IPCC:s senaste rapport

Snacka om otrevligt svar.

Jag försökte belysa hur många resonerar kring klimatförändringarna och varför det är svårt att nå förändring. Det är inte detsamma som att stoppa huvudet i sanden. Jag har inte förnekat vad som sker, bara svårigheterna i att nå en förändring.

Men förklara gärna hur jag har fel. Varför skenar uppvärmningen när vi nu har varit medvetna om problematiken så länge? Varför har vi inte stoppat, eller för den delen ens minskat, utsläppen? Varför görs inget åt skogskövlingen eller att Kina bygger nya kolkraftverk? Det räcker inte att skriva om det.

Förklara gärna hur det hjälper att jag sluta resa, inte äger hund (och tävlar) eller sopsorterar? Eller om hela Sverige skulle göra det. Det. Räcker. Inte.
ALLT du gör kan påverka även andra och att använda konsumentmakt och sluta missbruka/skita i allt minskar en efterfrågan. Om inte folk hade propagerat mot burhöns skulle de fortfarande finnas här i landet. Vem :devil: går runt i en minkpäls offentligt idag? Ju fler som protesterar, ju fler som bojkottar, ju fler som gör någonting, om det så bara är att sluta slänga plast i naturen och börjar sopsorterar så gör det skillnad.

Vet vad som inte gör någon skillnad? Jo, att sitta och gnälla om att det inte spelar någon roll vad jag gör, att det är regeringarnas sak. Tror du på fullt allvar att Kina skulle sälja så mycket skit hit om folk slutade köpa skit? Om jag inte klickar hem billigt krafs, om jag köper kvalité och tar hand om det, lagar om något går sönder istället för att kasta fullt användbara saker/mat/kläder så minskar skövlandet och avfallet i världen.

Om jag ensam gör en förändring kommer det inte att märkas, men om jag, du, våra grannar, våra familjer och vänner och i sin tur deras vänner gör förändringar kommer det faktiskt att göra skillnad. Inte idag, inte i morgon, men det är en positiv snöboll som sätts i rullning.

DET är bättre än att sitta och tycka att det inte spelar ett skit vad den enskilde personen gör. Ensam är inte stark, men många tillsammans är det.
 
Nej precis, så när man nått botten av vad man själv kan göra så är ju det enda man kan göra att försöka få politikerna att göra någonting. Så att de sedan kan försöka få andra politiker i andra länder att göra någonting eftersom de inte vill vara ensamma om att agera...
Ja det är ju ungefär som att krama tårar ur en sten. Miljöhänsyn är ju det som kommer längst ned på de flesta politikers agenda. Ekonomi är först, sen kommer expansion, stödja företag etc etc, vård möjligen och sist miljöhänsyn.
 
Förstår inte riktigt vad du vill säga. Jag har inte sagt att klimatkrisen löses genom att alla slutar jobba?

1, varje ton co2 du har på ditt samvete gör skillnad för världen. Faktiskt. Dina personliga val vänder inte utvecklingen men är en stor del i att bromsa den och förändra kulturen kring klimatkrisen.

2, Vad gör du för att de stora förändringarna ska ske?

1. Det jag personligen kan göra kommer att väsentligt minska min livskvalitet. Men med all sannolikhet kommer jorden brinna ändå. Jag har därför väldigt svårt att motivera mig till att göra de uppoffringarna. Men såklart gör jag de delar som jag ändå kan avstå då det egentligen inte bidra till särskilt mkt i mitt liv: sopsorterar, flyger inte, konsumerar oerhört lite kläder, skor och möbler/inredning jämfört med övriga i min bekantskapskrets, äter mestadels vegetariskt osv.

2. Ingenting. Och det är väl detta jag egentligen skulle önska diskuterades när klimatfrågan lyfts. Sopsortering och flygskam i all ära, men vad kan vi (vanliga människor) göra för att få till förändring på riktigt?

Ett första steg är att rösta såklart. Men är jag den enda som blir uppgiven när beslutet om Cementas stenbrott körs över av ministrar i en rödgrön regering? Varför motsätter sig inte MP detta? Varför vågar de inte stå upp för sin politik?
 
Snacka om otrevligt svar.

Jag försökte belysa hur många resonerar kring klimatförändringarna och varför det är svårt att nå förändring. Det är inte detsamma som att stoppa huvudet i sanden. Jag har inte förnekat vad som sker, bara svårigheterna i att nå en förändring.

Men förklara gärna hur jag har fel. Varför skenar uppvärmningen när vi nu har varit medvetna om problematiken så länge? Varför har vi inte stoppat, eller för den delen ens minskat, utsläppen? Varför görs inget åt skogskövlingen eller att Kina bygger nya kolkraftverk? Det räcker inte att skriva om det.

Förklara gärna hur det hjälper att jag sluta resa, inte äger hund (och tävlar) eller sopsorterar? Eller om hela Sverige skulle göra det. Det. Räcker. Inte.

Om bara du gör det, så gör det noll och ingen skillnad, skulle Sveriges befolkning göra det, så kommer det att göra, om än begränsad, skillnad. Om västvärlden gjorde det, så skulle det göra enorm skillnad.

Om alla tänker, och ja det är lätt, det spelar ingen roll vad jag personligen gör så varför ska jag avstå och förändra min livsstil till det sämre, då brinner det snart, bokstavligen. Eller så blir Sverige som Alaska utan olja och svenskar blir klimatflyktingar om vi inte lär os bygga igloos och jaga, vad är oklart.
 
Om bara du gör det, så gör det noll och ingen skillnad, skulle Sveriges befolkning göra det, så kommer det att göra, om än begränsad, skillnad. Om västvärlden gjorde det, så skulle det göra enorm skillnad.

Om alla tänker, och ja det är lätt, det spelar ingen roll vad jag personligen gör så varför ska jag avstå och förändra min livsstil till det sämre, då brinner det snart, bokstavligen. Eller så blir Sverige som Alaska utan olja och svenskar blir klimatflyktingar om vi inte lär os bygga igloos och jaga, vad är oklart.
Jag håller med i det du säger. Men jag lever nu. Hade jag vetat att mina uppoffringar faktiskt skulle hjälpa så hade jag inte tvekat. Och det är detta jag är övertygad om behövs. Fattas beslut på global nivå så kommer alla uppoffringar och föraämringar faktiskt ge resultat.

Men, helt ärligt, att kräva att varje individ själv ska fatta dessa beslut om ett försämrat liv i förhoppningen att det ska bli bättre, tror ni verkligen att det kommer att fungera? Jag säger inte att det är fel, och att alla såklart kan förändra om vi gör dessa uppoffringar. Men, det jag försöker få fram är att om det är den vägen vi lobbar för och tror att vi genom konsumentmakt ska förhindra klimatförändringarna så kommer det inte ske förrän det är försent. Folk kan liksom inte ens spara till sin egen pension…
 
1. Det jag personligen kan göra kommer att väsentligt minska min livskvalitet. Men med all sannolikhet kommer jorden brinna ändå. Jag har därför väldigt svårt att motivera mig till att göra de uppoffringarna. Men såklart gör jag de delar som jag ändå kan avstå då det egentligen inte bidra till särskilt mkt i mitt liv: sopsorterar, flyger inte, konsumerar oerhört lite kläder, skor och möbler/inredning jämfört med övriga i min bekantskapskrets, äter mestadels vegetariskt osv.

2. Ingenting. Och det är väl detta jag egentligen skulle önska diskuterades när klimatfrågan lyfts. Sopsortering och flygskam i all ära, men vad kan vi (vanliga människor) göra för att få till förändring på riktigt?

Ett första steg är att rösta såklart. Men är jag den enda som blir uppgiven när beslutet om Cementas stenbrott körs över av ministrar i en rödgrön regering? Varför motsätter sig inte MP detta? Varför vågar de inte stå upp för sin politik?

Utbyggnad av (miljöförstörande) industrier = fler jobb = fler röster och politiskt makt. Folk säger i undersökningar att de sätter miljö, vård, skola, omsorg högst. Vad de väljer är personlig ekonomisk välfärd och att lägga enorma summor på brottsbekämpning som, om vi ska vara brutalt ärliga, drabbar en liten minoritet av befolkningen och i det långa loppet inte spelar någon roll.
 
Jag vet inte, du tog upp det som en uppoffring, de andra uppoffringarna kändes som rätt lätta att avstå. Men sluta jobba vilket i mitt fall är det som genererar mest koldioxid utsläpp pga av pendling, är förvisso något jag gärna gjort om det gått. Men ja, det är svårt med tanke på att det är en förutsättning för överlevnad. Det är ju även där jag skulle kunna göra mest nytta ur miljö och klimathänseende.
Ja, det är svårt.
Ja det är ju ungefär som att krama tårar ur en sten. Miljöhänsyn är ju det som kommer längst ned på de flesta politikers agenda. Ekonomi är först, sen kommer expansion, stödja företag etc etc, vård möjligen och sist miljöhänsyn.
Det kommer längst ner för att de kommer undan med det. Det krävs att det får konsekvenser när de inte prioriterar klimatkrisen. Demonstrationer, blockader, sjunkande siffror, dra in partimedlemskap, snacka skit om dem på lunchrasten.
1. Det jag personligen kan göra kommer att väsentligt minska min livskvalitet. Men med all sannolikhet kommer jorden brinna ändå. Jag har därför väldigt svårt att motivera mig till att göra de uppoffringarna. Men såklart gör jag de delar som jag ändå kan avstå då det egentligen inte bidra till särskilt mkt i mitt liv: sopsorterar, flyger inte, konsumerar oerhört lite kläder, skor och möbler/inredning jämfört med övriga i min bekantskapskrets, äter mestadels vegetariskt osv.

2. Ingenting. Och det är väl detta jag egentligen skulle önska diskuterades när klimatfrågan lyfts. Sopsortering och flygskam i all ära, men vad kan vi (vanliga människor) göra för att få till förändring på riktigt?

Ett första steg är att rösta såklart. Men är jag den enda som blir uppgiven när beslutet om Cementas stenbrott körs över av ministrar i en rödgrön regering? Varför motsätter sig inte MP detta? Varför vågar de inte stå upp för sin politik?
Kanske konstigt från någon som i ett tidigare inlägg sörjde allt han nu ger upp men jag tror nog att det är dags för oss alla att omvärdera vad livskvalitet är. Jag är inte mindre lycklig egentligen på grund av de här valen, för min sorg över att se allt jag älskar försvinna UTAN att jag gjort något är större. Hur känner du egentligen för att kaffet kommer ta slut, för att snöiga vintrar istället blir mörka och blöta, för att olivoljan tar slut, för att det blir strömavbrott oftare, för att de rika sitter i sina lyxvillor och ser världen brinna och din livskvalitet försämras medan majoriteten av allt liv på jorden dör ut? Känns det som att du har hög livskvalitet då?

Demonstrera, bojkotta, blockera, klaga, skriv in, fråga rätt frågor, bli arg.
 
Jag håller med i det du säger. Men jag lever nu. Hade jag vetat att mina uppoffringar faktiskt skulle hjälpa så hade jag inte tvekat. Och det är detta jag är övertygad om behövs. Fattas beslut på global nivå så kommer alla uppoffringar och föraämringar faktiskt ge resultat.

Men, helt ärligt, att kräva att varje individ själv ska fatta dessa beslut om ett försämrat liv i förhoppningen att det ska bli bättre, tror ni verkligen att det kommer att fungera? Jag säger inte att det är fel, och att alla såklart kan förändra om vi gör dessa uppoffringar. Men, det jag försöker få fram är att om det är den vägen vi lobbar för och tror att vi genom konsumentmakt ska förhindra klimatförändringarna så kommer det inte ske förrän det är försent. Folk kan liksom inte ens spara till sin egen pension…

Tja, det är bara att se hur mycket upprördhet det är här på Buke om bensinskatten. Om den höjs, det blir dyrare att åka bil och folk tvingas åka bil i mindre utsträckning kommer knappast bukefalister att rösta på det parti som höjer skatten. Det är något alla politiska partier är mycket medvetna om. Därför kommer det aldrig bli ett tvingande politiskt redskap för att minska utsläppen att göras. Tvärtom går vissa partier på val för sänkt bensinskatt för att locka väljare - som säger sig värna om naturen. Sedan urartar det konstant på Buke till bråk om storstad v landsbyggd vilket i sin tur urartar till hur kan vi överleva en apokalyps där olika bukefalister förklarar varför de skulle klara sig bättre med egna vattenkällor, odling, djurhållning och jakt.

Rince and repeat.
 
Ja det är ju ungefär som att krama tårar ur en sten. Miljöhänsyn är ju det som kommer längst ned på de flesta politikers agenda. Ekonomi är först, sen kommer expansion, stödja företag etc etc, vård möjligen och sist miljöhänsyn.
Jo precis och alla i Sverige ger ju intryck av att vi tycker det är ok :(
 
Man får det man betalar för. Vi får de politiker vi röstar fram. Vill man rösta på ett parti som är klimatförnekare eftersom man prioriterar andra frågor, ja då får vi ett regeringsparti som är klimatförnekare och klimatförändringar kommer fortgå i allt snabbare takt.
Och man måste ju vara beredd att flytta till ett parti, kanske över en partigräns till och med, för frågan för att politikerna ska engagera sig.
 
1. Det jag personligen kan göra kommer att väsentligt minska min livskvalitet. Men med all sannolikhet kommer jorden brinna ändå. Jag har därför väldigt svårt att motivera mig till att göra de uppoffringarna. Men såklart gör jag de delar som jag ändå kan avstå då det egentligen inte bidra till särskilt mkt i mitt liv: sopsorterar, flyger inte, konsumerar oerhört lite kläder, skor och möbler/inredning jämfört med övriga i min bekantskapskrets, äter mestadels vegetariskt osv.

2. Ingenting. Och det är väl detta jag egentligen skulle önska diskuterades när klimatfrågan lyfts. Sopsortering och flygskam i all ära, men vad kan vi (vanliga människor) göra för att få till förändring på riktigt?

Ett första steg är att rösta såklart. Men är jag den enda som blir uppgiven när beslutet om Cementas stenbrott körs över av ministrar i en rödgrön regering? Varför motsätter sig inte MP detta? Varför vågar de inte stå upp för sin politik?
Nej du är inte den enda, som du ser om du läser hela tråden.

Sen tror jag på riktigt att den/de som visar på att det går att leva klimatsmartare, med en del uppoffringar kanske, men framför allt med ett annat förhållningssätt kan inspirera andra att följa efter.

Jag tror också att vi ska akta oss för att tro att det bara är vi, enskilda individer i Sverige, som gör något för att förändra vår påverkan på klimatet. Även enskilda amerikaner, kineser, tyskar m fl gör säkert vad de kan. Till slut blir de/vi så många att det syns utanför den egna kretsen.
 
Jag tror också att vi ska akta oss för att tro att det bara är vi, enskilda individer i Sverige, som gör något för att förändra vår påverkan på klimatet. Även enskilda amerikaner, kineser, tyskar m fl gör säkert vad de kan. Till slut blir de/vi så många att det syns utanför den egna kretsen.
Det här är så väldigt sant. Genom mitt miljöarbete senaste året har jag kommit i kontakt med kämpar från Kina, Kenya, Uganda, Brasilien, Kroatien, Bosnien, Indien, USA mfl. Det är inte så att det på något sätt är bara vi i Sverige som ändrar på vår livsstil och kräver politiska förändringar, och alla andra är så mycket värre. Sverige är ett litet land, ja, men det sker saker i de stora länder också. Dessutom har Sverige enormt stort kulturellt kapital och den livsstil vi hyllar vill många ta efter; därför bör vi hylla (och leva!) den co2-neutrala livsstilen.
 
2, Vad gör du för att de stora förändringarna ska ske?
Jag tycker det här är en sån himla märklig fråga egentligen. Vad gör DU för att stoppa kriget i Afghanistan? Vad gör DU för att bota cancer?

