot villa i lilla X-by, har skaffat getter och alpackor" och det kan jag ju förstå, såklart jag som bor här.
Men det är väl omvänt såklart och vissa skulle få lappsjuka här (men det skrivs det inte om tror jag, när X och Y fick nog och flyttade tbx). Men vad är det de flesta vill åt?

Vi väljer att bo där vi bor för att vi har familjen på rimligt avstånd, gångavstånd till vänner. Vi har aktivt valt bort bil och behöver därför nära till kollektivtrafik som går regelbundet och gångavstånd till affären och kunna ta taxi vid behov till exempel, cykla till jobbet och kunna byta jobb vid behov. Och vi bor inte i stan, men tillräckligt centralt i vår kommun och i en bra region för att det ska funka.

Det gjorde jag nyligt!

Vi orkade inte. Och det är så otroligt skönt att barnet nu har kort promenad till skolan, vi kan ta bussen till centrum så att jag slipper köra bil. Slipper snöskottning, slipper underhåll, slipper vansinniga elräkningar...

Det krävs en del kötid här i Luleå för att få en bra hyresrätt, och dom större är ganska dyra.

Vi köpte en bostadsrätt i precis det område vi ville ha istället. Det är inte Stockholmspriser, men lägenheten var dyrare än en del hus långt ut i kommunen är. Billigare än lägenheter i centrum dock, det har spårat lite här också och det finns lägenheter för 5 millar och hus för 10 millar...

Till TS: köp inte hus om du inte har massa inkomst över... Ostadigt världsläge och priserna på allt husrelaterat stiger just nu (som el, virke, hantverkare, bränsle).

Nä hus blir det inte , trots alla påtryckningar från släktingar som tycker det är det enda rätta och ekonomiskt smarta trots att de la typ 10' på elräkningen...

Nej, jag förstår inte heller hur det ens kan vara pengarna i sjön att få en varm och praktisk bostad som vanligen har all bekvämlighet man behöver, och med fastighetssköteri som ingår.

De flesta saker man över tid lägger mycket pengar på, är ju inte sådant som senare kan säljas med vinst. Maten äter man upp, man sparar den inte tills det lönar sig att sälja den. Kläderna använder man och sliter på, man sparar dem inte för kommande försäljning. Jag hör aldrig någon säga att det är pengarna i sjön att köpa kläder och mat.

Väldigt sant. Kom på mig själv med just detta när jag tänkte att det kanske är att kasta pengar i sjön att betala någon tusenlapp extra i hyresrätt.. man "kastar pengar i sjön" hela tiden ju i så fall. Om vi får ett boende vi trivs med, på en plats vi vill bo och vi har ekonomiskt utrymme och dessutom en fantastisk flexibilitet på bostadsmarknaden så är det ju inte bortkastade pengar!

Vill tacka alla som svarat. Jag har verkligen fått massa bra perspektiv och även om alla inte älskar varken lägenheter eller hyresrätter så har svaren verkligen fått mig att fundera på vad jag värdesätter i mitt liv/boende.

 

[vemsomhelst123]

Tack!

Ät det arbetsmarknaden/lönerna (som går till boende...) i Sthlm som lockar eller utbudet av aktiviteter eller en blandning?
Jag förstår ju att många vill bo där och jag menar inte att låta dömande, men jag är väl en okunnig lantis i detta.

Här kan vi ju läsa i tidningen om "X och Y bytte stressen i storstan mot villa i lilla X-by, har skaffat getter och alpackor" och det kan jag ju förstå, såklart jag som bor här.
Men det är väl omvänt såklart och vissa skulle få lappsjuka här (men det skrivs det inte om tror jag, när X och Y fick nog och flyttade tbx). Men vad är det de flesta vill åt?

Jag hade gärna varit en sån som flyttade till x-by, och har på nära håll sett en sån x-by växa fram, men få har privilegiet som jag har att egentligen kunna jobba fullt på distans. Jag hade gärna bott i mindre städer också, tex Linköping och Norrköping har lockat mig, lite enklare med hyresrätter än Stockholm men billigt att köpa varken villa eller bostad är det ju inte. Banken räknar ju också på värdet som du lånar till så du har ju mindre låneutrymme i en billigare stad (där du ändå oftast behöver belåna dig med ett par miljoner minst). Sen är det många jobb som bara finns på några ställen, min största arbetsmarknad ligger egentligen i Stockholm, jag borde bo där för att kunna lönehoppa lite mer. Och som många andra skrivit, familj, vänner osv. Det är också otroligt bekvämt att bo som jag gör, gång/cykelavstånd till allt, bilen behövs knappt, den säljs nog vad det lider och så blir det bilpool eller hyrbil de gånger bil behövs. Man kan också åka mycket taxi korta sträckor för kostnaden av en eller två bilar..

 

[vemsomhelst123]

Vi väljer att bo där vi bor för att vi har familjen på rimligt avstånd, gångavstånd till vänner. Vi har aktivt valt bort bil och behöver därför nära till kollektivtrafik som går regelbundet och gångavstånd till affären och kunna ta taxi vid behov till exempel, cykla till jobbet och kunna byta jobb vid behov. Och vi bor inte i stan, men tillräckligt centralt i vår kommun och i en bra region för att det ska funka.



Nä hus blir det inte , trots alla påtryckningar från släktingar som tycker det är det enda rätta och ekonomiskt smarta trots att de la typ 10' på elräkningen...

Väldigt sant. Kom på mig själv med just detta när jag tänkte att det kanske är att kasta pengar i sjön att betala någon tusenlapp extra i hyresrätt.. man "kastar pengar i sjön" hela tiden ju i så fall. Om vi får ett boende vi trivs med, på en plats vi vill bo och vi har ekonomiskt utrymme och dessutom en fantastisk flexibilitet på bostadsmarknaden så är det ju inte bortkastade pengar!

Vill tacka alla som svarat. Jag har verkligen fått massa bra perspektiv och även om alla inte älskar varken lägenheter eller hyresrätter så har svaren verkligen fått mig att fundera på vad jag värdesätter i mitt liv/boende.

Tror jag vet ungefär var du bor, uppväxt i ”hoodsen” det var jättebra att köpa villa där när vi var små och våra föräldrar (om du är uppväxt i villa) gjorde bra affärer, nu, not so much tror jag.

 

[bettysmatte]

Till TS: köp inte hus om du inte har massa inkomst över... Ostadigt världsläge och priserna på allt husrelaterat stiger just nu (som el, virke, hantverkare, bränsle).

Just nu? Priser har stigit sedan pandemin, och ännu värre sedan Ukraina-kriget.

 

[vemsomhelst123]

Har du inte pengar att lägga in i bostaden är det i alla fall dyrare att köpa här. Den billigaste 2:an kostar 1.7 miljoner, vilket blir 11-12 tkr inkl amortering, vilket inte är säkert att du får tillbaka vid försäljningen. Den näst billigaste 2:an kostar 2.4 miljoner, vilket blir en månadskostnad på 14-15 tkr. Sen behöver det sättas av pengar till underhåll, vitvaror som går sönder.

Ja här med. Motsvarande storlek för vår lägenhet kostar nog 10-12000 i hyra och det är ungefär vad vi betalar (dock låg belåning). Men amorteringen kan man ju inte riktigt räkna in.

 

[starcraft]

Tror jag vet ungefär var du bor, uppväxt i ”hoodsen” det var jättebra att köpa villa där när vi var små och våra föräldrar (om du är uppväxt i villa) gjorde bra affärer, nu, not so much tror jag.

Mina föräldrar köpte villa i krisen på 90-talet så de gjorde ju ett kap! Men den värdeförändringen kommer man nog inte se framöver skulle jag gissa här omkring.

 

[strawberrysylt]

Rätt många av oss är härifrån och har släkt och nätverk här. Det är väl inte så konstigt att man vill vara kvar i sitt sammanhang?

Nej, det är inte konstigt. Tänkte mer på dem som flyttar ifrån sin familj för att staden lockar.

Jo, såna artiklar ser vi nog alla. Men det är ju ändå från landsbygden till städerna befolkningen har rört sig de senaste 100 åren eller så. Googlar du på "grå våg" ser du också barnfamiljer som flyttar från bilberoende, pendling och snöskottning till stan. Det är alltså X och Y som får nog och flyttar tillbaka.

Ja, det har du ju rätt i. Man hör mer om "gröna vågen".

Jag har inte riktigt den grejen, eller jag hade haft det i huvudstaden i ett annat land, i så fall.

Men LUGNET! Den inre frid som fyller en när man är i staden! Jag som inte ens trivs särskilt bra i Stockholm (av okända skäl nästan den enda hyfsat stora stad jag har varit i som jag inte gillar riktigt), blir ändå lite lycklig av att tänka på att sitta på en parkbänk när man skriver.

