Hur börja skilja sig med småbarn?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag tycker det låter som att han inte alls förstår vad problemet är. Och du ska faktiskt inte ta ansvar för att förklara det för honom heller. Om min (hypotetiska) partner hade kommit och sagt 'nej, nu orkar jag inte mer, du får ta ansvar eller så går jag' så hade det ju varit helt bortom min värld att be om sovmorgon några dagar senare. Han har inte fattat, och jag tror inte han någonsin kommer att göra det om du inte faktiskt flyttar ut.

Det betyder inte heller att er relation blir att ni aldrig mer ses igen. Men så länge du är där och roddar hans liv (som du gör nu) så kommer det aldrig ändras något. För han har uppenbarligen inte förstått alls.
 
Han menar att han från sin familj är van att man gör saker även på eftermiddagen... Då hans familj är inom vården.

Bet mig i tungan för att säga att "ja, men då dom ju jobbat" för han hade nog sagt att han ändå haft en dålig natt.

När jag sa att på eftermiddagarna har inte jag energi, och sen middag.. barnen osv..

Ja, fast de är ju större nu så man kan göra saker på eftermiddagarna också nu.

Ja, för att ta ett exempel. Jag har gjort undan "måsten" nu på förmiddagen, och är hemma och laddar lite och ska iväg på kul grejor i eftermiddag. Eller så kan en ju åka iväg på förmiddagen och komma hem till lunch och vara hemma och chilla på eftermiddagen.

Men jag känner igen det där från annat håll, att vara i osynk i en relation med barn. Den kvinnliga delen i relationen är nu helt i extas efter separationen. Att slippa vänta på en vuxen man som ska "sova klart" medan ungarna tassar på tå och alla bara väntar. Det slutade med att han fick sova klart, de åkte iväg och han kom upp till eftermiddagskaffet och hade alltså inte hunnit varken göra något vettigt (som ändå måste göras ibland, tvätt, disk etc) eller vara en vuxen i relationen med barnen på utflykter etc.

Det går inte att vara i sådan osynk utan att bli bitter. Och jag vet att barnen i ovanstående fall tyckte det var jätteskönt att slippa tassa på tå och vänta på något som sedan aldrig hände. Mycket bättre att vara själv och åka själv - och veta att planeringen håller.
 
Han menar att han från sin familj är van att man gör saker även på eftermiddagen... Då hans familj är inom vården.

Bet mig i tungan för att säga att "ja, men då dom ju jobbat" för han hade nog sagt att han ändå haft en dålig natt.

När jag sa att på eftermiddagarna har inte jag energi, och sen middag.. barnen osv..

Ja, fast de är ju större nu så man kan göra saker på eftermiddagarna också nu.
Du anpassar ihjäl dig.

Eftersom han inte anpassat sig efter dig tidigare så kommer det inte att bli annorlunda nu. Det visar väl detta med all önskvärd tydlighet. Du ska projektleda dagen och du ska skapa ett "vi".

Jag ser inte att han lägger speciellt många strån i kors för att göra ditt liv bra.
 
Idag är egentligen "min" sovmorgon... Men dottern ville annat så vi kom upp tillsammans efter en stund.

"Som vanligt" kom frågan efter en stund.
Är det ok om jag går och vilar en stund så åker vi till tippen sen? (Alltså sover ca 2-3 h)

Direkt knyter sig magen på mig ...

Jag säger sen att det är jobbigt. Att jag tycker att vi hamnar i osynk. Och hur länge ska han sova? Ska jag väcka? Ställer han alarm? Och att jag har inte sovit bra heller.

Jamen vill du jag är uppe då? Jag kan vara det..

Då sa jag att jag av erfarenhet varit här förr. Att han är uppe för att jag ber om det. Och sen är han jättegrinig på dagen för att han ju inte fått sova... det blir liksom the lesser evil fast jag inte trivs med något av det

Så var det ok eller inte om han sov?

