Hur ska jag hjälpa/bemöta min 8-åring?

[Libbsticka]

Så fint att läsa. Skönt för er och underbart för er stackars dotter att hon börjar må bättre

 

[Johanna1988]

Vad fantastiskt att läsa, heja er!

 

[Rumpnissen]

Nu har dottern äntligen fått påbörja en utredning.
Efter en höst med mycket självskada och osäkerhet där vi ändå utvecklats på varsina håll har umgängena äntligen börjat bli trevliga.
Flickan är lugnare och lättare att samtala med, jag och hennes pappa har träffat familjebehandlare ungefär en gång i veckan och (även om vi inte märkt av förändringen själva) utvecklats mycket och kan bemöta henne annorlunda, vilket också bidrar till att allt blir bättre och lättare för oss.
Utredningen blir klar nu i december och presenteras för oss i januari. Och efter det ska umgänget utökas också. Nu känns det äntligen kul att få träffa henne (!). Hårt men sant, tidigare har man ju bävat för det.
Hon söker lite kontakt själv numera, om hon behöver skjuts nånstans när familjehemmet inte har möjlighet, om hon undrar nåt, behöver nåt eller liknande. Hon är positiv till små inbjudningar, jag frågade exempelvis om hon ville träffa pappa på fars dag, och det ville hon så då åkte vi dit tillsammans. Vi har åkt och fikat ihop, lite spontant, shoppat lite osv, utöver umgängena.
Hon inser själv sina begränsningar lite nu och säger själv att ”nu blev det lite mycket, kan vi åka hem?” eller går undan för att ladda batterierna, istället för att som tidigare, bara explodera.
Vi är definitiv på väg åt rätt håll

Underbart att höra. Så himlans fint att få en positiv uppdatering. Du är grym! Önskar er all lycka framåt!

 

[julgrisen]

Nu har dottern äntligen fått påbörja en utredning.
Efter en höst med mycket självskada och osäkerhet där vi ändå utvecklats på varsina håll har umgängena äntligen börjat bli trevliga.
Flickan är lugnare och lättare att samtala med, jag och hennes pappa har träffat familjebehandlare ungefär en gång i veckan och (även om vi inte märkt av förändringen själva) utvecklats mycket och kan bemöta henne annorlunda, vilket också bidrar till att allt blir bättre och lättare för oss.
Utredningen blir klar nu i december och presenteras för oss i januari. Och efter det ska umgänget utökas också. Nu känns det äntligen kul att få träffa henne (!). Hårt men sant, tidigare har man ju bävat för det.
Hon söker lite kontakt själv numera, om hon behöver skjuts nånstans när familjehemmet inte har möjlighet, om hon undrar nåt, behöver nåt eller liknande. Hon är positiv till små inbjudningar, jag frågade exempelvis om hon ville träffa pappa på fars dag, och det ville hon så då åkte vi dit tillsammans. Vi har åkt och fikat ihop, lite spontant, shoppat lite osv, utöver umgängena.
Hon inser själv sina begränsningar lite nu och säger själv att ”nu blev det lite mycket, kan vi åka hem?” eller går undan för att ladda batterierna, istället för att som tidigare, bara explodera.
Vi är definitiv på väg åt rätt håll

Så fantastiskt fint att höra, vilket jobb ni gör allihop!

 

[Palermo]

Nu har dottern äntligen fått påbörja en utredning.
Efter en höst med mycket självskada och osäkerhet där vi ändå utvecklats på varsina håll har umgängena äntligen börjat bli trevliga.
Flickan är lugnare och lättare att samtala med, jag och hennes pappa har träffat familjebehandlare ungefär en gång i veckan och (även om vi inte märkt av förändringen själva) utvecklats mycket och kan bemöta henne annorlunda, vilket också bidrar till att allt blir bättre och lättare för oss.
Utredningen blir klar nu i december och presenteras för oss i januari. Och efter det ska umgänget utökas också. Nu känns det äntligen kul att få träffa henne (!). Hårt men sant, tidigare har man ju bävat för det.
Hon söker lite kontakt själv numera, om hon behöver skjuts nånstans när familjehemmet inte har möjlighet, om hon undrar nåt, behöver nåt eller liknande. Hon är positiv till små inbjudningar, jag frågade exempelvis om hon ville träffa pappa på fars dag, och det ville hon så då åkte vi dit tillsammans. Vi har åkt och fikat ihop, lite spontant, shoppat lite osv, utöver umgängena.
Hon inser själv sina begränsningar lite nu och säger själv att ”nu blev det lite mycket, kan vi åka hem?” eller går undan för att ladda batterierna, istället för att som tidigare, bara explodera.
Vi är definitiv på väg åt rätt håll

Så otroligt moget av henne att själv känna när det blir för mycket och veta hur hon ska hantera det.

 

[Zewz]

Nu har vi fått information om utredningen, dottern har autism. Utredande psykolog förklarade väldigt bra vad de testat, varför, vad resultatet blev och vad det betyder och kan omvandlas till i verkligen livet.
Det förklarar en del, och nu vet vi mer vad vi har att jobba med, och hur.
Umgängena är fler och längre, och fungerar just nu hela friktionsfritt (!!!). Dottern är helt förändrad. Hon kramas, uttrycker ömhet och kärlek och säger att ”nu vill jag komma hem”, så det är det vi jobbar för nu. Före eller nån gång under sommaren kommer hon flytta hem igen.
Det hade gått skriva en bok om hela förändringen, men hon inser själv att hon förändrats och betedde sig annorlunda tidigare, precis som vi föräldrar blivit mycket bättre på mycket också,

För ett år sedan kunde hon komma instormande i mitt sovrum med kniv, skrikande att hon skulle döda mig, i helgen kom hon in och kröp ner hos mig för att ge mig och hundarna en godnattkram. Svårt att greppa.

 

[Rosett]

Nu har vi fått information om utredningen, dottern har autism. Utredande psykolog förklarade väldigt bra vad de testat, varför, vad resultatet blev och vad det betyder och kan omvandlas till i verkligen livet.
Det förklarar en del, och nu vet vi mer vad vi har att jobba med, och hur.
Umgängena är fler och längre, och fungerar just nu hela friktionsfritt (!!!). Dottern är helt förändrad. Hon kramas, uttrycker ömhet och kärlek och säger att ”nu vill jag komma hem”, så det är det vi jobbar för nu. Före eller nån gång under sommaren kommer hon flytta hem igen.
Det hade gått skriva en bok om hela förändringen, men hon inser själv att hon förändrats och betedde sig annorlunda tidigare, precis som vi föräldrar blivit mycket bättre på mycket också,

För ett år sedan kunde hon komma instormande i mitt sovrum med kniv, skrikande att hon skulle döda mig, i helgen kom hon in och kröp ner hos mig för att ge mig och hundarna en godnattkram. Svårt att greppa.

Det kanske var bra för henne med miljöombyte också, så hon kunde se er från utifrånperspektivet?

 

[Askur2017]

Nu har vi fått information om utredningen, dottern har autism. Utredande psykolog förklarade väldigt bra vad de testat, varför, vad resultatet blev och vad det betyder och kan omvandlas till i verkligen livet.
Det förklarar en del, och nu vet vi mer vad vi har att jobba med, och hur.
Umgängena är fler och längre, och fungerar just nu hela friktionsfritt (!!!). Dottern är helt förändrad. Hon kramas, uttrycker ömhet och kärlek och säger att ”nu vill jag komma hem”, så det är det vi jobbar för nu. Före eller nån gång under sommaren kommer hon flytta hem igen.
Det hade gått skriva en bok om hela förändringen, men hon inser själv att hon förändrats och betedde sig annorlunda tidigare, precis som vi föräldrar blivit mycket bättre på mycket också,

För ett år sedan kunde hon komma instormande i mitt sovrum med kniv, skrikande att hon skulle döda mig, i helgen kom hon in och kröp ner hos mig för att ge mig och hundarna en godnattkram. Svårt att greppa.

Underbart

 

[Blyger]

Men wow vilken uppdatering!
Och hur du aldrig slutade kämpa för din tjej

 

[Zewz]

Det kanske var bra för henne med miljöombyte också, så hon kunde se er från utifrånperspektivet?

Absolut.
Dels att få se att våra önskemål och regler hemma inte var så orealistiska - tvärtom så är både jag och hennes pappa troligen mer serviceinriktade än familjehemmet. Och dels att hon har insett att vi verkligen försöker göra allt och ställa upp för henne. I familjehemmet får hon väl alla basala behov tillgodosedda, men kanske inte så värst mycket mer.

 

[Johanna1988]

Men så fint att höra, vad tänker hon själv om förändringen? Tack för att du uppdaterar,

 

[Palermo]

Vilken glädjande uppdatering! Jag är så glad för din och flickans skull!

 

[Luff]

Ja att tidigt få hjälp med hur autism fungerar och att både barn och förälder får stöd kan göra underverk.

 

[Zewz]

Men så fint att höra, vad tänker hon själv om förändringen? Tack för att du uppdaterar,

Hon känner ju själv att ”allt fungerar bättre nu”. Jag vill inte på något vis ”ställa henne mot väggen”, eller föra på tal något specifikt uppförande, utan är helt och fullt nöjd med att vi alla tycker att ”det fungerar bättre”, vi alla jobbar aktivt för det och kan ta motgångar, prata om det och be om ursäkt om det blir fel.

 

[Johanna1988]

Hon känner ju själv att ”allt fungerar bättre nu”. Jag vill inte på något vis ”ställa henne mot väggen”, eller föra på tal något specifikt uppförande, utan är helt och fullt nöjd med att vi alla tycker att ”det fungerar bättre”, vi alla jobbar aktivt för det och kan ta motgångar, prata om det och be om ursäkt om det blir fel.

Men så fint att höra, och vilka föräldrar ni är!

 

[Midsommarblomster]

Åh vad rörd jag blir, och vad fint att få en diagnos på plats som ändå är ett stort kliv emot att hitta sätt för henne att må bra. Vilken resa ni gör tillsammans

 

[Palermo]

Vill du berätta hur det går nu? Jag tänker ganska ofta på din dotter och dig.

 

[Zewz]

Vill du berätta hur det går nu? Jag tänker ganska ofta på din dotter och dig.

Vad söta ni är.
Dottern är hemflyttade sedan slutet av maj. Vi utökade umgängena stadigt under våren och nu är placeringen helt avslutad.
Hon har mognat, får regelbunden hjälp på BUP och är grymt duktig på att veta själv vad hon behöver, och är tydlig med det.
Vi föräldrar går fortfarande hos familjebehandlare och har blivit mycket bättre på planering, förståelse och styr vardagen på ett helt annat sätt, vilket gör vår tillvaro helt annorlunda. När man förstått och accepterat att det handlar om en regelrätt funktionsnedsättning är det lättare att styra, kräva, säga ifrån mot omvärlden (som inte alltid förstår, för att det inte syns).
Vi har haft situationer där det lyser igenom, hennes svårigheter och utmaningar, men nu har man ett helt annat tänk, man hanterar det annorlunda och löser det. Dottern har tackat mig för att jag är så tålmodig, för att jag tar hennes parti, hämtar i skolan om det blivit för mycket av något osv.
Vi håller fortfarande barnen åtskilda till vardags, för bådas skull, men hoppas kunna göra mer saker ihop, men är det lugnast för dom att bo såhär får de göra det. Storasyster får ett större lugn och lillasyster kan få den uppmärksamhet hon behöver. Den lilla är fortfarande rädd att få stryk av sin syster, så hon behöver positiva upplevelser tillsammans med sin syster.

Nu väntar en liten utmaning med ett långt sommarlov, och skolbyte till hösten när hon början sjuan, men vi känner hopp inför allt det här numera, inte bara ”näsan över vattenytan”. Vi hoppas kunna få vettig kontakt med nya lärare, så hon kan få rätt förutsättningar. Hon lämnade sexan med väldigt fina betyg så skolan har hon löst, trots allt

 

[Luff]

Hejja er! Så fint att det fanns lösningar som underlättar.

 

[Palermo]

Vad söta ni är.
Dottern är hemflyttade sedan slutet av maj. Vi utökade umgängena stadigt under våren och nu är placeringen helt avslutad.
Hon har mognat, får regelbunden hjälp på BUP och är grymt duktig på att veta själv vad hon behöver, och är tydlig med det.
Vi föräldrar går fortfarande hos familjebehandlare och har blivit mycket bättre på planering, förståelse och styr vardagen på ett helt annat sätt, vilket gör vår tillvaro helt annorlunda. När man förstått och accepterat att det handlar om en regelrätt funktionsnedsättning är det lättare att styra, kräva, säga ifrån mot omvärlden (som inte alltid förstår, för att det inte syns).
Vi har haft situationer där det lyser igenom, hennes svårigheter och utmaningar, men nu har man ett helt annat tänk, man hanterar det annorlunda och löser det. Dottern har tackat mig för att jag är så tålmodig, för att jag tar hennes parti, hämtar i skolan om det blivit för mycket av något osv.
Vi håller fortfarande barnen åtskilda till vardags, för bådas skull, men hoppas kunna göra mer saker ihop, men är det lugnast för dom att bo såhär får de göra det. Storasyster får ett större lugn och lillasyster kan få den uppmärksamhet hon behöver. Den lilla är fortfarande rädd att få stryk av sin syster, så hon behöver positiva upplevelser tillsammans med sin syster.

Nu väntar en liten utmaning med ett långt sommarlov, och skolbyte till hösten när hon början sjuan, men vi känner hopp inför allt det här numera, inte bara ”näsan över vattenytan”. Vi hoppas kunna få vettig kontakt med nya lärare, så hon kan få rätt förutsättningar. Hon lämnade sexan med väldigt fina betyg så skolan har hon löst, trots allt

Åh, så glädjande att läsa! Jag blir helt varm i hjärtat! Om möjligt, så hälsa din dotter att hon har ett fan på nätet!