Klimat och miljö är ett globalt problem, ett stort problem. Det är så bakvänt att liksom lägga det ansvaret på individnivå. Nej det är inte att stoppa huvudet i sanden, det är att vara realistisk.

Vi som redan gör de enkla uppoffringarna, inte flyger, håller låg konsumtion, sopsorterar, handlar lokalt osv, det räcker inte. Att du vill vara martyr och offra ditt drömliv för klimatet är nobelt, men det spelar ingen roll. En person ur överklassen spenderar typ mer "klimatvaluta" på en månad än vad du och jag gör på en livstid.

Höja skatter, priser på bränsle, kött osv drabbar inte de stora bovarna utan de drabbar småfolket. De rika kommer fortsätta betala sig ut ur allt sånt här så länge pengar är en grej.

Så varför ska jag lägga min röst på, eller kämpa för ett samhälle som objektivt blir sämre för mig under min korta livstid för att överklassen ska kunna köra på som vanligt? Alltså nej.

Förändringar måste komma uppifrån och de måste börja på toppen, de stora förändringarna måste ske först. Det finns ju inte ens någon realistisk strategi för hur det här ska fungera? Om halva Europa utplånades från kartan skulle det fortfarande inte göra jättestor skillnad för klimatet. Det absolut största problemet just idag är kolkraften i Kina, något som fortfarande är under utbyggnad.

Att vi i Sverige ska vara i framkant med lösningar (hur vi nu ska kunna vara det då vi ska lägga ner kärnkraften istället) är en utopi. Kolkraften är billig, framförallt när man inte behöver ta någon vidare hänsyn till sådant som arbetsförhållanden. Det blir liksom svårt att motivera något dyrare alternativ.

Vill man göra något så är det bästa man kan göra att utbilda sig. Jobba med nya energilösningar, eller för all del bli en påläst politiker? Att liksom bara tänka på sitt eget klimatavtryck medans man tycker på internet eller delar artiklar har ingen effekt.
 
Jag tycker det här är en sån himla märklig fråga egentligen. Vad gör DU för att stoppa kriget i Afghanistan? Vad gör DU för att bota cancer?

Klimat och miljö är ett globalt problem, ett stort problem. Det är så bakvänt att liksom lägga det ansvaret på individnivå. Nej det är inte att stoppa huvudet i sanden, det är att vara realistisk.

Vi som redan gör de enkla uppoffringarna, inte flyger, håller låg konsumtion, sopsorterar, handlar lokalt osv, det räcker inte. Att du vill vara martyr och offra ditt drömliv för klimatet är nobelt, men det spelar ingen roll. En person ur överklassen spenderar typ mer "klimatvaluta" på en månad än vad du och jag gör på en livstid.

Höja skatter, priser på bränsle, kött osv drabbar inte de stora bovarna utan de drabbar småfolket. De rika kommer fortsätta betala sig ut ur allt sånt här så länge pengar är en grej.

Så varför ska jag lägga min röst på, eller kämpa för ett samhälle som objektivt blir sämre för mig under min korta livstid för att överklassen ska kunna köra på som vanligt? Alltså nej.

Förändringar måste komma uppifrån och de måste börja på toppen, de stora förändringarna måste ske först. Det finns ju inte ens någon realistisk strategi för hur det här ska fungera? Om halva Europa utplånades från kartan skulle det fortfarande inte göra jättestor skillnad för klimatet. Det absolut största problemet just idag är kolkraften i Kina, något som fortfarande är under utbyggnad.

Att vi i Sverige ska vara i framkant med lösningar (hur vi nu ska kunna vara det då vi ska lägga ner kärnkraften istället) är en utopi. Kolkraften är billig, framförallt när man inte behöver ta någon vidare hänsyn till sådant som arbetsförhållanden. Det blir liksom svårt att motivera något dyrare alternativ.

