Bukefalos 28 år!

Konditionsträning + AR = falskt?

Jag tycker det är viktigt att hästen är under sin ryttare, inte vid sidan om. Jag tycker det är viktigt att den söker handen, att den böjs i lagom utsträckning, så den inte knäcks av. Jag tycker det är viktigt att hästen växer under ryttaren, att den växer över manken, att den kommer ut ur manken, att halsen välvs och växer fram ur kroppen. Att underlinjen kortas i samling, att överlinjen välvs. Att hästen ska kunna ridas rak och böjd utan att något i energin eller samligen går förlorat.

Att förklara varför rakriktning ska komma före skolor, det får jag nog överlämna till de gamla mästarna. För det står hos de flesta av de mästare jag förstått ni läser?

Får jag vända på frågan- jag tycker jag motiverar så mycket det bara går, utan att "orera hit och dit", vad är det du tycker är bra? Vad är det du ser som jag missar? Tycker du att jag ser fel eller att jag tittar efter fel saker?
 
Om vi då utgår från det jag ser när jag ser ekipage jag tycker är bra: Jag ser hästar som är lösgjorda och lyhörda, som på små hjälper följder ryttarens skiftningar i sitsen. Jag ser hästar som blir starka, som tycker ridningen är skoj, som verkligen försöker och vill och som växer med sin uppgift.

Hästar som böjer sig genom att länga yttersidan, sträcker sig efter yttertygel när eftergift ges, som aktiverar underlinjen och som kliver in till tyngpunkten med bakbenen. Som succesivt bär mer vikt bak och som kontinuerligt stärker sin egen överlinje och välver halsen, som aktiverar ryggen och rör sig med mjukt sving i den.

Jag ser ryttare som har ett samspel med hästen, som tillsammans med hästen skapar hela konstverk genom ridningen. Ryttare som sitter i balans på hästen, och följer dess rörelser och samtidigt mjukt, men bestämt, påverkar den för att forma de olika rörelserna. Som med bara en liten viktförskjutning ändrar riktning och som är medvetna om sin egen kropp.

Min tolkning av rakriktning är att genom att arbeta med hästen böjd vet jag vilket bakben som gör vad, på så vis kan jag stärka hästen kontinuerligt så att den till slut är jämnstark (så jämn den kan bli, en liten ojämnhet kvarstår oftast). När den är det och man utan böjning kan rikta hästens framdel framför bakdelen anser jag att hästen är rakriktad, inte förr.

Det skulle vara intressant att sig dig rida också, ibland kan det man uttrycker i teorin vara förvillande likt i praktiken...
 
Ja, det låter bra i din skrift, men det var inte det jag såg. Och jag håller inte med om din (er) uppfattning om rakriktning genom böjning. Den dag jag ser Bent rida rakriktat kanske jag tror att just han kan lyckas, inte innan. Jag är en rätt dålig ryttare för övrigt, så det gör ingen lycklig att glo på.
 
Det är ju ofta det som är bekymret, vi tolkar olika. Vem har rätt tolkning? Det är svårt att veta...

Vill du se mig rida någon gång, skicka ett PM, jag bor strax norr om Stockholm. Jag menar inte att försöka "värva" dig till vår privata lilla sekt ;) utan öppnar upp dörren så du kan kika in och se vad som försigår därinne. Vem vet, kanske förstår jag därigenom bättre vad du menar och (hemska tanke) lär mig något nytt? :)
 
Hmm, hmm.
Fast egentligen så spelar det mindre roll hur BB gör.
Vi kan aldrig lasta honom för vad "aporna" gör.
Det farliga är denna dyrkan av vad han säger, hur han aggerar osv. Det är där ur som sekten uppstår även om BB själv inte har det minsta intresse i det. Plötsligt börjar fler och fler svänga sig med uttryck som, konst, personlig utveckling mm.
Konst blir det ur ens eget innre. Inte genom att säga så. Utveckling är också något som sker inne i en. Inte av att man sitter med folk som tar betalt för att tala om det. Och när sen "aporna" börjar aggera likadant och härma mer då är ju så att säga botten nådd.
Men varför behövs såna som BB? Vad har gått fel när man måste söka sig till udda existenser?
DLG har funnits sen han fanns, så vad har hindrat någon från att göra så tidigare?
För det handlar inte om ridning och hästar mer. Det kunde lika gärna ha varit vad som helst annat.
 
På tal om rakriktning så kom jag direkt på denna länk Woody och True collection Woody-artikeln handlar om just rakriktning och det är två väldigt intressanta artiklar med mycket information. Och hon skriver där om rakriktning genom att få hästen att bära vikt på inner bak.
 
Det här med vad man ser och inte ser är en intressant sak, tycker jag i alla fall. Sitter man på en tävling/clinic i dressyr så kan man höra stora positiva kommentarer från personerna runt omkring sig, ökningar med bakben som plogar upp stora fåror i marken och med flippande tår på frambenen är fantasiska. Piaffer på framdelen och/eller i balancé kan också få stora positiva ord om sig. Sitter man på en kurs i AR så kan det vara samma sak, en häst som går rakt fram med kroppen och halsen innanför spåret gör en jättefin öppna, en häst som galopperar i en markbunden fyrtaktsgalopp har en fin skolgalopp. Ryttare som hänger i stången och hästar med uppenbara grundskolningsproblem är också fantasiska.

Det är faktiskt ingen skillnad på AR och tävlingsdressyr i denna bemärkelse. Men frågan är vem har egentligen rätt? Många gånger har jag ställt mig frågan om jag helt enkelt har lärt mig fel. Men många saker är så uppenbara att jag kan inte ha fel. En piaff balancé som gungar så mycket att man blir åksjuk av att titta på den kan inte vara rätt. En öppna där hästen inte är böjd det mista genom kroppen kan inte heller vara rätt.

Så vem har egentligen rätt åsikt? Vi tror ju alla att det är "vi" som har rätt och "de" har fel, mer eller mindre.
 
Den problematiken finns ju lite överallt, när folk börjar helgonförklara personer. Men man måste ju komma ihåg att det finns de som inte helgonförklarar utan som faktiskt är tämligen objektiva.

Jag tror att personer som Branderup, Hempfling, Parelli, Klimke, LeMay, Nathorst, du, jag och Hobbytränaren på hörnet finns som ett "komplement" till litteraturen, alla tar inte till sig kunskapen bara genom teori, och vågar inte utföra praktiken om de inte får en puff åt rätt håll (eller en rejäl spark i rumpan i vissa fall :D). Med det menar jag inte att jag (eller du ?, eller någon annan ?) ligger på samma nivå som herr DLG... Och det har ju funnits många andra mellan DLG och Bent (det är ju absurdt att ens jämföra dem inser jag när jag tänker på det) genom åren, Bent är verkligen inte först, eller unik. Men han finns här, och nu.
 
Det är ju här man måste inse att var och en är salig på sin fason... Och att det finns många som inte förstått allt än, de lär sig med tiden (förhoppningsvis).

Men visst är det som du säger, samma fenomen finns inom både tävlingsridningen och AR. Jag försöker flitigt arbeta för att detta ska ändras inom AR, jag kan bara hoppas att det hjälper. :confused:

Det är här jag försöker vända på det och säga hur jag vill att det ska vara istället för att fixera mig vid vad som är dåligt.
 
Jag har funderat en del på det där inför att jag skall rida på en kurs nu i helgen. Det är första gången jag rider för den här tränaren, och det skall bli väldigt spännande.
Man vill ju visa sig från sin bästa sida, men samtidigt så finns det ju fel och brister - som jag inte vet om eller som jag inte kan åtgärda själv - och det är det jag vill ha hjälp med. Det är TRÄNING, inte uppvisning av ett perfekt resultat.
Jag hoppas att de som tittar skall se till vad vi försöker förbättra, att det skall BLI en förbättring! Samtidigt så vet inte de som tittar på vilken väg vi har gått för att komma dit. (Helvetesvägen.....!) Bara att vara där är en seger....
Positiva kommentarer är såklart roliga, men jag hoppas att vi kommer att förtjäna dem. Även om det blir negativa kommentarer hoppas jag att det kan vara lärorikt.
Ridning är så j-a komplext - men samtidigt är det det som är det roliga!
Jag skulle dock önska mer - bara glädje - inte så tungt och tekniskt.... men samtidigt vet jag att jag är jätteduktig på att slå ner på felställda skolor etc.....
- Det är en fasa - att tränaren bara håller med och är "snäll" fast "alla" ser att det inte är så bra...
Å andra sidan - vid vissa tillfällen kan man acceptera ett fel därför att det inte är det viktiga i övningen....
Äsch, nu blev det lite långt och svamligt.
Inser att jag nog har lite "rampfeber".
Ja,ja, snart är det över - nu gäller det att ta tillvara all tid man kan få!!!/T_B
 
Bent behövs för att han har en ovanligt bra förmåga att dels systematisera utbildningen, och dels åskådliggöra den så att man förstår varför saker och ting fungerar som de gör. Genom det får man verktygen att komma ganska långt med sin häst på egen hand.

Inget av det han säger är nytt. Det är hur han presenterar kunskapen som är så himla behändigt. Så även om han inte är Den Perfekte Ryttaren (har dock sett honom rida förbaskat bra, många gånger) så räcker det ganska långt, tycker jag.
 
Det tycker jag är en felaktig undervisning. Att ha allmän insläpp på träningar. Även om det är mot betalning.
När vi har träningar med våra ryttare så är det ingen som vet om det, ingen som kan komma och titta, ingen som kan gnälla, ingen som kan kommentra ekipagen. Vill ryttaren ha dit närmast sörjande så är det upp till dom.
Sen har jag ju en eller ett par allmäna kurser om året. Där görs bara sånt som allmänheten kan få kommentera hur mycket dom vill. Vilket en del gärna gör :)
 
Men för den som gärna vill ta del av en tränares kunskap men som inte har ridplats är chansen att få vara med som fotfolk oumbärlig...
 
Men det han förklarar stämmer ju inte i praktiken, då spelar det ju ingen roll hur väl han förklarar, hästarna blir bara framtunga iallfall ju.....
 
Det är ett sätt att sprida lite kunskap. Visa något annat. Annars blir ridningen bara till för dem som har mycket pengar. Sen är det också väldigt skönt om man har möjlighet att titta på en tränares arbete innan man anlitar honom/henne.
Jag ska bara suga åt mig allt och hoppas att det fungerar som det brukar - när man väl är där - ser man inte publiken. Precis som när man tävlar - det är bara jag och hästen. Dom som sitter på läktaren - dom sitter där dom sitter... :)/T-B
 
Jag är en sådan som sprungit en hel del som fotfolk. Jag har för det mesta ridit andras hästar och de hästarna får man inte alltid låna för att åka på kurs med. Och de flesta hästar jag haft och göra med har jag inte velat slänga ut pengar på på en kurs. Jag har istället letat med ljus och lykta efter bra tränare med egna hästar och det finns det inte många av.
Och just nu har jag en häst som heller inte är redo för en kurs. Han kan inte särskilt mycket än och många vill att hästen ska kunna en del. Jag är väldigt tacksam över att jag kan komma och titta som fotfolk för annars skulle jag inte kunna ta del av det som finns att lära därute. Jag kan öva mitt öga och sedan filma mig själv och se utifrån vad som händer. Ett annat problem är att det kan vara väldigt svårt att få ryttarplats. Om man är "kändis" så är det mycket lättare att få plats, eller om man var med från första början. Och vara med från första början kan jag nog inte vara förrän om ett par år eller så, om häst och jag ska få utbyte av kursen vill säga. Så jag fortsätter gå som fotfolk på kurser för enligt mig duktiga tränare och sedan har jag "min" tränare att bolla tankar och idéer med.

Jag kan förstå att vissa tränare inte vill ha åskådare. Det är mycket skitsnack som florerar om både ryttare och tränare efter kurser. Och det är ett stort ansvar som vilar på tränarens axlar att se till att alla i publiken har förstått varför man gör vissa saker med hästarna. Ett ansvar som inte alla tränare tar. På de Bentkurser jag varit så har han vänt sig mot publiken och förklarat något då och då. Men där kan vi också tala om publikens ansvar också, det är inte alla gånger de är intresserade av att lyssna utan sitter hellre och pratar med varandra. Kalla mig gammalmodig, men ett sådant beteende har jag alltid tyckt verka lite oförskämt.
 
Visst, var som fotfolk på en BB kurs. Åkte efter en lektion. Vill jag se nybörjare skritta runt så kan jag göra det gratis på närmsta klubb. Inte betala tusenlappar för det.
Så det var helt bortkastade pengar på så sätt. Men lärdomen var att inte åka på fler.
Jag betalar inte för att se det jag får betalt för att göra :)
Var även och såg CS, samma där åkte efter ett tag. Jag vet redan hur en cirkel är kontruerad. Behöver inte en amerikansk tränare i ridning för att få det förklarat.
Var och såg Pat Parelli, brydde mig inte om den andra dagen. Visst var det underhållning på högsta krognivå men hästbiten var rätt låg. John Moore lämnade jag efter en halvtimme, en tränare som åker på häcken efter hästen i ridhuset behöver jag inte se. Leslie Desmond fick en kvart, när hon spottade vatten på ekipaget som passerade för att få tempo i hästen så åkte jag.
Så det ska mycket till innan jag betalar och sitter kvar.
George Morris, hos honom vart jag kvar hela kursen. Och det är ändå bara hoppning :) Så jag har faktiskt ett hopptränar diplom :) nu när jag tänker på det.
 
Tack Antti och alla ni andra för att ni släpat in min tråd i en helt annan riktning, synd bara att det inte hade något som helst med min fråga att göra... :mad:

/JES
 
Tack Jegra, roligt att någon ville kommentera lite närmare!
Mvh
Skopan
 

Liknande trådar

Träning Ja, jag tror att jag har ett ganska udda problem. Min häst har en typ av sadeltvång men ändå inte? Han blev diagnostiserad med KS för...
2
Svar
22
· Visningar
1 708
Senast: tuaphua
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
10 729
Senast: Juli0a
·
Ridning Vi får dotterns D-ponny på söndag, arabiskt fullblod, 17 år gammal. Han är fd tävlingsponny men är just nu inte i kondition...
2
Svar
20
· Visningar
2 042
Hästmänniskan Jag har haft min häst i många år och utbildat den själv med hjälp av tränare. Älskar hästen över allt annat och har ridit den tusentals...
Svar
17
· Visningar
2 998
Senast: Solstig
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Barmarksdrag/canicross
  • Uppdateringstråd 29
  • Valp 2024

Hästrelaterat

  • Dra hästsläp med Tesla Y
  • Dressyrsnack 17
  • Föl 2020

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp