Förklara beroende för ny dejt?

[Tonto]

Ja, jag tillhör den kategorin där detta är en dealbeaker, och alla vanligen förekommande sådana vill jag veta om innan jag går vidare med något. Har en förälder som är mindre fungerande alkoholist.
Det är en såpass stor grej, och ligger för mig i samma liga som rökning, allvarlig annan sjukdom som påverkar förhållandet eller något liknande. De andra två (rökning eller annan allvarlig sjukdom) är inte dealbeakers för just mig, men är inte osannolikt att vara det för någon annan - och därför ligger de för mig i samma kategori. Dvs informera om asap.

Jag informerar t.ex. om min autism innan jag går på dejt med någon, i fall att man ser det som en deal breaker.

 

[Lingon]

Jag informerar t.ex. om min autism innan jag går på dejt med någon, i fall att man ser det som en deal breaker.

Ja, det är ju upp till dig. Jag tror inte man kan förvänta sig eller kräva att någon ska öppna upp om något personligt på första dejten eller redan innan första dejten. Är det viktigt för en själv får man fråga det.

 

[Voeux]

Ja, jag tillhör den kategorin där detta är en dealbeaker, och alla vanligen förekommande sådana vill jag veta om innan jag går vidare med något. Har en förälder som är mindre fungerande alkoholist.
Det är en såpass stor grej, och ligger för mig i samma liga som rökning, allvarlig annan sjukdom som påverkar förhållandet eller något liknande. De andra två (rökning eller annan allvarlig sjukdom) är inte dealbeakers för just mig, men är inte osannolikt att vara det för någon annan - och därför ligger de för mig i samma kategori. Dvs informera om asap.

Jag ifrågasätter inte att det är en dealbreaker, jag förstår att det är det för många. Men om du har dealbreakers som du anser är viktiga att få information om asap så ligger det också på ditt ansvar lika mycket att informera om detta, asap. En person du träffar kan inte läsa tankar. För mig är exempelvis inte sjukdomar dealbreakers men däremot pälsdjursallergi. Hur ska folk kunna veta vilka dealbreakers folk har? Ska de rabbla allt som möjligtvis kan tänkas vara en dealbreaker på första dejten? Även känsliga och personliga saker som kan vara jobbiga att prata om? Det känns inte som en jättekul dejt, rent spontant.

 

[Lickety]

Jag ifrågasätter inte att det är en dealbreaker, jag förstår att det är det för många. Men om du har dealbreakers som du anser är viktiga att få information om asap så ligger det också på ditt ansvar lika mycket att informera om detta, asap. En person du träffar kan inte läsa tankar. För mig är exempelvis inte sjukdomar dealbreakers men däremot pälsdjursallergi. Hur ska folk kunna veta vilka dealbreakers folk har? Ska de rabbla allt som möjligtvis kan tänkas vara en dealbreaker på första dejten? Även känsliga och personliga saker som kan vara jobbiga att prata om? Det känns inte som en jättekul dejt, rent spontant.

Om jag har en ovanlig dealbreaker så behöver jag förstås informera om den. Gärna så tidigt som möjligt. Men beroenden av olika slag ligger inte i den kategorin, som jag ser det.

 

[Voeux]

Om jag har en ovanlig dealbreaker så behöver jag förstås informera om den. Gärna så tidigt som möjligt. Men beroenden av olika slag ligger inte i den kategorin, som jag ser det.

Då ser vi det olika

 

[McFlurry]

Jag gillar @Malibu_Stacy s förslag så att han också får reda på att det är något mer än att du tex inte gillar alkohol.

För jag tänker att det handlar om två saker. Dels att berätta för dejten så att han kan ta ställning till om han vill träffa en alkoholist, och dessutom en som är mitt i det. Och det kan man kanske tycka är lite tidigt att dela med sig av efter en dejt. Men dels handlar det ju också om att skydda dig själv @pepp från att hamna i situationer där alkohol förekommer.

Jag har själv aldrig druckit alkohol och har därmed sagt orden "Jag dricker inte" många gånger i mitt liv. Vissa frågar varför, andra gör det inte. Så de orden i sig gör inte att jag inte hamnar i situationer där alkohol inte förekommer. Att någon vill ta en öl eller två till lunchen är inga problem för mig men för dig blir det ju ett problem om du hamnar i en sån situation.

 

[Lickety]

Jag informerar t.ex. om min autism innan jag går på dejt med någon, i fall att man ser det som en deal breaker.

Jag informerar om medberoendet och strulet under uppväxten, för det kan påverka än idag. Brukar raskt presentera några ex som jag umgås med ibland också.

 

[Valerianovna]

Personligen hade jag inte förväntat mig att någon skulle berätta innan man träffas, på första dejten eller kanske ens på femte. Däremot är ett aktivt missbruk naturligtvis en dealbreaker för mig, och även ett missbruk som ligger några år tillbaka i tiden. Men jag tänker om det skulle framkomma att en part är aktiv i ett beroende och att den andra parten inte vill befatta sig med det behöver det inte vara svårare än att man inte träffas mer?

 

[Lickety]

Äh, strunt samma.

 

[tanten]

Personligen hade jag inte förväntat mig att någon skulle berätta innan man träffas, på första dejten eller kanske ens på femte. Däremot är ett aktivt missbruk naturligtvis en dealbreaker för mig, och även ett missbruk som ligger några år tillbaka i tiden. Men jag tänker om det skulle framkomma att en part är aktiv i ett beroende och att den andra parten inte vill befatta sig med det behöver det inte vara svårare än att man inte träffas mer?

För egen del skulle jag nog hellre få reda på fakta innan jag själv upptäcker det. Dvs jag hunnit utveckla känslor och det visar sig att jag dejtar en aktiv alkis.

Jag vill kunna ta ställning till fakta. Mest nog för att det är en så stor sak för mig.
Kanske är @pepp s dejt bekväm med det. Jag hade inte varit det. Men ärligast är väl att låta dejten själv avgöra situationen? Inte upptäcka så småningom.

 

[jeennnnyy]

För egen del skulle jag nog hellre få reda på fakta innan jag själv upptäcker det. Dvs jag hunnit utveckla känslor och det visar sig att jag dejtar en aktiv alkis.

Jag vill kunna ta ställning till fakta. Mest nog för att det är en så stor sak för mig.
Kanske är @pepp s dejt bekväm med det. Jag hade inte varit det. Men ärligast är väl att låta dejten själv avgöra situationen? Inte upptäcka så småningom.

Jag skulle inte heller varit sugen på att dejta en alkoholist, men tycker faktiskt inte pepp behöver berätta redan nu om hon inte vill. Kanske ses de bara en gång till och då kan jag verkligen förstå att det känns ”onödigt” att berätta, utgår från att det är en jättejobbig sak att prata om. Det är ju inte som att man har en skyldighet att berätta om alla dina brister och sjukdomar för alla man stöter på. Träffas de några gånger till håller jag med om att det bästa är att berätta.

 

[Lingon]

För egen del skulle jag nog hellre få reda på fakta innan jag själv upptäcker det. Dvs jag hunnit utveckla känslor och det visar sig att jag dejtar en aktiv alkis.

Jag vill kunna ta ställning till fakta. Mest nog för att det är en så stor sak för mig.
Kanske är @pepp s dejt bekväm med det. Jag hade inte varit det. Men ärligast är väl att låta dejten själv avgöra situationen? Inte upptäcka så småningom.

Men om det är viktigt för dig får du ju fråga. Du kan inte anta eller kräva att personen ska öppna upp sig om känsliga personliga saker på första dejten. Det är ingen jobbintervju eller audition.

 

[Breaktown]

Jag ifrågasätter inte att det är en dealbreaker, jag förstår att det är det för många. Men om du har dealbreakers som du anser är viktiga att få information om asap så ligger det också på ditt ansvar lika mycket att informera om detta, asap. En person du träffar kan inte läsa tankar. För mig är exempelvis inte sjukdomar dealbreakers men däremot pälsdjursallergi. Hur ska folk kunna veta vilka dealbreakers folk har? Ska de rabbla allt som möjligtvis kan tänkas vara en dealbreaker på första dejten? Även känsliga och personliga saker som kan vara jobbiga att prata om? Det känns inte som en jättekul dejt, rent spontant.

Precis det här tänkte jag också skriva. Jag fattar verkligen att man har dealbreakers som gör ett förhållande omöjligt och att man vill veta det så snart som bara möjligt. Jag har såna också. Men det är ju verkligen inte samma sak som att förvänta sig att personen, en främling, tidigt ska informera om just de sakerna som man själv ser som dealbreakers. Det är ju fullkomligt omöjligt för en främling att veta vilka dessa är.

Däremot informera om det faktum att man inte dricker alkohol alls innan det riskerar att uppstå en sådan situation tycker jag är självklart. Framför allt för sin egen skull. Men det ger ju också den andra personen en liten förvarning. Är den andra personen någon som ser detta som en dealbreaker, pga egna problem, problem hos närstående eller liknande så lär ju sådan information vara något man reagerar på och vilja veta mer om. Samtidigt som en person som inte tycker att detta är något att bry sig om (om ni förstår vad jag menar) inte kommer att regaera nämnvärt, och för en sådan person är det antagligen inte lika bråttom.

 

[Sagohöst]

Jag tänker att du inte har någon skyldighet att berätta @pepp. Har som flera andra erfarenhet av alkoholberoende i min närhet vilket gör att jag inte ger mig in på det spåret igen, det kostar för mycket. Men det gör också att jag är väldigt, väldigt vaksam på signaler och beteenden hos de jag dejtar och har också avslutat dejtande med personer som jag ser har ett riskbeteende i frågan. Så ansvaret ligger hos båda är min ingång. Nu har ju du en insikt i din problematik @pepp. Många har inte det.

 

[Sebastian]

For din egen del burde du kanskje fortelle nok til at han ikke tar med alkohol selv, det kan friste deg mer enn du kan stå imot. Jeg har venner som ikke drikker, men som ikke har noe imot at andre gjør det. Men en av mine beste venner har/har hatt alkoholproblem og det er veldig vanskelig når andre drikker, da drar han før de andre når fristelsen begynner å bli stor.

 

[tanten]

Däremot informera om det faktum att man inte dricker alkohol alls innan det riskerar att uppstå en sådan situation tycker jag är självklart. Framför allt för sin egen skull. Men det ger ju också den andra personen en liten förvarning.

Flera svar utgår från att TS inte dricker. Men det är ju det hon gör. Hon är aktiv alkis. Hon dricker. Alltså kan hon inte säga till dejten att hon inte dricker. Hon borde inte dricka. men det är en helt annan sak.

Att be om stöd att låta bli alkohol känns som en första självklar sak. Men att ljuga och säga att man inte dricker är väl lite ...magstarkt?

 

[pepp]

Flera svar utgår från att TS inte dricker. Men det är ju det hon gör. Hon är aktiv alkis. Hon dricker. Alltså kan hon inte säga till dejten att hon inte dricker. Hon borde inte dricka. men det är en helt annan sak.

Att be om stöd att låta bli alkohol känns som en första självklar sak. Men att ljuga och säga att man inte dricker är väl lite ...magstarkt?

Precis! Jag har inte slutat dricka än, jag försöker låta bli så gott det går tills dess att jag får professionell hjälp.

 

[Milosari]

Nr femtioelva på bollen upptäckte jag

 

[Kiwifrukt]

Jag skulle själv aldrig vilja vara tillsammans med en person som har ett beroende, lika lite som jag skulle vilja vara tillsammans en rökare (jag mår dåligt av den lukten) och definitivt inte en pälsdjursallergiker. Så jag förstår absolut er som säger att ni själva hade velat veta. Men samtidigt kan jag förstå om @pepp inte är bekväm med att berätta det på andra dejten. Andra dejten är fortfarande väldigt, väldigt tidigt in i bekantskapen (förutsatt att det inte är en person man känt på ett annat sätt tidigare), och jag hade inte velat vräka ut jättepersonliga saker om mig själv inför någon så pass okänd person redan då. De kanske kommer fram till att de inte vill träffas mer efter andra dejten även om hon inte berättat om alkoholen, varför ska hon berätta det då?

Om @pepp säger något i stil med "jag kan inte dricka alkohol" till honom så är det väl någon slags medelväg, hon basunerar inte ut sina problem för öppen ridå och hon ljuger heller inte och säger att hon inte dricker. Som @Breaktown skrev, är alkohol ett känsligt kapitel för dejten lär ju han nappa på det betet och börja fråga. "Kan inte dricka" kan ju vara allt från att man för tillfället går på smärtstillande för att man stukat foten/har mensvärk via att man blir så överjordiskt bakfull att man inte tycker det är värt det, till att ha rena missbruksproblem.

Jag hade nog inte känt mig bekväm med att berätta väldigt privata saker på ett så pass tidigt skede som dejt två.

 

[Valerianovna]

För egen del skulle jag nog hellre få reda på fakta innan jag själv upptäcker det. Dvs jag hunnit utveckla känslor och det visar sig att jag dejtar en aktiv alkis.

Jag vill kunna ta ställning till fakta. Mest nog för att det är en så stor sak för mig.
Kanske är @pepp s dejt bekväm med det. Jag hade inte varit det. Men ärligast är väl att låta dejten själv avgöra situationen? Inte upptäcka så småningom.

Jag menade inte att man själv skulle behöva upptäcka det, utan tänkte att de flesta faktiskt ändå erkänner på egen hand inom en rimlig tid, och respekterar att nästan alla avstår från att ha en relation med en person som missbrukar. Jag skulle också bli besviken naturligtvis, om det skulle framkomma efter några månader. Och visst, om en person i ett aktivt beroende sa det till mig direkt så hade jag varit tacksam då en kärleksrelation kunde avskrivas, men samtidigt hade jag inte förväntat mig sådan öppenhet direkt, om du förstår hur jag menar. Att vara öppen med något sådant direkt till fel person (vilket inte går att bedöma innan man känner någon) kan leda till en del tråkiga konsekvenser för den beroende även om de reder upp livet direkt därefter.