hanhundar som inte går ihop

[Ela]

Vi har tre hundar i våran familj en tik och två hanar (kastrerade). Båda hanarna är stora blandraser, den ena är 7 år i år och den andra är snart 4.
Hanhundarna går inte ihop, om de skulle komma ihop slåss de på liv och död. Jag är tveksam till att jag får isär dom om jag är ensam hemma.
Den äldre hanhunden är dominant men fungerar bra tillsammans med de flesta andra hundar, tikar som hanar.
Den yngre hanen går ihop med ett fåtal andra hundar, de flesta inte. Eftersom denna hund varit indragen i en del slagsmål tidigare har vi sedan länge bestämt att han inte ska träffa andra hundar utanför familjen.
Själv går jag inte gärna på promenad med honom av rädsla för att möta andra hundar. Jag har honom alltid kopplad och det är inte så att han gör utfall osv men skulle det komma fram en lös hund "smäller det".
Jag har honom bara lös i trädgården som är inhägnad men även där är jag rädd att det ska komme en katt eller likande.
Sambon däremot har honom lös och bättre lydnad på honom än mig. Denna hund funkar på alla andra sätt kanon han är jätteglad i barn och älskar människor. Han gillar att vara med och älskar att vara i centum.

Nu till mitt problem.
Jag går runt och är rädd och har ständigt dåligt samvete. Rädd för att barnen ska missa grindarna eller att man ska råka släppa ihop dem. Yngsta barnet är ju bara 16 mån så hon förstår ju inte. Dåligt samvete har jag för att jag inte vågar ta med honom på promenad och att han tyvärr får sitta lite mycket i hundgården. Visserligen får han motion av sambon och är även med honom till jobbet då och då.
Nu ska eventuellt sambon börja ligga borta på veckorna och jag kommer då att vara ensam med hundarna.
Hur löser jag detta? Någon som har något bra tips?

 

[jassica]

Sv: hanhundar som inte går ihop

gud vad jobbigt!

hade jag varit du hade ajg funderat på en omplacering. alt,avlivning, det går ju inte för dig att ha en hund som du är rädd över vad han kan åastadkomma, och jag begriper för allt i världen inte hur ni klarar av att ha hundar i erat hem som inte får komma ihop p.ga att de kan ha ihjäl varandra.

Varken ni eller hundarna kan ju må bra över detta..

 

[bestatjejen]

Sv: hanhundar som inte går ihop

Antingen tar du hjälp av någon som kan hjälpa er komma till en lösning på prblemet.
Annars får ni nog faktiskt omplacera hunden så han kan komma till någon som har tiden för honom..

 

[Adrenochrome]

Sv: hanhundar som inte går ihop

Det verkar som din rädsla styr hundens beteende. Du verkar inte kunna fokusera i nuet, utan vad som kanske händer längre fram. Sånt känner hundar av.

Eftersom denna hund varit indragen i en del slagsmål tidigare har vi sedan länge bestämt att han inte ska träffa andra hundar utanför familjen.

Vad som hänt tidigare är ganska ointressant eftersom hundar lever i nuet. Och att aldrig få träffa andra hundar gör ju att denna hund knappast kommer kunna ära sig hundspråket och veta hur den ska bete sig. Träning ger färdighet. Ju mer man vistas i olika situationer med sin hund dessto bättre blir den ju på den sociala biten.

Själv går jag inte gärna på promenad med honom av rädsla för att möta andra hundar. Jag har honom alltid kopplad och det är inte så att han gör utfall osv men skulle det komma fram en lös hund "smäller det".

Här låter du ännu en gång din rädsla styra beteendet. Jag säger INTE du ska ha honom lös, men du fokuserar INTE på nuet, du fokuserar så hårt på framtiden och VAD som kanske kan hända.

Jag har honom bara lös i trädgården som är inhägnad men även där är jag rädd att det ska komme en katt eller likande.

samma här.

Sambon däremot har honom lös och bättre lydnad på honom än mig.

Din sambo kanske inte har denna rädsla i sig och kanske är mer konsekvent i sina handlingar. Han kanske inte tillåter hunden göra/bete sig hur som helst i olika situationer. Menas, han kanske kan läsa av hunden bättre än dig, i tid menar jag.

Hur löser jag detta? Någon som har något bra tips?

Du löser detta genom träning. Någon annan väg finns faktiskt inte. Kanske du kan gå en kurs till att börja med.

 

[Sandra_L]

Sv: hanhundar som inte går ihop

Vad är det för ras ?

 

[Jeeves]

Sv: hanhundar som inte går ihop

Känner väl igen det där med hanhundar som inte går ihop i a f. Vi hade ett tag tre st, varav två av dem gick ihop i ett par år innan det small och då fick vi ha alla tre separat. Vi hade hundgårdar, grindar mellan olika rum plus ett helt separat hundrum med tre avdelningar. Hundrummet var kanonfint, kaklat och med spolhörna, matplatser etc men inte var det roligt att ha hund på det sättet. Frustrationen var ju stor varje gång vi skulle växla hund och en av dem fick vara hos oss medan de andra två skulle stanna i hundrummet.

Det gick hyfsat när vi arbetade med hund, tränade mycket med dem etc så att de var riktigt aktiverade. När vi sedan pensionerade den gamle och jag så småningom slutade helt att jobba med hund nr 2 då blev det väldigt stressande för alla inblandade.

En incident med gammelhund o unghund skedde i hundgården, de hade alltid gått ihop men plötsligt blev det konkurrens om matte vid öppning av dörren och de rök ihop. Trots upprepade försök att få kontroll på dem så slutade unghunden inte med sina angrepp förrän den gamle låg på sidan, illa tilltygad. Inte förrän då kunde jag heller komma emellan och få bort unghunden. Det blev djursjukhus och dyr behandling av den gamle.

Andra gången var det hund nr 3 som öppnade ytterdörren ( som ngn glömt att låsa inifrån ), kom in i hallen och rök där ihop med gammelhunden. Resultatet blev en svår ögonskada på ena hunden.

Ingen mådde bra av denna ständiga oro o stress så vår lösning blev omplacering av gammelhunden inom familjen. Han skulle få leva ett lugnare liv, bli bortskämd och slippa bli åsidosatt när de yngre fick mer tid till träning av oss.

Sen blev allt lite lättare och just nu har vi en kastrerad hane + en ungtik. De går fint ihop och livet är mkt lugnare på alla sätt.

Mitt råd är absolut att ni försöker omplacera, gärna inom släkt eller hos ngn som ni vet kommer att ge hunden ett riktigt aktivt liv. Särskilt en hund som beter sig så som du beskriver skulle må bättre av en mer aktiv tillvaro men i en kanske lite lugnare hemmiljö.

Jag vet att det inte är ett lätt beslut med omplacering, det är ju en familjemedlem, men om man vet att de får det bra känns det i a f lite lättare.