När jag har varit i mitt sommarhus på bonnlandet en lite längre tid, dvs mer än tre-fyra dagar, blir jag helt fylld av lugn när jag rullar in i stan igen på väg hem. Jag känner nog att jag äger mig själv mer, jag har tydligare gränser och jag behöver inte anstränga mig för att hävda dem, i stan.

Åh. Sådär har jag aldrig hört nån beskriva det faktiskt.
Det känns konstigt för mig, men det är ju bara att tänka att det blir tvärtom mot för mig.

Sen om just Sthlm. Jag har flera ggr tänkt att jag ska ge Sthlm "en riktig chans", jag tror jag spenderat max två veckor sammanlagt där under mitt liv och jag har väl inte sett så jättemycket, så för mig känns det mest som trängsel och betong. Men det vore kul att nån gång åka och se mer i lugn och ro. Jag kommer nog längta hem efter ett tag, men ändå .
Andra stora städer finns det som jag gillar.

Det gjorde jag nyligt!

Vi orkade inte. Och det är så otroligt skönt att barnet nu har kort promenad till skolan, vi kan ta bussen till centrum så att jag slipper köra bil. Slipper snöskottning, slipper underhåll, slipper vansinniga elräkningar...

Det krävs en del kötid här i Luleå för att få en bra hyresrätt, och dom större är ganska dyra.

Vi köpte en bostadsrätt i precis det område vi ville ha istället. Det är inte Stockholmspriser, men lägenheten var dyrare än en del hus långt ut i kommunen är. Billigare än lägenheter i centrum dock, det har spårat lite här också och det finns lägenheter för 5 millar och hus för 10 millar...

Till TS: köp inte hus om du inte har massa inkomst över... Ostadigt världsläge och priserna på allt husrelaterat stiger just nu (som el, virke, hantverkare, bränsle).

Det låter faktiskt skönt.
Jag har ju bott närmre centrum tidigare, en kort period mitt i smeten, längre perioder med promenadavstånd till smeten. Men som sagt, för mig har det varit starkt förknippat med ung och utan barn (menar inte att jag festat massa alltså, men ändå). Men jag tar till mig vad ni skriver och öppnar upp min världsbild.

Även om inte marknaden är perfekt, särskilt inte bostadsmarknaden, så måste man ju ändå se det som att prislägen berättar något om hur attraktiva olika bostäder är. Det finns småorter där hela hus, både villor och lägenhetshus, står övergivna. Samtidigt är det alltså dyrare centralt i (ändå ganska lilla orten) Luleå än runtomkring. Mot hur prislägena ser ut, kan man tycka att frågan om vad som är bra med att bo i staden verkar lite aningslös? Folk slåss ju om bostäderna med hjälp av varje krona de kan skrapa fram.

Jo, jag förstår att folk vill bo i städerna jag förstår att priserna inte varit vad de är annars, men jag känner inga stadsmänniskor IRL som jag kan prata om sånt med.

Min familj bor här. Så jag har noll planer på att flytta! Promenadavstånd till föräldrar och systrar är viktigt för mig.
Sen gillar jag utbudet av roliga aktiviteter, både för barn och vuxna! Vi nyttjar det mycket!

Vi har inte en så betungande boendekostnad, iom att vi inte köpt någon villa för 11 miljoner.
Vi arbetar inte ens heltid och har en väldigt trevlig vardag där det blir pengar över varje månad utan att vi räknar på något.
Jag tjänar rätt bra och min make helt ok!

Är förskolan skräp kan man byta. Är arbetsgivaren skräp, kan man oxå byta. Det passar mig bättre än att bo på landet!

Ja, det låter faktiskt skönt.

Ja precis. Jag skulle tro att den största anledningen är att det är skitjobbigt och dyrt att köra bil hela långa mörka vintern. Och sen måste man köra på sommaren också. Köra barnen till skolan, till träning, köra för att handla, köra till gymmet, köra dit det går att cykla på cykelväg.

Och vill man gå ut på krogen blir man ju ruinerad av att ta taxi hem om man bor på landet, då kan man lika gärna ta en hotellnatt.

Jag har cykelavstånd till jobbet (13 km) och min man jobbar hemifrån.
Visar sig den förskola/skola vi har närmast vara bra kommer vi ha cykelavstånd (2,5 km) (om vi får cykelvägen det pratas om, men det verkar så nu iaf peppar peppar!), annars blir det bil. Väljer barnet att gå gymnasiet här sedan går det buss.
Ska vi handla blir det bil, det går bussar, men har jag inget busskort (hade grymt subventionerat från jobbet första året vi bodde här, men det drogs in) blir det dyrare än bil.
Tyvärr fick jag pussla med lite skjuts på vintern även när jag hade busskort då det inte går någon passande på helgen. Var med i lokaltidningen om det t om, men fick ingen för det. Så det var/är lite synd.
En del skjutsade av barnet till aktiviteter kommer det bli sen, så är det, men rätt bra här vi det ändå.
Men jag tar till mig era svar. Det är intressant det här att det liksom är såhär det ser ut här och jag har liksom aldrig tänkt jättemycket på hur de tänker de som väljer stan, bara vetat att det inte är för mig och vad jag prioriterar.
-----

Tack för era svar alla som svarat mig .

 

[Palermo]

Nej, det är inte konstigt. Tänkte mer på dem som flyttar ifrån sin familj för att staden lockar.



Ja, det har du ju rätt i. Man hör mer om "gröna vågen".



Åh. Sådär har jag aldrig hört nån beskriva det faktiskt.
Det känns konstigt för mig, men det är ju bara att tänka att det blir tvärtom mot för mig.

Sen om just Sthlm. Jag har flera ggr tänkt att jag ska ge Sthlm "en riktig chans", jag tror jag spenderat max två veckor sammanlagt där under mitt liv och jag har väl inte sett så jättemycket, så för mig känns det mest som trängsel och betong. Men det vore kul att nån gång åka och se mer i lugn och ro. Jag kommer nog längta hem efter ett tag, men ändå .
Andra stora städer finns det som jag gillar.



Det låter faktiskt skönt.
Jag har ju bott närmre centrum tidigare, en kort period mitt i smeten, längre perioder med promenadavstånd till smeten. Men som sagt, för mig har det varit starkt förknippat med ung och utan barn (menar inte att jag festat massa alltså, men ändå). Men jag tar till mig vad ni skriver och öppnar upp min världsbild.


Jo, jag förstår att folk vill bo i städerna jag förstår att priserna inte varit vad de är annars, men jag känner inga stadsmänniskor IRL som jag kan prata om sånt med.




Ja, det låter faktiskt skönt.



Jag har cykelavstånd till jobbet (13 km) och min man jobbar hemifrån.
Visar sig den förskola/skola vi har närmast vara bra kommer vi ha cykelavstånd (2,5 km) (om vi får cykelvägen det pratas om, men det verkar så nu iaf peppar peppar!), annars blir det bil. Väljer barnet att gå gymnasiet här sedan går det buss.
Ska vi handla blir det bil, det går bussar, men har jag inget busskort (hade grymt subventionerat från jobbet första året vi bodde här, men det drogs in) blir det dyrare än bil.
Tyvärr fick jag pussla med lite skjuts på vintern även när jag hade busskort då det inte går någon passande på helgen. Var med i lokaltidningen om det t om, men fick ingen för det. Så det var/är lite synd.
En del skjutsade av barnet till aktiviteter kommer det bli sen, så är det, men rätt bra här vi det ändå.
Men jag tar till mig era svar. Det är intressant det här att det liksom är såhär det ser ut här och jag har liksom aldrig tänkt jättemycket på hur de tänker de som väljer stan, bara vetat att det inte är för mig och vad jag prioriterar.
-----

Tack för era svar alla som svarat mig .

Jag har i princip aldrig skjutsat mitt barn, numera vuxen. Eftersom vi har bott i stan. När han gick i gymnasiet övernattade hans kompisar en hel del, pga bristfällig kollektivtrafik till deras kranskommuner. Det upplevde jag som väldigt tryggt i en annars lite instabil åldersfas.

 

[monster1]

Sen om just Sthlm. Jag har flera ggr tänkt att jag ska ge Sthlm "en riktig chans", jag tror jag spenderat max två veckor sammanlagt där under mitt liv och jag har väl inte sett så jättemycket, så för mig känns det mest som trängsel och betong. Men det vore kul att nån gång åka och se mer i lugn och ro. Jag kommer nog längta hem efter ett tag, men ändå .
Andra stora städer finns det som jag gillar.

Stockholm är faktiskt grönare (och blåare) än de flesta mindre stadskärnor runt om i landet. Jag vet för jag har jämfört i jobbet. Håller man sig borta från centralen och gamla stan, är det en väldigt god grön procent i resten av centrala Stockholm. Stockholm är en väldigt vacker stad.