Vill man göra något så är det bästa man kan göra att utbilda sig. Jobba med nya energilösningar, eller för all del bli en påläst politiker? Att liksom bara tänka på sitt eget klimatavtryck medans man tycker på internet eller delar artiklar har ingen effekt.
Jag jobbar med aktivt påverkansarbete inklusive internationella sådana i till exempel Kina som du nämner. Både direkt politisk påverkan och omställning av jordbruk, bevarande av vildmark och så vidare. Afghanistan och cancer är inte vad tråden handlar om, så det lämnar jag därhän.

Makten kommer nedifrån och upp. De rika sitter och fiser co2 för att ingen stoppar dem. Vi kan stoppa dem. Det är större klyftor nu än innan Franska Revolutionen, så var är vår revolution? Observera att jag inte är för mord och krig, men nog fan kan vi vägra att följa den ordning som de rika vill ha. Vi kan göra det svårare för dem att gömma sig, vi kan kasta färg på deras privatjetar, hacka oss in i deras insta, jobba med kinesiska dissidenter, skicka pengar till urfolken i Amazonas. Att säga att vi inte kan är i min mening att ljuga för sig själv för att en inte orkar eller inte vågar hoppas.

Ditt liv kommer bli sämre just för att du inte gör förändringar. Din mat blir dyrare/du kan inte äta eller dricka det du vill (till exempel kaffe, choklad, bananer, mandel). Värmeböljor, torka, och översvämningar drabbar också Sverige, vår livsmedelsproduktion och vår närmiljö. Likaså havshöjningen. Och du som i andra trådar uttryckt missnöje med flyktingar, var menar du att alla miljontals människor som flyr från värre saker ska ta vägen, och tror du inte det kommer påverka dig alls? Men du kanske är så gammal att du dör innan 2050, och bara får se början?
 
Och varje kolkraftverk vi har kvar ger Kina och Indien mfl en anledning att peka finger.

För mig ligger mycket hopp nu i de diverse stämningar samt pågående internationell rätt (till exempel en internationell domstol för ekocid) som sätts upp. Det finns många sätt att trycka till juridiskt, som i sin tur också trycker till politiskt. Men då krävs de att människor också engagerar sig i dessa rättsprocesser och nås av nyheten att det ens sker.
 
Jag tycker det här är en sån himla märklig fråga egentligen. Vad gör DU för att stoppa kriget i Afghanistan? Vad gör DU för att bota cancer?

Klimat och miljö är ett globalt problem, ett stort problem. Det är så bakvänt att liksom lägga det ansvaret på individnivå. Nej det är inte att stoppa huvudet i sanden, det är att vara realistisk.

Vi som redan gör de enkla uppoffringarna, inte flyger, håller låg konsumtion, sopsorterar, handlar lokalt osv, det räcker inte. Att du vill vara martyr och offra ditt drömliv för klimatet är nobelt, men det spelar ingen roll. En person ur överklassen spenderar typ mer "klimatvaluta" på en månad än vad du och jag gör på en livstid.

Höja skatter, priser på bränsle, kött osv drabbar inte de stora bovarna utan de drabbar småfolket. De rika kommer fortsätta betala sig ut ur allt sånt här så länge pengar är en grej.

Så varför ska jag lägga min röst på, eller kämpa för ett samhälle som objektivt blir sämre för mig under min korta livstid för att överklassen ska kunna köra på som vanligt? Alltså nej.

Förändringar måste komma uppifrån och de måste börja på toppen, de stora förändringarna måste ske först. Det finns ju inte ens någon realistisk strategi för hur det här ska fungera? Om halva Europa utplånades från kartan skulle det fortfarande inte göra jättestor skillnad för klimatet. Det absolut största problemet just idag är kolkraften i Kina, något som fortfarande är under utbyggnad.

Att vi i Sverige ska vara i framkant med lösningar (hur vi nu ska kunna vara det då vi ska lägga ner kärnkraften istället) är en utopi. Kolkraften är billig, framförallt när man inte behöver ta någon vidare hänsyn till sådant som arbetsförhållanden. Det blir liksom svårt att motivera något dyrare alternativ.

Vill man göra något så är det bästa man kan göra att utbilda sig. Jobba med nya energilösningar, eller för all del bli en påläst politiker? Att liksom bara tänka på sitt eget klimatavtryck medans man tycker på internet eller delar artiklar har ingen effekt.

