Konsten att uppfostra döttrar

[VLMF]

Det här tycker jag också känns lite svårt!
Men de ska ju få ha båda världar...
Jag tänker att det på ett sätt vore enkelt att klä barnet i typ grönt, gult, brunt, orange... och inte i rosa eller blått, men då tar man ju ifrån dem istället för att bredda för dem... det blir ju också fel.

Nu är ju både det rosa och dinosaurier ärvt och fått av kompisar, dvs inget vi köpt själva och vi kommer inte köpa nytt annat bara för att det är rosa. Köper vi själva väljer vi nog färgglatt/mönstrat, men sonen är ju så stor nu att han har lite åsikter så han får vara med att välja i viss mån. Dock köper vi mycket begagnat fortfarande och då är urvalen av färger mer begränsad på både gott och ont.

 

[Roheryn]

Jag hoppas barnen häromkring när vår börjar fsk också kör alla färger på alla barn!
Läste två tips tidigare i tråden också, dels att prata med pedagogerna (de ska ju dock arbeta med genus enligt läroplanen, så det ska ju inte behövas, men..) och dels att prata med barnet om att det finns dom som tänker att alla färger inte är för alla, men det är bara deras åsikt, typ.

Jag tar gärna fler tips och tankar kring detta!

Sen läste jag också att med allt annat man behöver tänka på med barn, kommer man orka driva denna frågan...? Hur känner ni?
Jag hoppas ju verkligen det och jag gör det kanske som nog ska ha ett (1) barn.

Jag har också "bara" ett barn och hon är 26 (och jag 55), så här blir definitivt inga fler!

Angående kläder tänkte jag nog mest att jag ville köpa kläder som var praktiska att leva i, så det blev mycket jeans, T-shirts och tröjor av hoodie-typ. Ibland rosa, ibland någon annan färg. Ibland med glittriga enhörningar, ibland med svarta bilar. Ganska så tidigt börjar de ju ha åsikter om vilka kläder de vill och inte vill ha och jag har inte stoppat något baserat på färg eller könsstereotyp utan bara konsekvent vägrat opraktiska kläder. Min dotter har gått igenom en rosa period, en grön period och en svart period under sin barndom. Den gröna var längst, den svarta kortast.

Leksaker har varit mycket olika djur, framförallt hästar. Gosedjur av olika slag. Bilbanor som även jag tyckte var kul att bygga upp och bygga om. Väldigt mycket Lego (hon bygger fortfarande lego!). En period var Bratz-dockor populära så det hade hon några stycken. Dock aldrig bebisdockor och dockvagnar - kanske pga min aversion mot detta (snacka om att grooma små flickor in i mammarollen, liksom - jag får rysningar!). Men hade hon efterfrågat det hade hon sannolikt fått det.

Jag har under hela min dotters uppväxt försökt att behandla henne som ett barn och en individ i första hand. Vi har inte i någon större utsträckning pratat om könsroller eller stereotyper utan bara försökt agera utifrån vettiga värderingar och att alla barn ska ha lika möjligheter i livet. Det verkar ha gått bra.

 

[VLMF]

Dock aldrig bebisdockor och dockvagnar - kanske pga min aversion mot detta (snacka om att grooma små flickor in i mammarollen, liksom - jag får rysningar!).

Haha på riktigt? Tror du att leka med dockor i småbarnsåldern påverkar beslut om att skaffa barn som vuxen? Fick ditt barn leka med lekkök eller var risken stor att hon blir groomad till matlagande hemmafru då?

 

[strawberrysylt]

Ja, det är nog olika om man orkar driva det tänker jag, för mig har det hittills inte varit så mycket att driva, utan mer att ge dem alternativ och inte ifrågasätta vare sig de vill ha rosa eller blått,

men befinner man sig i en omgivning där det är tuffare för barnet kan det ju säkert kosta på mer och också kanske bli svårare att skicka en pojke i klänning om man vet att han kommer bli utsatt, då hamnar man ju i andra frågor kring för vems skull man tar diskussionen och vad barnet egentligen vill osv.

Åh . Ja, hoppas man inte hamnar där alls. Men skulle min pojke bli utsatt och sen själv inte vilja ha nån färg eller nåt plagg (som han tidigare velat ha själv) trots att man försöker se till att det blir bättre så är det ju han som bestämmer. Kanske det kan ändras över tid, men inte med press det tror jag inte!

Min ena son säger ibland att han ”trodde att jag skulle bli en tjej” eller att han önskar att han var en flicka, det har jag försökt bemöta mest med att säga jaha, vad tänker du är skillnad mellan pojkar och flickor? Och säga att vissa pojkar kan känna så och vissa flickor kan känna att de vill vara pojkar, sen har vi pratat om att man får ha på sig vilka kläder man vill och jag har berättat om en kollegas dotter som gärna ville vara en pojke förut, det tyckte han var spännande!

Åh, så intressant. Kanske blir könsbyte sen. Eller bara funderingar

Nu är ju både det rosa och dinosaurier ärvt och fått av kompisar, dvs inget vi köpt själva och vi kommer inte köpa nytt annat bara för att det är rosa. Köper vi själva väljer vi nog färgglatt/mönstrat, men sonen är ju så stor nu att han har lite åsikter så han får vara med att välja i viss mån. Dock köper vi mycket begagnat fortfarande och då är urvalen av färger mer begränsad på både gott och ont.

Ja, okej .
Vi har ärvt det allra mesta av vår pojkes kläder av min kusins pojke, men det är ganska mycket färger iaf . Det vi köpt själva är också färgglatt och nu har vi köpt till lite rosa för jag älskar rosa ❤, dock utan rysch och pysch. Han har inga åsikter ännu kring det XD.

Jag har också "bara" ett barn och hon är 26 (och jag 55), så här blir definitivt inga fler!

Angående kläder tänkte jag nog mest att jag ville köpa kläder som var praktiska att leva i, så det blev mycket jeans, T-shirts och tröjor av hoodie-typ. Ibland rosa, ibland någon annan färg. Ibland med glittriga enhörningar, ibland med svarta bilar. Ganska så tidigt börjar de ju ha åsikter om vilka kläder de vill och inte vill ha och jag har inte stoppat något baserat på färg eller könsstereotyp utan bara konsekvent vägrat opraktiska kläder. Min dotter har gått igenom en rosa period, en grön period och en svart period under sin barndom. Den gröna var längst, den svarta kortast.

Leksaker har varit mycket olika djur, framförallt hästar. Gosedjur av olika slag. Bilbanor som även jag tyckte var kul att bygga upp och bygga om. Väldigt mycket Lego (hon bygger fortfarande lego!). En period var Bratz-dockor populära så det hade hon några stycken. Dock aldrig bebisdockor och dockvagnar - kanske pga min aversion mot detta (snacka om att grooma små flickor in i mammarollen, liksom - jag får rysningar!). Men hade hon efterfrågat det hade hon sannolikt fått det.

Jag har under hela min dotters uppväxt försökt att behandla henne som ett barn och en individ i första hand. Vi har inte i någon större utsträckning pratat om könsroller eller stereotyper utan bara försökt agera utifrån vettiga värderingar och att alla barn ska ha lika möjligheter i livet. Det verkar ha gått bra.

Ja, det är kanske inte svårare än så egentligen!
Man ska inte göra det svårare än vad det är.
Känns dock lite lättare att blanda in "pojkleksaker" till en flicka än "flickleksaker" till en pojke, men det behöver det väl inte vara egentligen. Vi har ingen tjejkusin att ärva av dock.

Men ja som du säger behandla honom som den individ han är.
Jag läser just nu en bok som heter "Låt mamma bajsa ifred!" av Malin Meekatt Birgersson (tydligen en känd bloggerska...? Jag fick den i present.)
Hon skriver att hon inte orkar tänka på genus utan hon behandlar sin son och dotter som individer helt enkelt.
Så kan man ju också se på det, det behöver kanske inte kompliceras?

För det handlar ju som sagt inte om att en pojke inte ska få ha pojkkläder/"vara pojkig" eller att en flicka inte ska få ha klänningar och ryschpysch eller vara "flickig".
Bara de vet att de inte måste vara det.

 

[Roheryn]

Haha på riktigt? Tror du att leka med dockor i småbarnsåldern påverkar beslut om att skaffa barn som vuxen? Fick ditt barn leka med lekkök eller var risken stor att hon blir groomad till matlagande hemmafru då?

Hon fick leka med precis vad hon ville och som jag skrev så hade hon fått bebisdockor och dockvagnar också om hon efterfrågat det - men jag hade aldrig köpt det på eget initiativ. Min aversion mot bebisdockor och dockvagnar kommer från min farmor - hon tog det som sin uppgift att se till att hennes kvinnliga barnbarn (jag själv och två kusiner, men absolut inte min bror!) försågs med dockvagn och tillhörande docka. Säkert i all välmening men jag upplevde starkt att det var något som tvingades på mig för att "flickor SKA leka med dockor" (jag revolterade genom att lägga en tiger i dockvagnen, men allra mest stod den och samlade damm).

Och nej, jag tror inte att det spelar någon roll för framtida beslut om barn eller inte om man lekt med bebisdockor när man var liten (och jag är inte på något sätt negativ till om min dotter skulle välja att skaffa barn - jag vill att det ska vara hennes eget beslut helt utan min påverkan). Men jag tror det spelar roll i hela mönstret av könsroller - synen på kvinnan som omhändertagande till exempel - och det gör att jag innerst inne är glad att min dotter lekte med bilbanor och lego snarare än dockvagnar och bebisdockor!

 

[VLMF]

Hon fick leka med precis vad hon ville och som jag skrev så hade hon fått bebisdockor och dockvagnar också om hon efterfrågat det - men jag hade aldrig köpt det på eget initiativ. Min aversion mot bebisdockor och dockvagnar kommer från min farmor - hon tog det som sin uppgift att se till att hennes kvinnliga barnbarn (jag själv och två kusiner, men absolut inte min bror!) försågs med dockvagn och tillhörande docka. Säkert i all välmening men jag upplevde starkt att det var något som tvingades på mig för att "flickor SKA leka med dockor" (jag revolterade genom att lägga en tiger i dockvagnen, men allra mest stod den och samlade damm).

Och nej, jag tror inte att det spelar någon roll för framtida beslut om barn eller inte om man lekt med bebisdockor när man var liten (och jag är inte på något sätt negativ till om min dotter skulle välja att skaffa barn - jag vill att det ska vara hennes eget beslut helt utan min påverkan). Men jag tror det spelar roll i hela mönstret av könsroller - synen på kvinnan som omhändertagande till exempel - och det gör att jag innerst inne är glad att min dotter lekte med bilbanor och lego snarare än dockvagnar och bebisdockor!

Det låter otroligt förlegat och inskränkt om barns lek - som handlar om att utforska på fria premisser, inte styrt av en förälder. Ett sätt att bryta sådant generationstrauma som detta verkar vara för dig är snarare att inte styra och undvika utan uppmuntra fri lek. Jag är glad att kunna erbjuda båda mina barn (av olika kön) såväl dockor som bilbanor, låtsas-mat, gunghäst och lego och pärlplattor och utklädnadskläder.

Skulle jag väntat på att sonen efterfrågade dockor hade jag nog fått vänta förgäves. Han efterfrågar i stort sett ingenting, han har nog inte riktigt fattat att man kan önska sig saker trots att han är 5. Och dockor har han fått sedan han var ett år, han skulle definitivt inte ha kunnat efterfråga någon leksak alls i den åldern. Skulle han inte fått några leksaker alls då med din logik? Jag erbjuder inte olika leksaker beroende på vilket kön mina barn har eller på vad jag lekte med eller erbjöds som barn, det är helt främmande för mig.

 

[Roheryn]

Det låter otroligt förlegat och inskränkt om barns lek - som handlar om att utforska på fria premisser, inte styrt av en förälder. Ett sätt att bryta sådant generationstrauma som detta verkar vara för dig är snarare att inte styra och undvika utan uppmuntra fri lek. Jag är glad att kunna erbjuda båda mina barn (av olika kön) såväl dockor som bilbanor, låtsas-mat, gunghäst och lego och pärlplattor och utklädnadskläder.

Skulle jag väntat på att sonen efterfrågade dockor hade jag nog fått vänta förgäves. Han efterfrågar i stort sett ingenting, han har nog inte riktigt fattat att man kan önska sig saker trots att han är 5. Och dockor har han fått sedan han var ett år, han skulle definitivt inte ha kunnat efterfråga någon leksak alls i den åldern. Skulle han inte fått några leksaker alls då med din logik? Jag erbjuder inte olika leksaker beroende på vilket kön mina barn har eller på vad jag lekte med eller erbjöds som barn, det är helt främmande för mig.

Men du läser ju inte vad jag skriver? Jag har INTE styrt min dotters lekar, har aldrig försökt påverka varken hennes leksaksval eller fantasilekar, utan i förekommande fall deltagit på hennes premisser. Men visst - när jag köpt leksaker till henne utan att hon önskat sig eller efterfrågat någonting så har jag ju någonstans utgått ifrån frågeställningen "vad kan vara roligt att leka med?" och då har ju inte bebisdockor och dockvagnar dykt upp i huvudet direkt... Inte leksakskök heller, men det fick hon av sin morfar nån jul Vi har haft gosedjur, bilbanor, radiostyrd bil, My Little Pony, Bratz-dockor, pussel, pärlplattor, Lego, Schleich-hästar med tillhörande stall, målarböcker och ritblock, studsmatta, gungställning, sandlåda, Mamma Mu-böcker, Gnottarna-filmer och en halv miljard andra saker utan att snegla på om de är könsstereotypa eller inte. Jag är övertygad om att min dotter har överlevt - utan trauma! - att jag inte försåg henne med just bebisdocka och dockvagn. Det har helt varit en icke-fråga i vår familj.

 

[VLMF]

Men du läser ju inte vad jag skriver? Jag har INTE styrt min dotters lekar, har aldrig försökt påverka varken hennes leksaksval eller fantasilekar, utan i förekommande fall deltagit på hennes premisser. Men visst - när jag köpt leksaker till henne utan att hon önskat sig eller efterfrågat någonting så har jag ju någonstans utgått ifrån frågeställningen "vad kan vara roligt att leka med?" och då har ju inte bebisdockor och dockvagnar dykt upp i huvudet direkt... Inte leksakskök heller, men det fick hon av sin morfar nån jul Vi har haft gosedjur, bilbanor, radiostyrd bil, My Little Pony, Bratz-dockor, pussel, pärlplattor, Lego, Schleich-hästar med tillhörande stall, målarböcker och ritblock, studsmatta, gungställning, sandlåda, Mamma Mu-böcker, Gnottarna-filmer och en halv miljard andra saker utan att snegla på om de är könsstereotypa eller inte. Jag är övertygad om att min dotter har överlevt - utan trauma! - att jag inte försåg henne med just bebisdocka och dockvagn. Det har helt varit en icke-fråga i vår familj.

Problemet är dina yttranden och värderingar kring leken, att leka med dockor är enligt dig att "groomas in i mammarollen, rysningar". Och du är "innerst inne glad att hon hellre lekte med bilar än dockor" (fast dockor fanns ju inte ens att välja på..). Du värderar tydligt efter hennes (dina) val av leksaker under småbarnsåren vilket jag tycker är helt uppåt väggarna. Men visst, vi kan enas om att vara oense. Jag hoppas bara att mina barn aldrig träffar en vuxen som ser ner på att de under olika perioder i sitt liv lekt med olika slags leksaker.

 

[Roheryn]

Problemet är dina yttranden och värderingar kring leken, att leka med dockor är enligt dig att "groomas in i mammarollen, rysningar". Och du är "innerst inne glad att hon hellre lekte med bilar än dockor" (fast dockor fanns ju inte ens att välja på..). Du värderar tydligt efter hennes (dina) val av leksaker under småbarnsåren vilket jag tycker är helt uppåt väggarna. Men visst, vi kan enas om att vara oense. Jag hoppas bara att mina barn aldrig träffar en vuxen som ser ner på att de under olika perioder i sitt liv lekt med olika slags leksaker.

Att göra det som min farmor gjorde - köpa dockor och dockvagnar till flickor för att flickor "ska" leka med det (och dessutom inför dessa barn ge uttryck för det) - det tycker jag är att grooma barnet in i en könsroll/mammaroll/omhändertagande roll. Och det ansvaret ligger helt på den vuxna, jag har väl aldrig sagt att jag ser ner på BARNET för det?? Men jag avslutar den här diskussionen nu, den leder ingenstans.

 

[Badger]

Åh . Ja, hoppas man inte hamnar där alls. Men skulle min pojke bli utsatt och sen själv inte vilja ha nån färg eller nåt plagg (som han tidigare velat ha själv) trots att man försöker se till att det blir bättre så är det ju han som bestämmer. Kanske det kan ändras över tid, men inte med press det tror jag inte!


Åh, så intressant. Kanske blir könsbyte sen. Eller bara funderingar




Ja, okej .
Vi har ärvt det allra mesta av vår pojkes kläder av min kusins pojke, men det är ganska mycket färger iaf . Det vi köpt själva är också färgglatt och nu har vi köpt till lite rosa för jag älskar rosa ❤, dock utan rysch och pysch. Han har inga åsikter ännu kring det XD.



Ja, det är kanske inte svårare än så egentligen!
Man ska inte göra det svårare än vad det är.
Känns dock lite lättare att blanda in "pojkleksaker" till en flicka än "flickleksaker" till en pojke, men det behöver det väl inte vara egentligen. Vi har ingen tjejkusin att ärva av dock.

Men ja som du säger behandla honom som den individ han är.
Jag läser just nu en bok som heter "Låt mamma bajsa ifred!" av Malin Meekatt Birgersson (tydligen en känd bloggerska...? Jag fick den i present.)
Hon skriver att hon inte orkar tänka på genus utan hon behandlar sin son och dotter som individer helt enkelt.
Så kan man ju också se på det, det behöver kanske inte kompliceras?

För det handlar ju som sagt inte om att en pojke inte ska få ha pojkkläder/"vara pojkig" eller att en flicka inte ska få ha klänningar och ryschpysch eller vara "flickig".
Bara de vet att de inte måste vara det.

Tänker att om man tycker det är svårt med flickleksaker så glömmer man kanske att det blir ett allt vidare begrepp
Vanliga manliga/mänskliga aktiviteter som att laga mat och vara konstnär och forskare/läsa böcker, författare, rida hästar, lägga pussel verkar anses flickigt nuförtiden.

Kök och sådant är ju inte flickleksaker även om vissa uppfattar det som det.
Dockor har ju alla barn också, actiondockor och barbiesar är ju samma sak.
Djur hästar och hundar gillar ju alla barn, inget flickigt med hästar.

Glöm inte block och pennor! det har jag sett jättemånga föräldrar som inte har någonting alls av, vissa verkar rent av se det som flickleksaker udda nog.

 

[Badger]

Det låter otroligt förlegat och inskränkt om barns lek - som handlar om att utforska på fria premisser, inte styrt av en förälder. Ett sätt att bryta sådant generationstrauma som detta verkar vara för dig är snarare att inte styra och undvika utan uppmuntra fri lek. Jag är glad att kunna erbjuda båda mina barn (av olika kön) såväl dockor som bilbanor, låtsas-mat, gunghäst och lego och pärlplattor och utklädnadskläder.

Skulle jag väntat på att sonen efterfrågade dockor hade jag nog fått vänta förgäves. Han efterfrågar i stort sett ingenting, han har nog inte riktigt fattat att man kan önska sig saker trots att han är 5. Och dockor har han fått sedan han var ett år, han skulle definitivt inte ha kunnat efterfråga någon leksak alls i den åldern. Skulle han inte fått några leksaker alls då med din logik? Jag erbjuder inte olika leksaker beroende på vilket kön mina barn har eller på vad jag lekte med eller erbjöds som barn, det är helt främmande för mig.

Är det alltså inskränkt att inte lägga pengar på alla leksaker man kan tänka på, utan att barnet önskat sig dem och oavsett om man tycker om dem eller inte?

Jag tyckte inte bebisdockor och dockvagnar var roliga som liten så mitt barn fick nöja sig med en bebisdocka och liten docksäng från mormor.

Det finns ju ett begränsat ekonomiskt utrymme, om jag skulle köpt bilbana och dockvagnar och barbiesar och allt möjligt oönskat som jag inte specifikt tycker om hade det ju fått bli istället för kulbana och konstnärsmaterial, tågbana och kök osv.

Absolut diversifierat utbud av leksaker men det kan ju inte vara nödvändigt att alla barn ska ha en bebisdocka, en dockvagn och en bilbana oavsett sina och föräldrars intressen.

 

[Badger]

Att göra det som min farmor gjorde - köpa dockor och dockvagnar till flickor för att flickor "ska" leka med det (och dessutom inför dessa barn ge uttryck för det) - det tycker jag är att grooma barnet in i en könsroll/mammaroll/omhändertagande roll. Och det ansvaret ligger helt på den vuxna, jag har väl aldrig sagt att jag ser ner på BARNET för det?? Men jag avslutar den här diskussionen nu, den leder ingenstans.

Håller med, definitivt. Finns ingen som helst orsak till att alla barn måste äga en bebisdocka med dockvagn och en bilbana.

Speciellt om föräldern är helt ointresserad av bilar eller bebisdockor och barnet inte bett om det.

Och jag håller med om att det funnits, finns en press om att leka med det.

 

[VLMF]

Är det alltså inskränkt att inte lägga pengar på alla leksaker man kan tänka på, utan att barnet önskat sig dem och oavsett om man tycker om dem eller inte?

Jag tyckte inte bebisdockor och dockvagnar var roliga som liten så mitt barn fick nöja sig med en bebisdocka och liten docksäng från mormor.

Det finns ju ett begränsat ekonomiskt utrymme, om jag skulle köpt bilbana och dockvagnar och barbiesar och allt möjligt oönskat som jag inte specifikt tycker om hade det ju fått bli istället för kulbana och konstnärsmaterial, tågbana och kök osv.

Absolut diversifierat utbud av leksaker men det kan ju inte vara nödvändigt att alla barn ska ha en bebisdocka, en dockvagn och en bilbana oavsett sina och föräldrars intressen.

Jag visste att någon skulle påpeka detta med det ekonomiska, och nej, självklart kan inte alla köpa allt och ska inte göra det heller. Inte vi heller, de flesta leksaker vi har är gåvor/begagnade. De dockor och dockvagnar mina barn leker med är samma ärvda som jag och mina systrar lekte med för 35-45 år sedan. Mina två systrar är förresten frivilligt barnfria, så av 3 som lekte med samma dockor groomades 67% INTE in i någon mammaroll som vuxna

Problemet är när vuxna värderar barns lek beroende på vad det är för saker. Jäkligt trist, tycker jag. Det är BARN det handlar om. Att dessutom vara "glad" över att ens flickbarn "valde" bilar över dockor (när inga dockor fanns att välja på ens) är så fånigt att jag inte vet vad jag ska säga faktiskt.

 

[VLMF]

Håller med, definitivt. Finns ingen som helst orsak till att alla barn ska äga en bebisdocka med dockvagn och en bilbana.

Speciellt om föräldern är helt ointresserad av bilar eller bebisdockor och barnet inte bett om det.

Men vilka barn ber om saker innan de är ganska gamla liksom? Mina barn har nog inte ens varit inne i en regelrätt leksaksaffär. De skulle inte komma på tanken att be om en enda leksak. Det är ju upp till mig som vuxen att bestämma vad de ska leka med, och att då välja bort saker för att jag hade issues med det under min uppväxt, och sedan vara glad att ens småbarn inte uttryckligen bad om just de sakerna..?

 

[Badger]

Jag visste att någon skulle påpeka detta med det ekonomiska, och nej, självklart kan inte alla köpa allt och ska inte göra det heller. Inte vi heller, de flesta leksaker vi har är gåvor/begagnade. De dockor och dockvagnar mina barn leker med är samma ärvda som jag och mina systrar lekte med för 35-45 år sedan. Mina två systrar är förresten frivilligt barnfria, så av 3 som lekte med samma dockor groomades 67% INTE in i någon mammaroll som vuxna

Problemet är när vuxna värderar barns lek beroende på vad det är för saker. Jäkligt trist, tycker jag. Det är BARN det handlar om. Att dessutom vara "glad" över att ens flickbarn "valde" bilar över dockor (när inga dockor fanns att välja på ens) är så fånigt att jag inte vet vad jag ska säga faktiskt.

Det var ju tur att du kunde ge dina gamla saker. Min dockvagn var platt efter att vi lekt piratskepp med den och min gamla bebisdocka var superful. Så det fanns inte att tillgå.
Min bilbanas elektricitet var ganska off efter 30 år och mina barbiehästar ville jag inte offra.

 

[Badger]

Men vilka barn ber om saker innan de är ganska gamla liksom? Mina barn har nog inte ens varit inne i en regelrätt leksaksaffär. De skulle inte komma på tanken att be om en enda leksak. Det är ju upp till mig som vuxen att bestämma vad de ska leka med, och att då välja bort saker för att jag hade issues med det under min uppväxt, och sedan vara glad att ens småbarn inte uttryckligen bad om just de sakerna..?

Ja det är trist nu att barn inte längre har nära till leksaksaffärer, minns hur mycket vi hängde och kikade i den lilla som var nära och alla kataloger som kom. Som man inte fick saker ur såklart

Nu är ju barn intresserade av leksaker en så mycket kortare tid också tyvärr, blir plattor osv istället antar jag.

Ja väljer man leksaker väljer man ju självklart sådana som man tycker verkar roliga att leka med med barnet, men försöker välja så att det inte blir enkönat utbud i totalen. Dvs gillar man inte bilbanor så kanske man köper tågbana, gillar man inte bebisdockor blir det väl barbiesar, brats, mjukhund.

 

[VLMF]

Det var ju tur att du kunde ge dina gamla saker. Min dockvagn var platt efter att vi lekt piratskepp med den och min gamla bebisdocka var superful. Så det fanns inte att tillgå.
Min bilbanas elektricitet var ganska off efter 30 år och mina barbiehästar ville jag inte offra.

Nu har jag ju inte räknat upp alla saker som INTE gick att ärva.

Poängen är som sagt inte grejerna, utan attityden och värderingen från en vuxen gentemot småbarns fria lek.

 

[VLMF]

Ja det är trist nu att barn inte längre har nära till leksaksaffärer, minns hur mycket vi hängde och kikade i den lilla som var nära och alla kataloger som kom. Som man inte fick saker ur såklart

Nu är ju barn intresserade av leksaker en så mycket kortare tid också tyvärr, blir plattor osv istället antar jag.

Ja väljer man leksaker väljer man ju självklart sådana som man tycker verkar roliga att leka med med barnet, men försöker välja så att det inte blir enkönat utbud i totalen. Dvs gillar man inte bilbanor så kanske man köper tågbana, gillar man inte bebisdockor blir det väl barbiesar, brats, mjukhund.

Ja man får välja vad man vill, men värdera inte ditt barns "val" sedan som att det ena är bättre och det andra är sämre. Det är småbarns lek vi pratar om.

 

[Badger]

Nu har jag ju inte räknat upp alla saker som INTE gick att ärva.

Poängen är som sagt inte grejerna, utan attityden och värderingen från en vuxen gentemot småbarns fria lek.

Jag håller bara inte med dig.

Om man tex inte tycker om vapen, skulle man då köpa en massa Nerfguns, knallpulver osv bara för att.

Vilka leksaker har man rätt att inte köpa och vilka måste finnas?

Om man tycker att bebisdockor ger en rysningar så köper man väl inte det. Tycker man illa om HeMan köper man inte det.

 

[Roheryn]

Ja väljer man leksaker väljer man ju självklart sådana som man tycker verkar roliga att leka med med barnet, men försöker välja så att det inte blir enkönat utbud i totalen. Dvs gillar man inte bilbanor så kanske man köper tågbana, gillar man inte bebisdockor blir det väl barbiesar, brats, mjukhund.

Exakt detta!