Kampen att överleva

Det är ingen som vill anställa en funktionsnedsatt 50plussare som inte orkar jobba heltid. Jag har gett upp tanken att jag någonsin ska få jobb. Jag är så jävla rökt man kan bli.

Och eftersom det är mitt fel att jag är funktionsnedsatt, 50plussare och inte orkar jobba heltid, så tycker samhället att det är rimligt att jag ska överleva på 6000 kronor. Eller om det blir 4000. Jag vet inte.

Så jag kommer att hyra ut mitt hus. Jag försöker ordna med annat boende till mig själv på min fastighet. Och just nu jävlas det. Jag är så ledsen, arg och trött.

 

[Wille]

Man kan få uppskov ett tag om det verkar som att det är tillfälligt då får man det som någon form av lån, men behöver man leva länge på försörjningsstöd så kommer man få börja använda de tillgångar man har i form av ägande och sparande.

Jag tänker aldrig hamna på försörjningsstöd. Det skulle få katastrofala följder.

 

[Wille]

En laglott från någon man inte haft kontakt med sen man var barn, det är ju gratispengar! (Arvet är ingen kompensation fölr historisk misshandel). Hur kan du inte se det som en lättnad? 50 000, eller vad det nu blir, jag förstår inte hur det inte kan vara en lättnad. I synnerhet med tanke på hur pressad ekonomi du har.

Min halvbror förtjänar inte en spännande mer än mig. Han har inte haft kontakt med farsan på 50 år.

Jag är jävligt arg, ledsen och bitter för att jag bara får laglotten. Jag kämpar som ett svin för att överleva och så får jag nästan ingenting.

Jag ifrågasätter faktiskt varför jag kämpar. Livet blir ju aldrig lättare ändå.

Och idag har mina två helsyskon besökt lägenheten som farsan bodde i och det är de som fäller sista ordet för vad jag får därifrån och inte. Jag får stå med mössan i hand och bara tacka, fast jag gjort det mesta jobbet med dödsboet. Känner mig så jävla överkörd.

 

[athena_arabians]

Min halvbror förtjänar inte en spännande mer än mig. Han har inte haft kontakt med farsan på 50 år.

Jag är jävligt arg, ledsen och bitter för att jag bara får laglotten. Jag kämpar som ett svin för att överleva och så får jag nästan ingenting.

Jag ifrågasätter faktiskt varför jag kämpar. Livet blir ju aldrig lättare ändå.

Och idag har mina två helsyskon besökt lägenheten som farsan bodde i och det är de som fäller sista ordet för vad jag får därifrån och inte. Jag får stå med mössan i hand och bara tacka, fast jag gjort det mesta jobbet med dödsboet. Känner mig så jävla överkörd.

Livet blir betydligt lättare ju snabbare en inser att det är inte rättvist. Dessutom, ingen tvingade dig att göra något med dödsboet, precis som att ingen tvingar dig att ta emot något arv.

Sedan sticker det ganska rejält i ögonen att du anser att 50K är lite, äger ett hus samt att du har ett sparkonto. Det finns många, i Sverige och även på Buke, som inte ens är i närheten av att ha de tillgångarna.

Du fortsätter ställa upp hinder för dig själv varenda gång du hävdar att något inte går. Om en gör det så kommer det garanterat inte att gå.

 

[bettysmatte]

Min halvbror förtjänar inte en spännande mer än mig. Han har inte haft kontakt med farsan på 50 år.

Jag är jävligt arg, ledsen och bitter för att jag bara får laglotten. Jag kämpar som ett svin för att överleva och så får jag nästan ingenting.

Jag ifrågasätter faktiskt varför jag kämpar. Livet blir ju aldrig lättare ändå.

Och idag har mina två helsyskon besökt lägenheten som farsan bodde i och det är de som fäller sista ordet för vad jag får därifrån och inte. Jag får stå med mössan i hand och bara tacka, fast jag gjort det mesta jobbet med dödsboet. Känner mig så jävla överkörd.

Känner du din halvbror såpass väl att du vet vad förtjänar/inte förtjänar? Vet du vad han ev kämpar med i livet?

Varför var du inte med i lägenheten om det var viktigt för dig?

Femtiotusen kronor är mycket pengar för mig. Jag är hyfsat förvånad att du inte tycker det. En ny enkel toastol kommer inte att gå på många tusenlappar och sedan har du resten kvar. Jag hade varit jättenöjd!

 

[Niyama]

Min halvbror förtjänar inte en spännande mer än mig. Han har inte haft kontakt med farsan på 50 år.

Jag är jävligt arg, ledsen och bitter för att jag bara får laglotten. Jag kämpar som ett svin för att överleva och så får jag nästan ingenting.

Jag ifrågasätter faktiskt varför jag kämpar. Livet blir ju aldrig lättare ändå.

Och idag har mina två helsyskon besökt lägenheten som farsan bodde i och det är de som fäller sista ordet för vad jag får därifrån och inte. Jag får stå med mössan i hand och bara tacka, fast jag gjort det mesta jobbet med dödsboet. Känner mig så jävla överkörd.

Arv handlar inte om vad man förtjänar och arv är inget skadestånd. Jag fick också bara laglotten efter min pappa, han hade dessutom skrivit äktenskapsförord att alla hans tillgångar var gemensamma osv och en tidigare sambos son skulle dessutom få ut arv innan min andel ens räknades ut. Sambons son tjänade extremt mycket på att han väntat på arvet efter sin mamma, reglerna kring det är sanslösa. Men det var ju bara att gilla läget. Pengarna jag fick var bättre än inga alls. En bonus jag inte hade räknat med. Inte en kompensation för att min pappa var en värdelös pappa.

Ditt resonemang låter inte alls som nån som har ont om pengar. När jag hade väldigt väldigt lite pengar var jag jätteglad när jag fick några hundralappar extra.

 

[clusia]

Nej. Jag får bara min laglott. Det är runt 75 000 minus kostnader som dödsboet har/haft. Så det blir kanske inte mer än 50 000. Det är ingen lättnad. Jag kan byta min toastol och sen delvis reparera mitt sparkonto.

För lite perspektiv på hur mycket 50 000 är så tar det ett år för en person som sparar 4166kr i månaden att få ihop 50 000. Många sparar nog mindre än så tbh. Det tar med andra ord ganska lång tid att spara ihop.

 

[MJLee]

Absolut. Men inte om du är sjukskriven från läkare. Då kräver de inte att du söker jobb.

Ja är du sjukskriven på 50% så behöver du bara söka hälften så många jobb.

 

[Lalinea]

En laglott från någon man inte haft kontakt med sen man var barn, det är ju gratispengar! (Arvet är ingen kompensation fölr historisk misshandel). Hur kan du inte se det som en lättnad? 50 000, eller vad det nu blir, jag förstår inte hur det inte kan vara en lättnad. I synnerhet med tanke på hur pressad ekonomi du har.

Det handlar om summan gissar jag på? 50 000 räcker inte alls långt.

 

[Lalinea]

För lite perspektiv på hur mycket 50 000 är så tar det ett år för en person som sparar 4166kr i månaden att få ihop 50 000. Många sparar nog mindre än så tbh. Det tar med andra ord ganska lång tid att spara ihop.

Jo men 50 000 är samtidigt ingen summa man kan försörja sig på.
Särskilt inte om ts även har en sjuk katt och en bil som går sönder då och då.
Har för mig jag läst detta i tidigare tråd och hoppas jag inte blandar ihop dig med någon annan.

 

[clusia]

Jo men 50 000 är samtidigt ingen summa man kan försörja sig på.
Särskilt inte om ts även har en sjuk katt och en bil som går sönder då och då.
Har för mig jag läst detta i tidigare tråd och hoppas jag inte blandar ihop dig med någon annan.

Nej men det är 50 000kr gratispengar som hon annars inte skulle fått.

 

[Lalinea]

Nej men det är 50 000kr gratispengar som hon annars inte skulle fått.

Absolut och det hade varit roliga pengar om ts satt i en annan situation men i den situationen ts är i nu förstår jag över att hon inte gläds lika mycket över 50 000 som många andra här i tråden

 

[clementine]

Absolut och det hade varit roliga pengar om ts satt i en annan situation men i den situationen ts är i nu förstår jag över att hon inte gläds lika mycket över 50 000 som många andra här i tråden

Jag hade förväntat mig att hon skulle glädjas mer - givet situationen hen just beskrivit att hen befinner sig i.

 

[Wille]

Arv handlar inte om vad man förtjänar och arv är inget skadestånd. Jag fick också bara laglotten efter min pappa, han hade dessutom skrivit äktenskapsförord att alla hans tillgångar var gemensamma osv och en tidigare sambos son skulle dessutom få ut arv innan min andel ens räknades ut. Sambons son tjänade extremt mycket på att han väntat på arvet efter sin mamma, reglerna kring det är sanslösa. Men det var ju bara att gilla läget. Pengarna jag fick var bättre än inga alls. En bonus jag inte hade räknat med. Inte en kompensation för att min pappa var en värdelös pappa.

Ditt resonemang låter inte alls som nån som har ont om pengar. När jag hade väldigt väldigt lite pengar var jag jätteglad när jag fick några hundralappar extra.

50000 håller min näsa över vattenytan i cirka 5-6 månader till. Mer är det inte. Hade varit bra om de räckt till ett Tiny House så jag kunnat bo drägligt medan jag hyr ut mitt hus. Hade då också kunnat hyra ut det lilla boendet som jag nu själv ska bo i med mina katter. Vete fan hur vi ska få plats på 8 kvm. Men jag har inget val. Alternativet är tält och det är ännu sämre.

 

[Lalinea]

Jag hade förväntat mig att hon skulle glädjas mer - givet situationen hen just beskrivit att hen befinner sig i.

Jo såklart men kanske är svårt i en sån situation ts är i
4-6000 i fast inkomst i månaden är ju riktigt oroande det är sånt jag köper skräp för varje månad liksom

 

[hundtant]

Det handlar om summan gissar jag på? 50 000 räcker inte alls långt.

Men tanken var väl ändå inte att hennes döda pappa, som hon inte haft kontakt med sen hon var barn, skulle försörja henne?

50K skulle jag se som rena lottovinsten. Och det var pappan som bestämde vad han ville göra med det han lämnade efter sig, han valde att fördela som han gjorde.

 

[Lalinea]

Men tanken var väl ändå inte att hennes döda pappa, som hon inte haft kontakt med sen hon var barn, skulle försörja henne?

50K skulle jag se som rena lottovinsten. Och det var pappan som bestämde vad han ville göra med det han lämnade efter sig, han valde att fördela som han gjorde.

Är ju inte det jag skriver självklart är det tacksamt att få den summan men i ts situation hade hon behövt så mycket mer för det skulle gett någon ekonomisk trygghet.
Men jag vet inte säkert jag bara gissar på att det är anledningen till att ts inte är lika tacksam som du tycker hon borde vara.

 

[hundtant]

Är ju inte det jag skriver självklart är det tacksamt att få den summan men i ts situation hade hon behövt så mycket mer för det skulle gett någon ekonomisk trygghet.
Men jag vet inte säkert jag bara gissar på att det är anledningen till att ts inte är lika tacksam som du tycker hon borde vara.

Jag har inte pratat om tacksamhet, jag har pratat om lättnad. Långsiktig ekonomisk trygghet är inte den enda lättnaden, det finns grader även av lättnad.

 

[Wille]

Är ju inte det jag skriver självklart är det tacksamt att få den summan men i ts situation hade hon behövt så mycket mer för det skulle gett någon ekonomisk trygghet.
Men jag vet inte säkert jag bara gissar på att det är anledningen till att ts inte är lika tacksam som du tycker hon borde vara.

Jo, för att pengarna skulle kunna göra skillnad på riktigt så hade jag behövt mer.

Jag har inte pratat om tacksamhet, jag har pratat om lättnad. Långsiktig ekonomisk trygghet är inte den enda lättnaden, det finns grader även av lättnad.

Vad ska jag känna lättnad över? Pengarna räcker ju ingenstans. Kanske kan laga bilen när den går sönder. Det är allt.

 

[Lalinea]

Jag har inte pratat om tacksamhet, jag har pratat om lättnad. Långsiktig ekonomisk trygghet är inte den enda lättnaden, det finns grader även av lättnad.

Olika grader av lättnad? Ja men 50 000 det ger ingen lättnad i ts situation ju.

 

[Mia_R]

Olika grader av lättnad? Ja men 50 000 det ger ingen lättnad i ts situation ju.

Om det inte ger någon lättnad utan bara mer irritation, vilket det låter som, kan hon göra ett arvsavstående och slippa 50000 bekymmer.