Individen utgör del av kollektivet. Kollektivet är inte en extern part som måste ta ansvar.

Problemet utgörs i stor grad av att Någon Annan ska göra jobbet. Oavsett om man står och pekar på en annan stat, kollektivet, företag, grannen eller politiker.

Trots att makten att påverka avtar med kvadraten på avståndet från det egna jaget.
 
Funderade på denna tråden (och klimatfrågan) medan jag var i duschen och inser att jag nog framstår som betydligt mer obrydd än vad jag är, och att det kanske verkar som att jag går på dig @Nahar personligen, det var inte min avsikt. Jag bryr mig om klimatet. Jag jobbar i återvinningsbranschen och stöter på det här dagligen, jag har också planer (när mer i mitt liv faller på plats) att vidareutbilda mig för att avancera inom min bransch, just på grund av miljöaspekten, jag vill göra mer där.

Jag blir bara matt (och lite provocerad) av när det liksom går ner på individnivå, när man anklagar varandra för att du gör inte tillräckligt, du fattar inte och diskussionen liksom är på nivån "måste likea mer miljöartiklar på facebook" för mig är det som att sitta och bråka om vem som orsakat vattenringen på bordet, medan huset bokstavligen brinner i knutarna.

Vad KAN individen göra? Ja det vore väl revolution då men det är ju inte som att iaf jag inte tycker att det finns kanske vissa moraliska tveksamheter där.

När det kommer till individnivå kan man ställa högre krav. Samtidigt, hur kan vi göra detta utan att det blir till ett övervakningssamhälle? Övervakningskameror på miljöstationer, böter (eller ännu hellre någon form av samhällstjänst som att städa i naturen) som bestraffning för de som ertappas att skräpa ner. Dra åt snaran på gemene man där det är viktigast och där det är lättast att göra rätt.

Den absoluta majoriten av mitt bilåkande är jobbrelaterad, det här är något som minskat markant nu med hemarbeta under corona. Finns det något staten kan göra här för att fortsätta den här "trenden"? Ekonomiska fördelar, skattelättnader eller whatever mot företag som erbjuder hemarbete? Eller kanske rentav krav? Det har ju varit uppenbart nu att det går med sådant som att krogar måste stänga tidigare under corona, maxantal gäster på restauranger osv, kanske något liknande fast ur miljöaspekt?

Vi betalar orimligt mycket skatt i det här landet, ändå verkar det blöda både till höger och vänster i samhällsfunktioner? Det känns som att en otrolig vinst skulle komma ut att faktiskt på riktigt ta tag i den här frågan, var går pengarna? Hur ska vi kunna nyttja dem bättre? Det BORDE finnas pengar till sådant som snabbtåg. Mer ur stadskassan borde gå till miljöfrämjande ändamål. Då inte att beskatta bensinen ännu mer utan att komma med alternativ, även för landsbygden.

Jag har inte riktigt tid att skriva mer här ikväll men det finns liksom tusen saker jag har att säga på ämnet klimat och miljö. Jag argumenterar liksom inte för att jävlas utan för att jag bryr mig om ämnet helt enkelt.
 
Funderade på denna tråden (och klimatfrågan) medan jag var i duschen och inser att jag nog framstår som betydligt mer obrydd än vad jag är, och att det kanske verkar som att jag går på dig @Nahar personligen, det var inte min avsikt. Jag bryr mig om klimatet. Jag jobbar i återvinningsbranschen och stöter på det här dagligen, jag har också planer (när mer i mitt liv faller på plats) att vidareutbilda mig för att avancera inom min bransch, just på grund av miljöaspekten, jag vill göra mer där.

Jag blir bara matt (och lite provocerad) av när det liksom går ner på individnivå, när man anklagar varandra för att du gör inte tillräckligt, du fattar inte och diskussionen liksom är på nivån "måste likea mer miljöartiklar på facebook" för mig är det som att sitta och bråka om vem som orsakat vattenringen på bordet, medan huset bokstavligen brinner i knutarna.

Vad KAN individen göra? Ja det vore väl revolution då men det är ju inte som att iaf jag inte tycker att det finns kanske vissa moraliska tveksamheter där.

När det kommer till individnivå kan man ställa högre krav. Samtidigt, hur kan vi göra detta utan att det blir till ett övervakningssamhälle? Övervakningskameror på miljöstationer, böter (eller ännu hellre någon form av samhällstjänst som att städa i naturen) som bestraffning för de som ertappas att skräpa ner. Dra åt snaran på gemene man där det är viktigast och där det är lättast att göra rätt.

Den absoluta majoriten av mitt bilåkande är jobbrelaterad, det här är något som minskat markant nu med hemarbeta under corona. Finns det något staten kan göra här för att fortsätta den här "trenden"? Ekonomiska fördelar, skattelättnader eller whatever mot företag som erbjuder hemarbete? Eller kanske rentav krav? Det har ju varit uppenbart nu att det går med sådant som att krogar måste stänga tidigare under corona, maxantal gäster på restauranger osv, kanske något liknande fast ur miljöaspekt?

Vi betalar orimligt mycket skatt i det här landet, ändå verkar det blöda både till höger och vänster i samhällsfunktioner? Det känns som att en otrolig vinst skulle komma ut att faktiskt på riktigt ta tag i den här frågan, var går pengarna? Hur ska vi kunna nyttja dem bättre? Det BORDE finnas pengar till sådant som snabbtåg. Mer ur stadskassan borde gå till miljöfrämjande ändamål. Då inte att beskatta bensinen ännu mer utan att komma med alternativ, även för landsbygden.

Jag har inte riktigt tid att skriva mer här ikväll men det finns liksom tusen saker jag har att säga på ämnet klimat och miljö. Jag argumenterar liksom inte för att jävlas utan för att jag bryr mig om ämnet helt enkelt.
Tack för förtydligandet, skönt att kunna lägga fokus på 'hur' och inte 'om'!

Min tanke om skatt är väl att om vi beskattade de rika och deras överkonsumtion, och lade pengarna på klimatomställningen, så hade mycket varit vunnit. Men då gäller det också att få till den politiken.

Restriktioner liknande de du pratar om hade varit guld. Riktade subventioner och morot istället för piska tror jag verkligen på i miljöfrågan. Förändringar blir så mycket lättare när folk inte känner sig tvingade. Det handlar ju också om att ta bort subventioner på miljöskadliga saker, men att då flytta dem till något bättre alternativ. Gillar t.ex. nya skattelättnaden på lagning och reparation (även om jag tycker det är too little too late), och hoppas på mer i den genren.

En annan sak jag tänkt på angående skräp och sopsortering är att tillgängligheten kan förbättras mycket. Många städer har ju inte ens full sopsortering i gamla områden för "det får inte plats" (hej prioriteringar), läste nyligen om det här att det är skillnad på förpackningsinsamling och återvinningscentral (och jag häpnar, ta bort krånglet!), och där jag bor behövs det passerkort till återvinningscentralen vilket gör att jättemånga dumpar sopor olagligt kors och tvärs. Vill vi att folk ska göra rätt, ja, då måste det vara enkelt att göra rätt.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det... 2 3 4
Svar
62
· Visningar
7 029
Senast: Grazing
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Det var fredag kväll. Klockan hade blivit halv sju och hon var äntligen på väg hem från jobbet. Hon var bara 18 år, men hade lyckats få...
Svar
0
· Visningar
812
Senast: cassiopeja
·
Hästvård Tillbakakommen från kliniken med egentligen mer frågetecken än uträtade sådana... Bakgrund: hittade hästen ordentligt halt i hagen en...
Svar
12
· Visningar
10 170
Senast: lundsbo
·
Körning Bättre sent än aldrig? (Jag KAN FORTFARANDE inte logga in på min hemdator ) Motivationen KOM tillbaka dagen innan vi skulle åka till...
Svar
5
· Visningar
1 518
Senast: Cämz
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 31
  • Valp 2025
  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp