Hjälp! Omöjlig dotter!

[mimmipigg]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Kan fungera med en äldre stabil hund som man litar på, men med en valp fungerar det definitivt inte.
Till ts:
Barn med selektiv hörsel är svåra att nå, jag tror att man får göra en "tjuvfritt-plats" åt jycken och sen vara stenhård.
Vi har haft en grind i trappen och när djuren hoppat/krupit upp i trappen har det varit "tjuvfritt".
Kanske kan lite konsekvenspedagogik nå dottern?
När hon gör något hon verkligen vill göra så får ni störa och hitta på annat tills dottern blir irriterad och sen ta diskussionen och jämföra med hur hon behandlar jycken.

 

[Gnist]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Jo, men nu svarade jag från den givna situationen

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Säg till dottern på skarpen eller lämna bort hunden för hundens skull.
Din dotter förstår att hon gör fel och det är inte ljuvligt när hon säger att hon ska vara snäll mot hunden mot att hon får en leksak, det är utstuderat, hon får något för sin egen vinning för att göra det hon ska göra utan tillsägelse.

Jag har en omplacering från en familj där barnen (tre stycken) fick göra vad de ville, eller rättare sagt de fick inte men gjorde ändå.

Han var 6 månader när jag hämtade honom och är nu 1,5 år han blir fortfarande så stressad när det kommer barn att jag måste lugna honom genom att hålla i honom.
Barnen och icke hundkunniga tror att han tycker det är roligt med barn, men inte på det viset att han blir så uppstressad att man inte får kontakt med honom.

Min dotter var 4 när vi skaffade vår nuvarande gammelhund, en helt otroligt snäll hund som man kunde göra vad som helst med
Dottern älskade att leka "baka baka kaka" på hans mage och han gjorde ju inget, men för den sakens skull så var det ju inte ok, det var inte ok att hon härjade med honom eller att hon var elak mot honom.

En gång fick jag säga till henne, hon ville klä ut hunden i kläder jag sa då att vår hund är snäll och jag vill att han ska förbli snäll, en hund som man är elak mot blir elak tillbaka.
Din dotter bör förstå hundens behov, om hon inte gör det så bör du omplacera hunden för ni lär få problem den dagen hunden säger ifrån.

Vad din dotter behöver är att lära sig att man får göra vad man vill så länge det inte skadar en själv eller någon annan.
Det är din uppgift som förälder att leda din dotter på rätt väg genom att vara konsekvent och rättvis själv.

 

[Calazirya]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Kan fungera med en äldre stabil hund som man litar på, men med en valp fungerar det definitivt inte.

Jag skulle aldrig låta Zaga säga ifrån till mitt barn, Zaga litar på att JAG fixar situationer inom flocken som är obehagliga. Det mitt ansvar som tråkmorsa och hundägare att lösa situationen inte hunden.

Men det är min åsikt

 

[älgen]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Jag tänkte mer på att valptänder är väldigt vassa.
Tumlar barnet omkring och busar för mycket trode det ju bli ett eller annat risp av en tand iaf. Och därmed läge att förklara att om man inte slutar så kan det bli värre,

 

[havreflinga]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Hunden lyder som sagt och ja, jag önskar att hunden kunde säga ifrån men hon e så snäll så...

Jag förstår inte riktigt vad du menar. Vad är det du säger åt hunden, som hon lyder? Säger du åt både hund och dotter att sluta busa, och då lyder bara hunden?

Våra hundar har varit jättebra på att säga ifrån själva. De börjar försiktigt och trappar upp ifall sonen inte respekterar dem. Men de var ju vuxna när sonen föddes. Vi har inte skällt på dem när de morrar. Däremot har vi berömt dem när de självmant gått undan.

Valpar har ju sylvassa tänder, så om hon får bli riktigt less på dottern kanske dottern fattar.

Skälla till högt i örat på sonen brukar funka, har vår hund upptäckt. Då blir sonen rädd och börjar gråta, och då förklarar vi varför hunden blev arg.

 

[Gnist]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Sådant händer ofta när valpar och barn leker, men om valpen själv ska markera när den blir less, så kommer den att bita ordentligt och vid 5 månaders ålder bör de flesta valptänder vara utbytta mot de permanent tänderna (om än de inte är fullt utväxta) och då kan det bli hyfsade skador och blir barnet då rädd för hunden, så riskerar man att det händer några saker.

1) Hunden känner barnets rädsla och anser sig stå över barnet i rang
2) Hunden har lärt sig att den får som den vill genom att bitas
3) Barn och hund kommer inte att ha en god och fungerande relation

Man ska som vuxen förälder och hundägare ta sitt ansvar och alltid vara den som styr upp situationen. Detta får hunden att lita på att ägaren fixar detta och det får också den positiva konsekvensen att barn och hund har en fortsatt god relation.

Det är enligt min åsikt aldrig hundens uppgift att uppfostra ägarens barn om vad som är ok eller inte..

 

[Jippjapp]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Godmorgon och tack för alla inlägg!

Nu så, jag har kanske varit otydlig med den där meningen om hon skulle få leksaker. Det är INTE ljuvligt som så, MEN min dotter är en sån som inte vill kramas, inte vill mysa, hon vill bara leka (jag vet att hon älskar mig endå, men vissa barn är ju mer mysiga än andra) och det kändes verkligen som om hon förstod att hon varit "för mycket" mot våran valp.

Vill också upplysa att duracell fröken INTE har fått några leksaker...

Jag tycker heller inte att hunden ska säga ifrån, MEN det vore nog bra NÅNGÅNG..
För x antal månader sen morrade valpen åt min dotter, vilket jag förbjöd SKARPT, för något morrande mot barn är inte acceptabelt i mina öron (nu ska ni vara snälla, jag ÄR nybörjare med hund, men tycker mig ha klarat det bra, hittills )

Tycker fortfarande att grinden verkar bra, inte som permanent lösning, men som tillfällig mur mellan de två odjuren.

Denna vecka har det gått ganska bra, dottern har varit snällare, men jag är endå så skeptisk...

Tycker ni att det är ok att dottern och valpen springer utomhus med en käpp och busar?? Ibland är det svårt att veta var "gränsen går"...

 

[Jippjapp]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Jag förstår inte riktigt vad du menar. Vad är det du säger åt hunden, som hon lyder? Säger du åt både hund och dotter att sluta busa, och då lyder bara hunden?

Ja alltså, om jag tycker att deras busande går till överdrift, och om jag säger "nej" till hunden så släpper hunden genast leksaken / strumpan / ja whatever. Lite värre med dottern...

Givetvis berömmer jag hunden genast.

 

[Jippjapp]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Sådant händer ofta när valpar och barn leker, men om valpen själv ska markera när den blir less, så kommer den att bita ordentligt och vid 5 månaders ålder bör de flesta valptänder vara utbytta mot de permanent tänderna (om än de inte är fullt utväxta) och då kan det bli hyfsade skador och blir barnet då rädd för hunden, så riskerar man att det händer några saker.

Nu är det ju så att min dotter är gjord av sten. (tyvärr) Hon lipar sällan och när man tror att hon fått sig en fet smäll, skrattar hon och springer vidare...

Hon är en riktigt killtjej.

 

[mizz]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!



Ska jag gå på ADHD-stuket, eller ADD som flickor får så säger jag konsekvent inmatning av vad hon inte får göra. Har du tur så har hon fått in det lagom till åttaårsdagen.

Lycka till, och jag vet att du får ordning på´t. Du är medveten om problemet.

 

[Jippjapp]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Ska jag gå på ADHD-stuket, eller ADD som flickor får så säger jag konsekvent inmatning av vad hon inte får göra. Har du tur så har hon fått in det lagom till åttaårsdagen.

Lycka till, och jag vet att du får ordning på´t. Du är medveten om problemet.

Tack! Känns bra!
Jo jag är väl medveten om mitt lilla monster... vet att det finns många här som är duktiga på både barn och valp uppfostran och det är bra att höra sig för.

Åtta år... huhuuuu... *sliter mig i håret*

 

[Werze]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Men du måste vara tråkmorsa, det är ditt ansvar! Håller med den som skrev det! Hunden är hund och ska inte behöva säga ifrån till din dotter. Dottern är liten och lyssnar inte så mycket på orden än även om hon förstår. Du måste vara handgriplig, OCH förklara. Om och om igen. Jag har en dotter som inte ville lämna mina snälla kissemissar ifred...jag undrade ibland om hon hade öron (dottern) tills jag kom på att jag fick "visa" henne och rädda katterna. Det gick faktiskt, men det var (är) rätt jobbigt...jag är inte heller någon "stålmorsa"...

 

[Aliide]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

*KL*

Nu har ju inte jag barn själv. Men däremot släktingar som har småbarn, även vänner osv. Här hemma löser vi det så att när barn är här får dom veta att hunden är ajabaja helt enkelt. Aldrig haft hundarna instängda när barnen varit här utan dom får lära sig helt enkelt. Man drar inte hunden i svans eller öron, man nyps inte och man jagar dom inte. För då blir nämligen tant Aliide sur

Min ena hane är ju dessutom reserverad. Så för att småbarnen skulle passa sig extra mycket för honom sa vi helt enkelt att han bits. Sen tecknade jag att hunden skulle skälla vilket gav en bra effekt. Tiken klappas gärna på, men hanen går dom omvägar runt. Precis som det ska vara.

 

[Aliide]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Och om det går så långt att hunden säger ifrån brukar det bli ett jävla ramaskri för att hunden bet ett barn

 

[åke]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Tja, väck ungen kl 2 på natten och lek med henne. Tala sedan om för henne att det är exakt så här det är att vara hund hos er. Man måste få barnen att fatta vad som gäller med djur. Hundar är inga leksaker. Kan du inte få dottern att lyssna/fatta så får väl hunden flytta ut då.

 

[Jippjapp]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Men du måste vara tråkmorsa, det är ditt ansvar! Håller med den som skrev det! Hunden är hund och ska inte behöva säga ifrån till din dotter. Dottern är liten och lyssnar inte så mycket på orden än även om hon förstår. Du måste vara handgriplig, OCH förklara. Om och om igen. Jag har en dotter som inte ville lämna mina snälla kissemissar ifred...jag undrade ibland om hon hade öron (dottern) tills jag kom på att jag fick "visa" henne och rädda katterna. Det gick faktiskt, men det var (är) rätt jobbigt...jag är inte heller någon "stålmorsa"...

Jo jo jag är och ska förbli en tråkmorsa. Nej nej, vill inte att min hund ska uppfostra min flicka.
Skönt att veta att man inte är ensam och de är bara att tjata vidare!

Imorse satt hon och höll fast hunden igen. Suck. Men jag sa igen att "släpp henne" "hon kan gå sönder och hon tycker inte om detta" "här hemma ska hon få vara för sig själv" .

Oj oj kl 2 på natten.. Tror nog inte att det funkar att börja babbla regler när man väcker en 4 åring mitt på natten,de skulle inte ens vara glada fast de sku få godis.

Ja om min hund biter min flicka så är det sjävförvållat. Men tror inte det händer eftersom hunden är uppfostrad så.

Det är lite knepigt, eftersom hunden tycks ju endå gilla att busa hejvilt med flickan...

 

[Jippjapp]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

Tja, väck ungen kl 2 på natten och lek med henne. Tala sedan om för henne att det är exakt så här det är att vara hund hos er. Man måste få barnen att fatta vad som gäller med djur. Hundar är inga leksaker. Kan du inte få dottern att lyssna/fatta så får väl hunden flytta ut då.

Skulle så gärna inte vilja ge upp! Det måste gå att ha duracell barn och hund samtidigt, jag har ju bara haft hunden i 4 mån och ska man verkligen ge upp?
Därför har jag vänt mig hitåt om nån sku ha en bra idé.
Att lämna bort hunden är i nuläget inte ett alternativ.

 

[ako]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

VAD gör de när de springer och leker med käppen? Känns som risk att någon av dem blir skadad? Kan du inte försöka att TILLSAMMANS med dottern visa hur man ska leka med hunden? Kanske lära den något trick eller att dottern får gömma saker och hunden får leta mm mm. Jag tycker fortfarande att du ska vara med och övervaka och godkänna all lek och samvaro med hunden, eftersom tydligen flickan inte allas själv förstår vad som är OK. Totalförbjud allt hundfixande om du inte är med!

Och även om tjejen är tuff i sig själv så vore det förödande om hundstackaren blev så trängd att den var tvungen att försvara sig. Dels kan barnet faktiskt bli skadat, hon kan bli rädd för hunden, hunden lär bli rädd för henne (om det nu går så långt att den faktiskt måste försvara sig) samt att hunden kan lära sig att ta sådana situationer i "egna tassar" och göra likadant i andra situationer längre fram. Om man har djur och barn tillsammans är det alltid, alltid den vuxne som måste se till att gränserna inte överskrids från varesig barn eller djur.

Men skaffa grind som nödlösning så länge, det ger dig ju mer tid att få dottern att förstå, och valpen en chans att vila och vara i fred. I värsta fall, ställ ultimatum: "Antingen skärper du dig och gör som jag säger angående hunden, eller så flyttar hunden"! För om det inte löser sig på sikt så är ju faktiskt det det enda alternativet.

Lycka till med dotter och vovve och hoppas ni finner en lösning!

 

[Jippjapp]

Sv: Hjälp! Omöjlig dotter!

VAD gör de när de springer och leker med käppen? Känns som risk att någon av dem blir skadad? Kan du inte försöka att TILLSAMMANS med dottern visa hur man ska leka med hunden? Kanske lära den något trick eller att dottern får gömma saker och hunden får leta mm mm. Jag tycker fortfarande att du ska vara med och övervaka och godkänna all lek och samvaro med hunden, eftersom tydligen flickan inte allas själv förstår vad som är OK. Totalförbjud allt hundfixande om du inte är med!

Och även om tjejen är tuff i sig själv så vore det förödande om hundstackaren blev så trängd att den var tvungen att försvara sig. Dels kan barnet faktiskt bli skadat, hon kan bli rädd för hunden, hunden lär bli rädd för henne (om det nu går så långt att den faktiskt måste försvara sig) samt att hunden kan lära sig att ta sådana situationer i "egna tassar" och göra likadant i andra situationer längre fram. Om man har djur och barn tillsammans är det alltid, alltid den vuxne som måste se till att gränserna inte överskrids från varesig barn eller djur.

Men skaffa grind som nödlösning så länge, det ger dig ju mer tid att få dottern att förstå, och valpen en chans att vila och vara i fred. I värsta fall, ställ ultimatum: "Antingen skärper du dig och gör som jag säger angående hunden, eller så flyttar hunden"! För om det inte löser sig på sikt så är ju faktiskt det det enda alternativet.

Lycka till med dotter och vovve och hoppas ni finner en lösning!

Tack underbara för ett stöttande och hjälpsamt inlägg.

De springer med en käpp runt runt (alltså hunden är ju en Jack Russell, därav har hon ju så "lätt" att leka med den) och hunden hänger i käppen, men båda verkar tycka det är kul så inte vet ja...

Att hitta på lekar tillsammans med hunden och dottern är en JÄTTE bra idé! Och att flickan ska gömma saker som hunden ska hitta och sen när de "klarat av" uppgiften 1-3 gånger, kan man ju kanske spinna vidare och säga att "se så duktig hunden är, nu måste den vila för den varit så duktig, och du har också varit duktig, kom så ritar vi" eller nått sånt!