mian1
Trådstartare
Behöver lite råd om hundar i hundgård.
Min granne har skaffat en schäfer, strax under året gammal. Nu när herr & fru granne har börjat jobba efter semestern har de byggt ett hundhus + hundgård till hunden. Jättesnyggt, MEN... Hundgården ligger bakom deras gårdsplan, med utsikt över dalen och över vår gård. Mao är det ett STORT område för hunden att ha uppsikt över. Dessutom ligger själva hundgården max 2 meter från vägen (en måttligt trafikerad grusväg). Vi påtalade att vi skulle bli störda om hunden skällde eftersom ljudet kommer uppifrån och vi har dessutom våra sovrumsfönster åt det hållet. Grannen sa att det inte skulle vara några problem för att hunden aldrig skällde. Och det var en mycket tystlåten och lite skygg valphund. Han är mjuk i temperamentet, reserverad mot människor och ganska stillsam.
I dag var första dagen för honom ensam hemma i hundgården och han SKÄLLER. De åkte 06.30 och jag åkte vid 8-tiden. Han hade då skällt oavbrutet. Det låter inte jättemycket inomhus hos oss, men det är olidligt att vara ute eller att ha fönster eller dörr öppen.
När jag körde förbi hundgården kom hunden rusande och kastade sig efter bilen, på insidan om staketet alltså. Och skällde, skällde, skällde. Jättestressad. Maken körde en halvtimme senare och då hade det varit likadant.
Vi ska höra hur det är vid 1-tiden när maken kommer hem, men vi är hemma mycket så det funkar itne för oss om grannhunden ska skälla 06.30-17 varje vardag. Och det verkar ju inte hållbart för hunden???
Vänjer de sig? Är det som barnens inskolning på dagis att de är ledsna de första veckorna, men sedan vänjer sig? Finns det något som vi kan be grannen göra för att få hunden tyst/tystare? Alltså typ att slå upp skivor utanpå nätet så att det inte finns så mycket som stressar hunden?
Vi kan väl tänka oss att kanske ta ut på en promenad, men som det var i dag verkar hunden inte mottaglig för sånt. Dessutom är han livrädd för främmande män och han har vågat nosa på mig, men jag har inte fått klappa. Och även om jag skule ta en promenad med honom på lunchen vissa dagar i veckan så hindrar det ju inte skällandet övriga ensamma timmar.
Min granne har skaffat en schäfer, strax under året gammal. Nu när herr & fru granne har börjat jobba efter semestern har de byggt ett hundhus + hundgård till hunden. Jättesnyggt, MEN... Hundgården ligger bakom deras gårdsplan, med utsikt över dalen och över vår gård. Mao är det ett STORT område för hunden att ha uppsikt över. Dessutom ligger själva hundgården max 2 meter från vägen (en måttligt trafikerad grusväg). Vi påtalade att vi skulle bli störda om hunden skällde eftersom ljudet kommer uppifrån och vi har dessutom våra sovrumsfönster åt det hållet. Grannen sa att det inte skulle vara några problem för att hunden aldrig skällde. Och det var en mycket tystlåten och lite skygg valphund. Han är mjuk i temperamentet, reserverad mot människor och ganska stillsam.
I dag var första dagen för honom ensam hemma i hundgården och han SKÄLLER. De åkte 06.30 och jag åkte vid 8-tiden. Han hade då skällt oavbrutet. Det låter inte jättemycket inomhus hos oss, men det är olidligt att vara ute eller att ha fönster eller dörr öppen.
När jag körde förbi hundgården kom hunden rusande och kastade sig efter bilen, på insidan om staketet alltså. Och skällde, skällde, skällde. Jättestressad. Maken körde en halvtimme senare och då hade det varit likadant.
Vi ska höra hur det är vid 1-tiden när maken kommer hem, men vi är hemma mycket så det funkar itne för oss om grannhunden ska skälla 06.30-17 varje vardag. Och det verkar ju inte hållbart för hunden???
Vänjer de sig? Är det som barnens inskolning på dagis att de är ledsna de första veckorna, men sedan vänjer sig? Finns det något som vi kan be grannen göra för att få hunden tyst/tystare? Alltså typ att slå upp skivor utanpå nätet så att det inte finns så mycket som stressar hunden?
Vi kan väl tänka oss att kanske ta ut på en promenad, men som det var i dag verkar hunden inte mottaglig för sånt. Dessutom är han livrädd för främmande män och han har vågat nosa på mig, men jag har inte fått klappa. Och även om jag skule ta en promenad med honom på lunchen vissa dagar i veckan så hindrar det ju inte skällandet övriga ensamma timmar.