Kort stubin

[Magiana]

Jag har ju faktiskt träffat dig och jag är tämligen bra på att läsa människor

Men ändå... Jag tror du tror för mycket gott om mig. Varför skulle det här annars ha hänt?

 

[dobbis]

Det var väl droppen för dom när du gnällde på katten

 

[Mia_R]

Jag känner dig inte men jag litar på @athena_arabians omdöme, inte för att jag känner henne heller annat än från nätet.

Men ändå... Jag tror du tror för mycket gott om mig. Varför skulle det här annars ha hänt?

För att du är helt nerkörd i stövelskaften och på väg in i den berömda väggen med full kraft. Det som är väldigt synd är att du inte får större förståelse från din familj, men man väljer den inte själv tyvärr.

Du mår helt enkelt väldigt dåligt och det tar lång tid att läka ihop. Nu när de åkt kan du ju iaf försöka släppa på lite av dina måsten hemma. Det är inte lätt och det är framförallt så väldigt sårande att de drog utan att ens säga någonting, jag förstår inte hur man gör någonting sånt. Att man kan åka i vredesmod är en sak, då har man iaf grälat och åker när den som är kvar vet om det. Att åka utan ett ord när du är borta är så uselt att jag vet inte vad, jag hade varit fruktansvärt ledsen om min familj gjort något sånt.

Det var väl droppen för dom när du gnällde på katten

Även om det var droppen så åker man inte utan ett ord.

 

[athena_arabians]

Men ändå... Jag tror du tror för mycket gott om mig. Varför skulle det här annars ha hänt?

Det tror jag inte (och särbon delar min uppfattning och han är om möjligt ännu bättre på att läsa människor än vad jag är). Men jag vet hur komplicerade relationerna med ens släktingar kan vara. Jag har ju mer eller mindre sagt upp bekantskapen med en del av mina. Det betyder inte att jag inte bryr mig om dem, jag bara orkar inte ha dem i närheten pga hur de behandlar mig. Min och deras personligheter går bara inte ihop.

 

[Magiana]

Här om dagen, när jag fått sova helt själv på övervåningen, och låg kvar i sängen fram till lunch, och sen tog en lång promenad helt själv, och inte ens behövde bry mig om matlagning, då kom den där gnistan fram, inspirationen och lusten att göra saker för att jag vill. Jag tänkte på att gå någon permakulturkurs, lära mig om skogsträdgårdsodling och skapa en, bygga fladdermusholkar m.m. Jag insåg att jag har fått gå på framåt genom tvång och måsten. Jag har inte haft lusten som drivkraft på väldigt länge. Och nu känner jag att jag kanske borde ta tjänstledigt, hyra ut huset och dra någonstans. Och vart jag drar behöver inte folk veta.

 

[Magiana]

Det är inte lätt och det är framförallt så väldigt sårande att de drog utan att ens säga någonting, jag förstår inte hur man gör någonting sånt. Att man kan åka i vredesmod är en sak, då har man iaf grälat och åker när den som är kvar vet om det. Att åka utan ett ord när du är borta är så uselt att jag vet inte vad, jag hade varit fruktansvärt ledsen om min familj gjort något sånt.

De planerade sin sorti helt bakom ryggen på mig och frågade t.o.m. om när jag skulle vara tillbaka från stallet. På det viset visste de hur mycket tid de hade till godo att packa och dra.

 

[Mia_R]

De planerade sin sorti helt bakom ryggen på mig och frågade t.o.m. om när jag skulle vara tillbaka från stallet. På det viset visste de hur mycket tid de hade till godo att packa och dra.

Har du pratat med någon av dem efter det?

 

[Magiana]

Har du pratat med någon av dem efter det?

Nej. Jag har inga planer på att kontakta dem. I deras ögon är jag ändå bara en skithög.

 

[athena_arabians]

De planerade sin sorti helt bakom ryggen på mig och frågade t.o.m. om när jag skulle vara tillbaka från stallet. På det viset visste de hur mycket tid de hade till godo att packa och dra.

Så vansinnigt elakt och fegt.

 

[Magiana]

Nu såg jag att jag fått ett sms av den äldre syrran. Jag hör ju inte när jag får sms. Troligen någon inställningsgrej.

I meddelandet står det "Hej! Vi blev klara tidigt med packandet, så vi har åkt iväg. Spisen har fått ved och dörren är låst. Vi hörs!"

Tror inte det. Varför skulle jag vilja ha kontakt med dem när de inte ens kan säga att de tänker åka?

 

[Mia_R]

Nej. Jag har inga planer på att kontakta dem. I deras ögon är jag ändå bara en skithög.

Jag har full förståelse, bara för att man har blodsband så måste man inte ha kontakt eller älska dem som borde stå en närmast, men så förfärligt fult att göra det så här.

 

[Magiana]

Jag har full förståelse, bara för att man har blodsband så måste man inte ha kontakt eller älska dem som borde stå en närmast, men så förfärligt fult att göra det så här.

Jag trodde vi kom bra överens. Tyvärr stärker det här min känsla att jag måste alltid klara av precis allting helt själv och jag kan aldrig lita helt på andra människor.

Här om dagen, när jag var riktigt irriterad, så varnade mamma mig om att jag kommer att krascha inom några år och att jag skulle tänka på vad det innebar för mitt husägande. Jag uppfattade det som ett "skärp dig för fan (så vi får lite lugn och ro)".

 

[Mia_R]

Jag trodde vi kom bra överens. Tyvärr stärker det här min känsla att jag måste alltid klara av precis allting helt själv och jag kan aldrig lita helt på andra människor.

Här om dagen, när jag var riktigt irriterad, så varnade mamma mig om att jag kommer att krascha inom några år och att jag skulle tänka på vad det innebar för mitt husägande. Jag uppfattade det som ett "skärp dig för fan (så vi får lite lugn och ro)".

Nu var jag ju inte där så jag kan inte svara för hur det lät, men kan det inte varit en oro hon gav uttryck för och inte en uppmaning?

 

[dobbis]

Här om dagen, när jag var riktigt irriterad, så varnade mamma mig om att jag kommer att krascha inom några år och att jag skulle tänka på vad det innebar för mitt husägande. Jag uppfattade det som ett "skärp dig för fan (så vi får lite lugn och ro)".

Du tror inte du uppfattade det fel? För det är ju ungefär det samma flera av oss sagt,även om vi inte dragit det så långt som till att du kan förlora huset om du går in i väggen.

 

[Magiana]

Nu var jag ju inte där så jag kan inte svara för hur det lät, men kan det inte varit en oro hon gav uttryck för och inte en uppmaning?

Du tror inte du uppfattade det fel? För det är ju ungefär det samma flera av oss sagt,även om vi inte dragit det så långt som till att du kan förlora huset om du går in i väggen.

Jag vet inte, men uppfattade det inte som att hon bekymrade sig. Inte just där och då i alla fall. Och efter det var det som om alla avskärmade sig från mig. Mina syskon och mamma umgicks. Jag var utanför.

Jag är medveten om att jag inte får bli sjuk. Det är jag fullständigt livrädd för eftersom det i princip är en biljett till att förlora allt.

 

[Mia_R]

Jag vet inte, men uppfattade det inte som att hon bekymrade sig. Inte just där och då i alla fall. Och efter det var det som om alla avskärmade sig från mig. Mina syskon och mamma umgicks. Jag var utanför.

Jag är medveten om att jag inte får bli sjuk. Det är jag fullständigt livrädd för eftersom det i princip är en biljett till att förlora allt.

Jag tycker det är synd att ni inte kan prata med varandra och skitdåligt att de åkte utan ett ord, men kan de ha känt sig väldigt i vägen? Jag har själv varit den som exploderat för minsta lilla och det är väldigt lätt att man far ut mot de närmaste även om det egentligen inte är de som man är arg på.

Det är jättelätt att säga, men du behöver verkligen för din egen skulle släppa på kraven och försöka varva ner. Med ett ständigt stresspåslag kommer du att bli sjuk då kroppen klarar infektioner sämre, du sover sämre, orkar mindre och blir bara tröttare. Jag körde av vägen och bröt fem revben av ren utmattning, jag är jäkligt glad att det inte gick värre och att ingen annan blev skadad.

Jag vet att jag skriver saker du redan vet, jag visste det själv när jag var mitt uppe i det men jag såg ingen väg ut då. Jag försöker skärpa mig hela tiden, att inte försöka allt hela tiden utan faktiskt göra ingenting alls emellanåt.

 

[bettysmatte]

Jag vet inte, men uppfattade det inte som att hon bekymrade sig. Inte just där och då i alla fall. Och efter det var det som om alla avskärmade sig från mig. Mina syskon och mamma umgicks. Jag var utanför.

Jag är medveten om att jag inte får bli sjuk. Det är jag fullständigt livrädd för eftersom det i princip är en biljett till att förlora allt.

Svårt att formulera sig, så att det blir rätt. Men jag ska försöka.
Jag har ju också träffat dig IRL, och tyckte också att du var en jättetrevlig bekantskap ! Det jag ser hos dig, när jag läser det du skriver, är att du måste försöka skilja på det som är superviktigt och akut, och sådant som man bara måste låta bero. Om du fortsätter att ha en så lång to-do-lista som du har, så kommer du bara att bli mer och mer stressad och utmattad. Jag tror alldeles säkert att din mamma var orolig, men att hon inte riktigt visste hur hon skulle uttrycka sig. Se det så, och fundera på vad du skulle kunna ändra på. Det är mitt råd.

 

[Magiana]

Jag tycker det är synd att ni inte kan prata med varandra och skitdåligt att de åkte utan ett ord, men kan de ha känt sig väldigt i vägen? Jag har själv varit den som exploderat för minsta lilla och det är väldigt lätt att man far ut mot de närmaste även om det egentligen inte är de som man är arg på.

Det är jättelätt att säga, men du behöver verkligen för din egen skulle släppa på kraven och försöka varva ner. Med ett ständigt stresspåslag kommer du att bli sjuk då kroppen klarar infektioner sämre, du sover sämre, orkar mindre och blir bara tröttare. Jag körde av vägen och bröt fem revben av ren utmattning, jag är jäkligt glad att det inte gick värre och att ingen annan blev skadad.

Jag vet att jag skriver saker du redan vet, jag visste det själv när jag var mitt uppe i det men jag såg ingen väg ut då. Jag försöker skärpa mig hela tiden, att inte försöka allt hela tiden utan faktiskt göra ingenting alls emellanåt.

Visst har du rätt. Men vad gäller mitt immunförsvar så är det något i hästväg. Jag är nästan aldrig sjuk. Det brukar gå några år mellan mina förkylningar. Min chef undrar hur jag bär mig åt. Hon tror att jag helt enkelt inte tillåter mig att bli sjuk av ren jävla tjurighet för att sjukdom helt enkelt inte ingår i min plan. (Sett ur ayurvedisk synvinkel är jag ganska mycket kapha, men har också en hel del pitta. Envis och målinriktad med andra ord. En kapha blir sällan sjuk men när det sker så brukar det bli ordentligt.)

Sovit dåligt har jag gjort i flera år. Men det har blivit värre. Jag vaknar alltför ofta för tidigt och kan inte somna om. Det blir en dålig spiral av det hela. Dålig sömn ger stress och stressen ger dålig sömn. Och varje störningsmoment blir jättejobbig.

Och det där du nämner om bilkörningen , jag gjorde en jättedum grej idag som kunde ha gått illa. Jag körde om en timmerbil och fick möte. Lite hala strängar på vägen också. Jag förstår inte själv varför jag körde om då. Jag anser mig vara en förnuftig och försiktig bilförare, men det där var dumt. Jag klarade mig för att mötande bilen bromsade. Och så hade jag en sån märklig iskyla i kroppen när jag körde om. Jag borde ha fått hög puls. Och så tänkte jag; är det så här idioterna känner som gör att de kan göra vansinnesgrejer?

 

[Hyacinth]

Jag har just nu inget tålamod eller ork alls. Det är jag tydlig med mot vänner och anhöriga.
Jag måste få sova.
Jag måste sova ett par timmar dagtid.
Jag kan inte promenera eller hitta på aktiviteter.
Jag har vansinnigt ont.
Jag får slut på ork fort.

Jag har gnällt och lyckats gråta på juldagen.
Men alla vet varför och att jag inte är riktigt mig själv.
Kan det hjälpa om du är tydlig med att du just nu inte mår bra?

 

[Magiana]

Jag har just nu inget tålamod eller ork alls. Det är jag tydlig med mot vänner och anhöriga.
Jag måste få sova.
Jag måste sova ett par timmar dagtid.
Jag kan inte promenera eller hitta på aktiviteter.
Jag har vansinnigt ont.
Jag får slut på ork fort.

Jag har gnällt och lyckats gråta på juldagen.
Men alla vet varför och att jag inte är riktigt mig själv.
Kan det hjälpa om du är tydlig med att du just nu inte mår bra?

Jag vet inte. Jag har nog lite svårt att erkänna att jag inte orkar och det är också svårt för mig att förklara hur lite som behövs för att jag ska uppleva att någon trampar på mig eller kränker mig. Min mamma tyckte ju tydligen att det var helt normalt att hullbedöma mig genom att tafsa på min mage utan att fråga om det var okej. Det var det inte. Hon fick smäll på fingrarna och en skarp tillsägelse att hon inte hade rätt att tafsa på mig.

Men min lillsyrra som sov i gästrummet blev ju i alla fall informerad om mina sömnproblem och att jag var lättstörd på nätterna.