mian1
Trådstartare
Jag blev så arg och så skärrad att jag inte ens kunde skälla på grannen som jag ville. Tror att han skämdes lite, men det eviga försvaret är att tikar alltid slåss. HANS tik slåss och attackerar allt som rör sig. Mina tikar slåss inte och inte de andra tikarna i området heller. Vi har tjatat i 8 år nu att han ska hålla sin ilskna hund kopplad (detta är hans andra ilskna schäfertik på de år vi bott här). Ändå är den alltid lös och han har inte ens koppel med sig. Går genom vår gård och sedan han blivit pensionär går han här dagligen trots att han har bättre och hundfria promenadvägar hemmavid. Vi vågar aldrig gå förbi hans gård för hunden hoppar på alla som går förbi. Hon är inte arg på människor och inte direkt arg på hästarna heller, men det är ändå otrevligt.
I dag var jag ute med liten dotter + hundarna. Ester är kopplad, men hon är så gammal och sjuk att hon sällan ens orkar ut på promenad. Kerstin är lös, men hon springer runt mig och skulle aldrig gå fram till vare sig människa eller djur, ingen jaktinstinkt heller och jag har hennes koppel med så att det tar 2 sekunder att koppla upp.
Plötsligt kommer grannens äckliga schäfer rusande. Kerstin har sett henne och kommer genast "fot". Jag skriker åt grannen för han brukar ju iallafall vara inom 100 meter :smirk: Han är gammal och stelbent och orkar inte springa så han lufsar på undertiden hans hund attackerar oss. Hugger Kerstin i baken. Kerstin gör inget för att försvara sig. Båda mina hundar skäller bara. Hade Kerstin försvarat sig så skulle min lilla dotter hamnat mitt emellan hundarna. Jag lyckas knuffa ner min dotter i diket och drar hundarna intill mig så att vi ska se större och farligare ut. Det funkar uppenbarligen för attacken avbryts och grannen kommer såsmåningom och får tag på sin hunds halsband. Vi pratar en stund och jag försöker få honom att förstå att MINA hundar inte vill slåss och de har inte rört hans hund. Visar Kerstins blödande skråma på bakbenet, men ändå är det tydligen lika mycket vårt fel eftersom "tikar alltid slåss". Att min dotter nästan hamnade mitt i ett hundslagsmål var bara "otur". Han ursäktade sig med att det sällan finns hundar ute så han tyckte att hans kunde springa lös. Som om han skulle ha möjlighet att koppla henne utan koppel
På väg tillbaka höll han faktiskt i hennes halsband då han gick förbi uppfarten och det var ju ganska fantastiskt.
Att prata med grannen är som att prata med en vägg. Hans uppfattning är att det är naturligt att hundar slåss, lika naturligt som att de springer lösa och inte uppfostras. En god uppfostran är att sparka hunden tills den "får respekt för folk".
Vi brukar hålla hundarna inne när vi vet att han är på gång förbi oss. Han brukar promenera vid 12-tiden varje dag. Fast så ska det inte behöva vara. Nu hade han dessutom inte ställt om sin klocka så det var därför vi mötte honom på promenaden.
Detta är andra gången på 8 åt som våra hundar blivit attackerade. Ester blev attackerad för något år sen. Då låg hon på rygg på vår uppfart och skrek samtidigt som hans hund gjorde utfall efter utfall. Då var det också TIKAR som slogs. Inte alls så att bara hans hund var agressiv. Hundens kullsyster avlivades vid 2 års ålder pga aggressivitet så hon är nog knappast som hon ska i huvudet den här heller.
Att polisanmäla två gånger på 8 år lär ju inte ge mycket till resultat och förutom hundproblemet är grannen en bra granne. Lyssnar inte, men hjälper gärna till och är en go gubbe.
Jag är gravid, fylld av vatten och har foglossningar så att hela kroppen värker. Jag kan inte försvara mitt barn och mina hundar mot en attackerande schäfer med mina bara händer. Och jag vägrar att låta mig attackeras igen!!!!! Alltså måste jag ha något med mig som gör att jag kan försvara mig mot den andra hunden. Vad??? Kan man använda sig av den elektriska flugsmällan? Har en utan skyddsnät, men ger den en tillräcklig stöt för att hunden ska backa undan och ge sig av? Jag är inte ute efter att ha ihjäl den andra hunden, men hon ska aldrig mer ge sig på oss!!!! MINA tikar ska inte bli rädda för andra hundar eller tikilskna. Ester lever dessutom på övertid och om hon skulle bli biten är det inte säkert att hon överlevt det.
I dag var jag ute med liten dotter + hundarna. Ester är kopplad, men hon är så gammal och sjuk att hon sällan ens orkar ut på promenad. Kerstin är lös, men hon springer runt mig och skulle aldrig gå fram till vare sig människa eller djur, ingen jaktinstinkt heller och jag har hennes koppel med så att det tar 2 sekunder att koppla upp.
Plötsligt kommer grannens äckliga schäfer rusande. Kerstin har sett henne och kommer genast "fot". Jag skriker åt grannen för han brukar ju iallafall vara inom 100 meter :smirk: Han är gammal och stelbent och orkar inte springa så han lufsar på undertiden hans hund attackerar oss. Hugger Kerstin i baken. Kerstin gör inget för att försvara sig. Båda mina hundar skäller bara. Hade Kerstin försvarat sig så skulle min lilla dotter hamnat mitt emellan hundarna. Jag lyckas knuffa ner min dotter i diket och drar hundarna intill mig så att vi ska se större och farligare ut. Det funkar uppenbarligen för attacken avbryts och grannen kommer såsmåningom och får tag på sin hunds halsband. Vi pratar en stund och jag försöker få honom att förstå att MINA hundar inte vill slåss och de har inte rört hans hund. Visar Kerstins blödande skråma på bakbenet, men ändå är det tydligen lika mycket vårt fel eftersom "tikar alltid slåss". Att min dotter nästan hamnade mitt i ett hundslagsmål var bara "otur". Han ursäktade sig med att det sällan finns hundar ute så han tyckte att hans kunde springa lös. Som om han skulle ha möjlighet att koppla henne utan koppel
På väg tillbaka höll han faktiskt i hennes halsband då han gick förbi uppfarten och det var ju ganska fantastiskt.
Att prata med grannen är som att prata med en vägg. Hans uppfattning är att det är naturligt att hundar slåss, lika naturligt som att de springer lösa och inte uppfostras. En god uppfostran är att sparka hunden tills den "får respekt för folk".
Vi brukar hålla hundarna inne när vi vet att han är på gång förbi oss. Han brukar promenera vid 12-tiden varje dag. Fast så ska det inte behöva vara. Nu hade han dessutom inte ställt om sin klocka så det var därför vi mötte honom på promenaden.
Detta är andra gången på 8 åt som våra hundar blivit attackerade. Ester blev attackerad för något år sen. Då låg hon på rygg på vår uppfart och skrek samtidigt som hans hund gjorde utfall efter utfall. Då var det också TIKAR som slogs. Inte alls så att bara hans hund var agressiv. Hundens kullsyster avlivades vid 2 års ålder pga aggressivitet så hon är nog knappast som hon ska i huvudet den här heller.
Att polisanmäla två gånger på 8 år lär ju inte ge mycket till resultat och förutom hundproblemet är grannen en bra granne. Lyssnar inte, men hjälper gärna till och är en go gubbe.
Jag är gravid, fylld av vatten och har foglossningar så att hela kroppen värker. Jag kan inte försvara mitt barn och mina hundar mot en attackerande schäfer med mina bara händer. Och jag vägrar att låta mig attackeras igen!!!!! Alltså måste jag ha något med mig som gör att jag kan försvara mig mot den andra hunden. Vad??? Kan man använda sig av den elektriska flugsmällan? Har en utan skyddsnät, men ger den en tillräcklig stöt för att hunden ska backa undan och ge sig av? Jag är inte ute efter att ha ihjäl den andra hunden, men hon ska aldrig mer ge sig på oss!!!! MINA tikar ska inte bli rädda för andra hundar eller tikilskna. Ester lever dessutom på övertid och om hon skulle bli biten är det inte säkert att hon överlevt det.