Så liksom, fine.. gå och sov, fast jag sa att åka till tippen är No biggie för mig. Annat arbete var svårare

-jaha, så du vill ha en dagsplan? Jamen om du åker sen då så gör vi det där andra sen?

(All luft är ur mig och jag orkar inte igen)

Mm.. visst

Och nu står jag här med dumstrut. När jag behöver vara starkast faller jag isär...

Men gud. Han är ditt barn och du hans morsa/projektledare? :crazy:
 
Idag är egentligen "min" sovmorgon... Men dottern ville annat så vi kom upp tillsammans efter en stund.

"Som vanligt" kom frågan efter en stund.
Är det ok om jag går och vilar en stund så åker vi till tippen sen? (Alltså sover ca 2-3 h)

Direkt knyter sig magen på mig ...

Jag säger sen att det är jobbigt. Att jag tycker att vi hamnar i osynk. Och hur länge ska han sova? Ska jag väcka? Ställer han alarm? Och att jag har inte sovit bra heller.

Jamen vill du jag är uppe då? Jag kan vara det..

Då sa jag att jag av erfarenhet varit här förr. Att han är uppe för att jag ber om det. Och sen är han jättegrinig på dagen för att han ju inte fått sova... det blir liksom the lesser evil fast jag inte trivs med något av det

Så var det ok eller inte om han sov?

Så liksom, fine.. gå och sov, fast jag sa att åka till tippen är No biggie för mig. Annat arbete var svårare

-jaha, så du vill ha en dagsplan? Jamen om du åker sen då så gör vi det där andra sen?

(All luft är ur mig och jag orkar inte igen)

Mm.. visst

Och nu står jag här med dumstrut. När jag behöver vara starkast faller jag isär...
Men vilket sätt att lägga skuld och ansvar på dig, tänker jag.

Ifall han är grinig är det ditt fel för han "inte fick" sova, ifall han "fått lov" att sova så kan du inte klaga på några av följderna det har på familjens dag.
Och sedan var legitimiteten i alla dina synpunkter och åsikter punkterad...

Varför är det du som ska ta beslutet ifall han ska sova eller inte? Varför inte han som ska säga ifall han klarar eller inte klarar göra det som var tänkt utifrån vilket skick han är i (lär ju vara han som är den som kan veta hur han känner sig...)
Klarar han inte av den planerade dagen, så säg det och baka om det praktiska upplägget.

För mig låter det som att du förbrukat allt ditt utrymme för anpassning och flexibilitet och mer därtill. Finns bara irritation och frustration kvar. Ingen av er tre i familjen är betjänt av att leva vidare i situation där det blir den normala vardagen.

P.S. Du behöver inte vara "stark för att klara" detta. Du kan bara säga att detta är nog, det fungerar inte för mig.
 
Han menar att han från sin familj är van att man gör saker även på eftermiddagen... Då hans familj är inom vården.

Bet mig i tungan för att säga att "ja, men då dom ju jobbat" för han hade nog sagt att han ändå haft en dålig natt.

När jag sa att på eftermiddagarna har inte jag energi, och sen middag.. barnen osv..

Ja, fast de är ju större nu så man kan göra saker på eftermiddagarna också nu.

Be honom lista det han tycker att han bidrar med till ert vi och vad han tycker att du bidrar med?
Fråga hur mycket han tycker att det är värt att du arbetar och försörjer familjen?
När han har gjort lika mycket hemma som du lägger på ditt arbete kan ni dela på arbetet som blir kvar, då börjar det närma sig rättvisa.
 
Han menar att han från sin familj är van att man gör saker även på eftermiddagen... Då hans familj är inom vården.
Det där var det dummaste jag läst på länge!!

Ni har levt tillsammans länge. Visst var det väl 18 ni varit tillsammans? Vad han är van vid borde vara det liv han lever med dig och med dina och era rutiner.

Ju mer du skriver desto mer irriterad blir jag å dina vägnar. :rage:
 
Det där var det dummaste jag läst på länge!!

Ni har levt tillsammans länge. Visst var det väl 18 ni varit tillsammans? Vad han är van vid borde vara det liv han lever med dig och med dina och era rutiner.

Ju mer du skriver desto mer irriterad blir jag å dina vägnar. :rage:
Men verkligen. 18 år tillsammans och hans familj är inte du och barnen? Där har du nog svaret @Framtiden . Herregud.
 
Jag tycker inte du ska skaffa hund i nuläget. Vill bara berätta ändå... Mina föräldrar ville inte ha hund. Då jag var 13 lyckades jag köpa en mellanpudelvalp för egna pengar. Hon var en intensiv, känslig och intelligent vovve och hon kunde absolut inte tåla pappas raseriutbrott😡 Då ställde hon sig emellan oss och tokskällde på honom "vaff vaff vaff" skarpt och hjärteskärande. Inom en minut hade han skärpt sig och pratade i normalt tonläge 😁. Än om det var ostadigt väder så att hans reumatiska värk var som allra värst osv. Det är försent att lära gamla hundar sitta, heter det. Men det var inte försent att lära en medelålders, tjurig bonde att hålla god ton. Lilla oskyldiga Beauty lyckades.
 
Jag tycker inte du ska skaffa hund i nuläget. Vill bara berätta ändå... Mina föräldrar ville inte ha hund. Då jag var 13 lyckades jag köpa en mellanpudelvalp för egna pengar. Hon var en intensiv, känslig och intelligent vovve och hon kunde absolut inte tåla pappas raseriutbrott😡 Då ställde hon sig emellan oss och tokskällde på honom "vaff vaff vaff" skarpt och hjärteskärande. Inom en minut hade han skärpt sig och pratade i normalt tonläge 😁. Än om det var ostadigt väder så att hans reumatiska värk var som allra värst osv. Det är försent att lära gamla hundar sitta, heter det. Men det var inte försent att lära en medelålders, tjurig bonde att hålla god ton. Lilla oskyldiga Beauty lyckades.
Va?
Ska hon istället för att skiljas från en make hon inte trivs med skaffa en hund och vara kvar i förhållandet?
 
Jag tycker inte du ska skaffa hund i nuläget. Vill bara berätta ändå... Mina föräldrar ville inte ha hund. Då jag var 13 lyckades jag köpa en mellanpudelvalp för egna pengar. Hon var en intensiv, känslig och intelligent vovve och hon kunde absolut inte tåla pappas raseriutbrott😡 Då ställde hon sig emellan oss och tokskällde på honom "vaff vaff vaff" skarpt och hjärteskärande. Inom en minut hade han skärpt sig och pratade i normalt tonläge 😁. Än om det var ostadigt väder så att hans reumatiska värk var som allra värst osv. Det är försent att lära gamla hundar sitta, heter det. Men det var inte försent att lära en medelålders, tjurig bonde att hålla god ton. Lilla oskyldiga Beauty lyckades.

Men seriöst... dina relationsråd är helt uppåt väggarna galna. Det är ju bara tragiskt att låta ett djur stå med sådan behandling och det är verkligen inte ett vettig lösning på att någon står och gormar!
 
Vi hann liksom med det som jag önskat idag. Ett projekt som blev slutfört.

Så när jag kom hem så sa han
"Se vi kan, det blev ju klart! Nu jobbade vi väll ihop bra"

Han vill ha så mycket bekräftelse för det när jag känner som ett kaos i mig.
Allt jag känt så länge ihop med att det har lyfts och han vill försöka, och däremellan våra barn.
Vår dotter har det mycket svårt med sig själv och vi står listade för att få mer hjälp.

Hon kan ha sådana skitdagar. Vilket självklart tär på oss på båda, men att vara två är lättare då man kan avlasta varandra.

För ett av mina värsta är just, hur skulle det påverka henne 💔
 
Jag har svårt att släppa kontrollen där, eller jag får sådan ångest av att tänka hur det skulle påverka henne så negativt, och så känner jag mig egoistiskt
 
Men seriöst... dina relationsråd är helt uppåt väggarna galna. Det är ju bara tragiskt att låta ett djur stå med sådan behandling och det är verkligen inte ett vettig lösning på att någon står och gormar!
Men läs vad jag skriver då, jag skrev ju att jag tycker inte du ska skaffa hund i nuläget! Det var inte alls det som var poängen utan att min farsa tydligen kunde behärska sig och hålla god samtalston fast vi inte trott det. Och kunde till och med han så kan Framtids man troligen lära sig han också fast kanske inte av henne.
 
Jag har svårt att släppa kontrollen där, eller jag får sådan ångest av att tänka hur det skulle påverka henne så negativt, och så känner jag mig egoistiskt
Fast om någon är egoist är det väl ändå din man som efter att du förklarat hur du känner i vad som verkar vara månader ändå inte gjort vad som krävts. Det ligger liksom helt på honom.
 
Senast ändrad:
Men läs vad jag skriver då, jag skrev ju att jag tycker inte du ska skaffa hund i nuläget! Det var inte alls det som var poängen utan att min farsa tydligen kunde behärska sig och hålla god samtalston fast vi inte trott det. Och kunde till och med han så kan Framtids man troligen lära sig han också fast kanske inte av henne.

Det är fortfarande inte rättvist mot ett djur att få stå ut med någon som gormar på det. Plus att det var inte bara det här svaret som jag ansåg vara helt förkastligt som relationsråd.
 
Vi hann liksom med det som jag önskat idag. Ett projekt som blev slutfört.

Så när jag kom hem så sa han
"Se vi kan, det blev ju klart! Nu jobbade vi väll ihop bra"

Han vill ha så mycket bekräftelse för det när jag känner som ett kaos i mig.
Allt jag känt så länge ihop med att det har lyfts och han vill försöka, och däremellan våra barn.
Vår dotter har det mycket svårt med sig själv och vi står listade för att få mer hjälp.

Hon kan ha sådana skitdagar. Vilket självklart tär på oss på båda, men att vara två är lättare då man kan avlasta varandra.

För ett av mina värsta är just, hur skulle det påverka henne 💔
Hur påverkas hon av situationen som den är nu?
Och hur mycket avlastar mannen dig -i realiteten och räknat på totalen?
 
Vi hann liksom med det som jag önskat idag. Ett projekt som blev slutfört.

Så när jag kom hem så sa han
"Se vi kan, det blev ju klart! Nu jobbade vi väll ihop bra"

Han vill ha så mycket bekräftelse för det när jag känner som ett kaos i mig.
Allt jag känt så länge ihop med att det har lyfts och han vill försöka, och däremellan våra barn.
Vår dotter har det mycket svårt med sig själv och vi står listade för att få mer hjälp.

Hon kan ha sådana skitdagar. Vilket självklart tär på oss på båda, men att vara två är lättare då man kan avlasta varandra.

För ett av mina värsta är just, hur skulle det påverka henne 💔
Wow en grej som ni fick klart.
Tänk på allt ni INTE fått gjort pga honom.
Din dotter kommer må bättre av att du flyttar.
Allt kommer att lugna sig och ni kan skapa rutiner som funkar utan att behöva ta hänsyn till hans dåliga nätter.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Jag och sambon ska gå isär. Vi har två barn gemensamt. Sambon vägrar att diskutera frågan om boendet för barnen. Vi kan inte ha varannan...
2
Svar
30
· Visningar
3 082
Senast: Inte_Ung
·
Kropp & Själ Jag tror att jag "gått i väggen". I lördags gick ett av akvarierna här hemma sönder och så även jag. Det kändes som att allt rasade runt...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
4 017
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
18 260
Senast: Whoever
·
Relationer Gammal användare med anonymt nick pga vill inte kunna bli googlad. Det är så att jag har två minderåriga barn och är skild från barnens...
Svar
5
· Visningar
949
Senast: Crossline
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Gråter du?
  • Dejtingtråden del 37
  • Vad läser du just nu?

Hund, Katt, Andra Djur

  • Resultat på HD-röntgen
  • Bra familjehund? Rasvak😇
  • Hundhantering

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp