Förklara beroende för ny dejt?

[Breaktown]

Flera svar utgår från att TS inte dricker. Men det är ju det hon gör. Hon är aktiv alkis. Hon dricker. Alltså kan hon inte säga till dejten att hon inte dricker. Hon borde inte dricka. men det är en helt annan sak.

Att be om stöd att låta bli alkohol känns som en första självklar sak. Men att ljuga och säga att man inte dricker är väl lite ...magstarkt?

Jag borde kanske varit tydligare men jag svarade på den mer allmänna ddiskussionen om dealbreakers och när dessa behöver avslöjas. Inte ett förslag till hur specifikt TS skulle uttrycka sig.

 

[Malibu_Stacy]

Ja, jag tillhör den kategorin där detta är en dealbeaker, och alla vanligen förekommande sådana vill jag veta om innan jag går vidare med något. Har en förälder som är mindre fungerande alkoholist.
Det är en såpass stor grej, och ligger för mig i samma liga som rökning, allvarlig annan sjukdom som påverkar förhållandet eller något liknande. De andra två (rökning eller annan allvarlig sjukdom) är inte dealbeakers för just mig, men är inte osannolikt att vara det för någon annan - och därför ligger de för mig i samma kategori. Dvs informera om asap.

Här kan jag dock då tycka att ansvaret ligger hos dig att fråga, snarare än att kräva att den andra ska öppna sig om något så känsligt för någon som den träffat 1-2 gånger.
Den som har en dealbreaker är den som ska fråga tycker jag, eftersom den andra personen omöjligt kan veta det och det kan vara väldigt svårt att öppna upp sig för någon man själv inte känner så bra eller ens vet om man vill träffa igen.

 

[Lickety]

Här kan jag dock då tycka att ansvaret ligger hos dig att fråga, snarare än att kräva att den andra ska öppna sig om något så känsligt för någon som den träffat 1-2 gånger.
Den som har en dealbreaker är den som ska fråga tycker jag, eftersom den andra personen omöjligt kan veta det och det kan vara väldigt svårt att öppna upp sig för någon man själv inte känner så bra eller ens vet om man vill träffa igen.

Ja, då tycker vi olika.

 

[iNHALE]

Sedan jag separerade från exet som drack mycket så har jag lärt mig att fråga vad dejten har för förhållande till alkohol. Jag tror det var dejt nr 2 eller 3 med min nuvarande sambo som jag lyfte frågan ang hur hans alkoholvanor ser ut samtidigt som jag själv la fram min problematik kring alkohol och att jag själv inte dricker. Jag tänker att man får väga för och nackdelar gällande att berätta/inte berätta och fundera över hur man själv påverkas av de olika alternativen. Ibland kan det vara en fördel för en själv att sas get it over with på ett tidigt stadium och ibland kan det vara en fördel att vänta, allt beror ju på vilken kemi man får med dejten och hur det känns. Jag och min sambo fick en väldigt bra connection redan första dejten och därför kändes det angeläget att ta upp det tidigt. Känns det "meh..." på första dejten och fortfarande lite halvdant på andra så finns det ju ingen anledning att stressa fram detaljerna utan då kan det räcka med att man ber dejten att inte ta med alkohol.

 

[Enya]

Pappa började dricka när han var 13 år gammal, blev fort alkoholist. Men han fungerade bra, var periodare så det gick att dölja rätt bra för flera personer ändå. När han träffade mamma insåg hon efter ett tag att när han drack blev han ju onödigt full, men han var ju dansk...., där emellan var det ingen alkohol och inga problem. De kom mer och mer smygande synliga även för henne när han började lita på att hon fans kvar för honom, lovade att inte dricka och mamma försökte hjälpa honom att låta bli. Det gick rätt ok i början, de gifte sig och bröllopsnatten tillbringade hon ensam och han asfull. Som om han nu var trygg i att han kunde dricka mer fritt. Det var också där det blev sämre och 16 år senare hade han supit bort fru, fyra barn, syskon, företag och sig själv. Han dog i en bilolycka, men inte ens dagarna innan han dog erkände han att han var alkoholist. I hans ögon drack han bara lite mycket ibland. No big deal liksom. När mamma gift sig med honom berättade hans familj om alkoholproblemen som han haft i så många år redan. Då hade hon ju redan känslor och trodde sig kunna hjälpa honom.

För min mammas skull skulle jag önska att någon tog henne vid sidan redan när hon träffade den här charmerande snygga unga mannen första gången och sa "han är alkoholist, inget att bli involverad i", så hade hon sluppit bekymmer, sorg och misshandel. Och i förlängningen hade fem barn sluppit allt missbruket fört med sig...

Detta är en orsak till varför jag tycker att man alltid ska vara ärlig om man har ett alkoholmissbruk/missbruk väldigt tidigt, så att den andra kan få en ärlig chans att dra sig undan från detta alternativt välja att stanna kvar och satsa. Det här är ju inte som en sjukdom vilken som helst, funktionsnedsättning eller fobi, det är ett missbruk som påverkar andra personer i stor grad och som, nog uteslutande, skapar sorg och bedrövelse för betydligt fler personer än bara den som utövar missbruket.

Självklart gör man som man vill och självklart är det ingen lätt sak att ta upp och blotta sig själv med. Det bästa vore kanske att inte dejta alls före man löst sina issues med alkohol. Men även det står en fritt att välja hur man vill.

 

[Valerianovna]

Självklart gör man som man vill och självklart är det ingen lätt sak att ta upp och blotta sig själv med. Det bästa vore kanske att inte dejta alls före man löst sina issues med alkohol. Men även det står en fritt att välja hur man vill.

Jag håller med dig i allt du skriver, och det är fruktansvärt det barn (och andra anhöriga) till aktiva missbrukare går igenom.
Just det här jag taggat pratar man om inom NA/AA och även inom tolvstegsprogrammet, just för att ett aktivt beroende drabbar alla som håller en kär.

 

[tuaphua]

Jag förstår att det är otroligt svårt att berätta att man har ett aktivt missbruk av något slag. Men jag personligen skulle helst få reda på det så tidigt som möjligt, innan jag investerat för mycket tid och känslor.
Jag dejtade en man ett tag som berättade på vår 2:a dejt att han var nykter alkoholist. Och jag kände "fine" iom att det inte var ett aktivt missbruk. Vi dejtade inte jättelänge. Men iaf några månader. Och det var aldrig ngt problem. Det avslutades mer för att jag inte kände tillräckligt. Han har mig veterligen hållit sig nykter i ca 10 år nu och har familj.
Så något liknande hade inte stört mig alls.
Men jag skulle inte orka vara tillsammans med någon som har ett aktivt missbruk, av något slag.
Så jag hade uppskattat om någon berättar sådant.
Och visst borde jag fråga innan och det har jag kunnat få med i dejting-profil då jag för typ 10 år sedan nätdejtade. Men när man som i Pepps fall blir ihop-parade av andra fattar jag att det blir knepigare att dra upp alla sina dealbreakers. Blir ju som ngt förhör liksom..

 

[startpompe]

Jag lever med en nykter alkoholist, tar det slut mellan oss och jag skulle träffa någon ny skulle jag vilja veta det rätt så omgående om personen var nykter alkoholist och definitivt om han var aktiv alkoholist. Vore han aktiv skulle det definitivt vara en dealbreaker, jag tror faktiskt det även skulle vara en dealbreaker om personen bara hade enstaka år som nykter. Men med det sagt hade det inte behöva kommit på de första dejterna, men ändå hyfsat snabbt.

Min sambo berättade det för mig första gången vi träffades tror jag (jobbade ihop, så inte på nån dejt) när vi allmänt pratade om alkohol. Han sa att han inte kunde dricka, jag fattade inte alls vad de innebär utan tänkte mer att han inte gillade och tänkte inte mer på det sen.

 

[Ainon]

Jag hade velat veta tidigt. Kanske inte nödvändigast första dejten men kanske när man träffats ett par/ några veckor. Hade känns mig väldigt lurad om det kommit fram mycket senare när man investerat tid och känslor i personen. Missbruk hade varit en dealbreaker för mig men faktiskt något jag inte tog upp med min (nu) man. Däremot så ’förhörde’ jag mig om barn, djur och var han skulle vilja bo (landet/stan) redan 2:a dejten då jag inte orkade träffa någon igen som inte hade samma mål som jag själv

I ts fall är det ju viktigt att det inte förekommer alkohol runt i kring så jag tycker det låter som en utmärkt idé att ta upp det lite redan 2:a dejten. Du behöver ju inte säga ’jag är alkoholist!’ redan utan mer ’bara så att du vet så kan jag inte ha alkohol runt mig’ eller något liknande.

 

[escodobe]

Här kan jag dock då tycka att ansvaret ligger hos dig att fråga, snarare än att kräva att den andra ska öppna sig om något så känsligt för någon som den träffat 1-2 gånger.
Den som har en dealbreaker är den som ska fråga tycker jag, eftersom den andra personen omöjligt kan veta det och det kan vara väldigt svårt att öppna upp sig för någon man själv inte känner så bra eller ens vet om man vill träffa igen.

Ja, jag har en del dealbreakers, och missbruk är en av dem. Men det tar jag upp efter ett par dejter. Jag kan liksom inte förvänta mig att någon annan ska varudeklarera sig av sig själv efter att ha träffats vid ett enda tidigare tillfälle, som i det här fallet.

 

[starcraft]

Jag som levt med missbrukare och personer som inte kan hantera alkohol så var det en dealbreaker för mig efter förra relationen, men trots det så jag anser inte att ts har någon skyldighet att meddela i ett tidigt stadium om inte frågan kommer upp. Innan man inleder ett förhållande kan jag tycka det är schysstast att ta upp det, men inte i ett tidigt dejting-stadium. Kommer frågan upp så ska man så klart vara ärlig, annars kommer det aldrig fungera i längden, men är det en dealbreaker för motparten så är det upp till den att ta upp det. Jag frågade nuvarande om alla mina dealbreakers tidigt. Men för ts egen skull och att underlätta nykterheten kan det vara bra att meddela att man önskar alkoholfria aktiviteter även i ett tidigt stadie.

 

[pepp]

Många som har det som dealbreaker ser jag.
Inser mer och mer att jag uppenbarligen kommer få leva ensam i flera år till.

Mycket av mitt drickande beror på att jag är väldigt ensam, därför jag uppskattar mitt jobb så mycket!

Det är ju åtminstone skönt att jag inte vill ha barn (vägrar föra dessa gener vidare)

 

[the_connemara]

Har man dealbreakers får man för bövelen själv ta ansvar för att fråga om dem! Gud vad svårt ni gör det för er? Har man trauman av alkoholmissbruk ligger väl det väldigt nära till hands att få insikt i folks relation till alkohol och alkoholvanor? Det är väl lite mer komplext än att man bara inte vill dejta en alkoholist eller?

@pepp Jag tänker att du berättar det som du mår bäst av. Känner du att det skaver för mycket att inte säga något alls så säger du det som du är bekväm med (missförstå mig rätt, fattar det är skitjobbigt). Men jag tycker du borde säga något så att du inte riskerar att erbjudas alkohol i nuläget.

 

[pepp]

Har man dealbreakers får man för bövelen själv ta ansvar för att fråga om dem! Gud vad svårt ni gör det för er? Har man trauman av alkoholmissbruk ligger väl det väldigt nära till hands att få insikt i folks relation till alkohol och alkoholvanor? Det är väl lite mer komplext än att man bara inte vill dejta en alkoholist eller?

@pepp Jag tänker att du berättar det som du mår bäst av. Känner du att det skaver för mycket att inte säga något alls så säger du det som du är bekväm med (missförstå mig rätt, fattar det är skitjobbigt). Men jag tycker du borde säga något så att du inte riskerar att erbjudas alkohol i nuläget.

Jag har ju själv dejtat en del alkoholister, för mig är det ingen dealbreaker så länge det inte påverkar mig.
T.ex S sa att han gick på "fight club möten" innan han sa att det var AA. Drack extremt lite under tiden med honom.
Sen har vi flertalet dåliga personer som jag raderat ur mitt liv (tack och lov)

Grejen är väl att jag måste lära mig vara själv. Och kunna hantera det utan alkohol.

Under helgerna har jag ju hunden, men han börjar vara gaggig och det är hemskt psykiskt påfrestande att se
Vill söka hjälp innan det oundvikliga händer.

 

[monster1]

Många som har det som dealbreaker ser jag.
Inser mer och mer att jag uppenbarligen kommer få leva ensam i flera år till.

Mycket av mitt drickande beror på att jag är väldigt ensam, därför jag uppskattar mitt jobb så mycket!

Det är ju åtminstone skönt att jag inte vill ha barn (vägrar föra dessa gener vidare)

Jag tror inte någon tänker att det är en bra ide att gå in i en relation med någon som har stora problem. Sen gör man ju det ändå, eftersom man tycker om personen ifråga och det kanske överskuggar problemet hur det nu ser ut. Sen tror jag inte att du dricker för att du är ensamen, du dricker för att du har en beroendesjukdom, har man en beroendesjukdom hittar man alltid en anledning (förr eller senare). Det kan tom vara så att du är ensam för att du dricker, beroendet hänger ju inte sällan ihop med andra destruktiva beteendemönster. Det betyder inte att du inte är värd kärlek och relationer, men kanske att du måste ta tag i ditt beroende och dina destruktiva beteenden först så kommer det andra sedan eller under tiden, vad vet jag. Du är helt klart värd, kärlek, närhet och allt annat fint. Ta tag i det här nu så du kommer ur eländet nu.

 

[tuaphua]

Jag har ju själv dejtat en del alkoholister, för mig är det ingen dealbreaker så länge det inte påverkar mig.
T.ex S sa att han gick på "fight club möten" innan han sa att det var AA. Drack extremt lite under tiden med honom.
Sen har vi flertalet dåliga personer som jag raderat ur mitt liv (tack och lov)

Grejen är väl att jag måste lära mig vara själv. Och kunna hantera det utan alkohol.

Under helgerna har jag ju hunden, men han börjar vara gaggig och det är hemskt psykiskt påfrestande att se
Vill söka hjälp innan det oundvikliga händer.

Jag tror det är rätt svårt att se till att alkoholismen inte drabbar ens partner.

Och som du själv skriver så måste du lära dig hantera dina känslor.

För mig är det big nono med folk som bara kör huvudet i sanden/flyr från sina problem och problematiska känslor. Det kan vara att man flyr genom missbruk eller bara försöka trycka undan allt. Om det är för mkt man bär på så kommer det drabba mig om vi har en relation så som jag vill ha, med gemensamt boende och liv(efter en period så klart).
Jag orkar inte med när min partner inte tar tag i vad det nu än är om det är stort. Jag har själv gått enormt mkt i terapi, lärt mig väldigt mkt om psykologi av det och läser folk väl. Men jag orkar inte vara partnerns behandlare. Och det finns risk att det blir så om partnern inte själv äger sina problem och tar hjälp av proffs inom det. Då blir det en osund obalans i relationen. Och för mig dör attraktionen då och relationen haltar.

 

[pepp]

Jag tror det är rätt svårt att se till att alkoholismen inte drabbar ens partner.

Och som du själv skriver så måste du lära dig hantera dina känslor.

För mig är det big nono med folk som bara kör huvudet i sanden/flyr från sina problem och problematiska känslor. Det kan vara att man flyr genom missbruk eller bara försöka trycka undan allt. Om det är för mkt man bär på så kommer det drabba mig om vi har en relation så som jag vill ha, med gemensamt boende och liv(efter en period så klart).
Jag orkar inte med när min partner inte tar tag i vad det nu än är om det är stort. Jag har själv gått enormt mkt i terapi, lärt mig väldigt mkt om psykologi av det och läser folk väl. Men jag orkar inte vara partnerns behandlare. Och det finns risk att det blir så om partnern inte själv äger sina problem och tar hjälp av proffs inom det. Då blir det en osund obalans i relationen. Och för mig dör attraktionen då och relationen haltar.

Nej gud, det orkar nog ingen.
Jag har ju en hel del skit bakom mig som jag bara tryckt bort, som lär komma fram nu.
Ser inte fram emot det.

 

[the_connemara]

Nej gud, det orkar nog ingen.
Jag har ju en hel del skit bakom mig som jag bara tryckt bort, som lär komma fram nu.
Ser inte fram emot det.

På sikt tror jag det hjälper dig att komma vidare och inte fastna där du är nu. Hoppas verkligen du får rätt hjälp så snart som möjligt, du är värd så mycket bra ❤ I ljuset bleknar trollen

 

[cirkus]

Hur gör man?
Om ni inte läst min dagbokstråd jag skrev så är jag alkoholist.

Vi har en andra dejt imorgon, vi ska äta godis, chips och se film.
En kompis tyckte att jag skulle berätta det ganska omgående. Men jag vet inte? Kanske är klokt att bara rycka plåstret?

Hur börjar man ens? Kanske fråga hur hans relation till alkohol är?

Jag som dejtar en nykter alkoholist förstod ganska direkt att han är just det. Jag frågade rakt ut om det är därför han inte dricker. Han svarade lika rakt ut. För mig är det snarast ett plus med nyktra dejter även om jag själv dricker alkohol.

 

[pepp]

Jag som dejtar en nykter alkoholist förstod ganska direkt att han är just det. Jag frågade rakt ut om det är därför han inte dricker. Han svarade lika rakt ut. För mig är det snarast ett plus med nyktra dejter även om jag själv dricker alkohol.

Hur förstod du?