Långtidsamning

Om det enbart rör sig om en kväll i veckan hade jag nog om jag varit AG sagt:

1. Detvär orimligt att diskutera behov av ledighet pga en hypotetiskt kvällsrutin hos barnet flera år i förväg. Den dagen detta faktiskt är aktuellt kan vi ha en ny diskussion.

2. Du kommer självklart få din lagstadgade rätt till ledigt för amning den aktuella kvällen, men vi kan inte garantera att du får motsvarande arbetspass på dagtid.
Tack, ja det får bli något sånt. Tack alla för input!
 
Missförstår jag eller menar du att forskningen är tvetydig om amning har andra betydelser för barn och mamma än enbart praktiskt förpackad mat?

Vad finns det för forskning som visar på att amning enbart är mat?
Ja det är den ju, eftersom man sällan tar in andra aspekter än amning (tex vilka väljer att amma/har en möjligheten pga sjukdom/medicin hos mor och barn). Att bröstmjölk är fantastisk föda för barn tror jag inte det finns något som motsäger.
 
Superfördelar? Vem har hävdat det? Att ha just en nyanserad diskussion blir ju helt omöjligt med såna passningar hela tiden.

- Vad kan det finnas för hälsoskäl att amma länge?
- Amning minskar risken att drabbas av bröstcancer.
- Men det är inte den enskilt största faktorn!
(och vem har påstått det?)

- Vi måste kunna prata om fördelarna med amning och att normalisera amning även efter 6 månader
- att det ska finnas såna superfördelar verkar inte vara klarlagt!
(Måste en fördel vara en superfördel? och hur klarlägger man en sån?)
Jag känner mig själv ganska neutral i detta, jag tycker det är bra att alla kan göra som det passar dem (så länge det inte går ut över andra människor tex som skäl för att kvinnor tar större delen av föräldraledigheten) det är
många fördelar som framhävts i tråden som fantastiska. Jag har inga som helst problem med argument som att barnet kommer till ro, äter bättre från bröstet vid sjukdom etc, men när man uppger att barn blir normalviktiga och får högre IQ av amning så blir diskussionen lite sned.
 
Jag känner mig själv ganska neutral i detta, jag tycker det är bra att alla kan göra som det passar dem (så länge det inte går ut över andra människor tex som skäl för att kvinnor tar större delen av föräldraledigheten) det är
många fördelar som framhävts i tråden som fantastiska. Jag har inga som helst problem med argument som att barnet kommer till ro, äter bättre från bröstet vid sjukdom etc, men när man uppger att barn blir normalviktiga och får högre IQ av amning så blir diskussionen lite sned.

Håller med om det. Jag tror att diskussionen skulle tjäna på om de verkliga skälen till långtidsamning fick stå i förgrunden. Minskad cancerrisk och liknande hälsofrämjande aspekter kan vara intressant på populationsnivå men inte på individnivå.
 
Vilka är dessa hälsovinster? På vilka sätt är de bättre än amning? Går de ej att kombinera med amning? Om man önskar?

Jag kan inte minnas att jag skrivit att långtidsamning jämnar ut könsskillnader. Men efter vad jag läst är det fördelaktigt för både barn och mamma.
Nä jag läste in att anledningen till att inte fler långtidsammar är patriarkatet. Jag tror fler långtidsammade tidigare, när patriarkatet var ännu starkare. Men fortfarande är jag inte emot långtidsamning, och hade gärna ammat längre men tyckte inte jobbet (pumpa flera x dag och sitta med barnet konstant vid bröstet vid min närvarande tid) var värt att lägga för den vetenskap som finns kring amning idag.
Och rent biologiskt hade nog varken jag eller mitt barn levt idag om det hade varit för några hundra år sen, så det kanske finns en rimlighet i att karriärister/forskare inte ska ha barn om de är kvinnor ;)
 
Och jag (mfl) håller inte med om det. Och forskningen är tvetydig. Det finns många saker med bättre hälsovinster för både barn och vuxna (tex all typ av fysisk aktivitet) som det skulle behöva satsas hårdare på. Nu är ju jag färgad av att jag vill jobba och har gjort det sen mitt barn var två månader, men att långtidsamning skulle jämna ut könskillnader tror jag inte på.
Enligt WHO finns det 12 livsstilsomtåden som kan påverka risken för cancer. Vill man vara på den säkra sidan så kryssar man i så många som möjligt. Om man är rökfri, äter bra och motionerar så minskar man risken ytterligare lite för varje år man ammar. Det är ju inte så att man ska äta nyttigt ELLER amma. Helst ska man väl uppfylla alla 12 områdena.

Tänker att miljövinsterna behöver tas med i beräkningen av amningens fördelar.Jämföra amning med tillverkad, förpackad och transporterad ersättning.
 
Enligt WHO finns det 12 livsstilsomtåden som kan påverka risken för cancer. Vill man vara på den säkra sidan så kryssar man i så många som möjligt. Om man är rökfri, äter bra och motionerar så minskar man risken ytterligare lite för varje år man ammar. Det är ju inte så att man ska äta nyttigt ELLER amma. Helst ska man väl uppfylla alla 12 områdena.

Tänker att miljövinsterna behöver tas med i beräkningen av amningens fördelar.Jämföra amning med tillverkad, förpackad och transporterad ersättning.
Absolut! Miljöfrågan missas ju ofta helt i diskussionen.
 
Nä jag läste in att anledningen till att inte fler långtidsammar är patriarkatet. Jag tror fler långtidsammade tidigare, när patriarkatet var ännu starkare. Men fortfarande är jag inte emot långtidsamning, och hade gärna ammat längre men tyckte inte jobbet (pumpa flera x dag och sitta med barnet konstant vid bröstet vid min närvarande tid) var värt att lägga för den vetenskap som finns kring amning idag.
Och rent biologiskt hade nog varken jag eller mitt barn levt idag om det hade varit för några hundra år sen, så det kanske finns en rimlighet i att karriärister/forskare inte ska ha barn om de är kvinnor ;)

Jag menade inte att färre långtidsammade på grund av det. Jag menar att bröst är så sexuellt laddat av samhället och till för att behaga mannen, och att det kommer emellan. Bland annat.

Huruvida karriärister/forskare ska ha barn eller inte lägger inte jag mig i 😉 och alla blir saliga på sin tro.
Som jag skrivit tidigare så är jag enbart intresserad av att vi som önskar amma länge ska få göra det utan drömmande och tyckande. Så är det inte idag. Rätt tröttsamt att få kommentarer om att "är inte barnet lite stort för det där?" "Hen kommer ju aaaaaldrig bli självständig" "Du knyter hen för nära för din egen skull". Och allt vad man hört. Samt även att det är äckligt, har jag fått höra.

Det ska erbjudas rätt information om hur en amning fungerar, etableras och vad den innebär för förälder och barn. Thats all.
 
Jag menade inte att färre långtidsammade på grund av det. Jag menar att bröst är så sexuellt laddat av samhället och till för att behaga mannen, och att det kommer emellan. Bland annat.

Huruvida karriärister/forskare ska ha barn eller inte lägger inte jag mig i 😉 och alla blir saliga på sin tro.
Som jag skrivit tidigare så är jag enbart intresserad av att vi som önskar amma länge ska få göra det utan drömmande och tyckande. Så är det inte idag. Rätt tröttsamt att få kommentarer om att "är inte barnet lite stort för det där?" "Hen kommer ju aaaaaldrig bli självständig" "Du knyter hen för nära för din egen skull". Och allt vad man hört. Samt även att det är äckligt, har jag fått höra.

Det ska erbjudas rätt information om hur en amning fungerar, etableras och vad den innebär för förälder och barn. Thats all.
Ja, och där är vi ju eniga. Det är ju helt orimliga påhopp.
 
Finns det fler här inne som ammar längre än normen (i västvärlden)? Varför har ni valt det? Jag ammar själv min tvååring och kommer fortsätta ett tag till (kanske dubbelt så länge om vi vill) av mysskäl, bekvämlighetsskäl och hälsoskäl för både mig och min dotter.

Ni som tycker det är konstigt att amma små barn får gärna ställa frågor så får ni mer kunskap. 😊
Jag måste säga att jag fascineras lite över långtidsamning och hur det funkar. Hur löses det rent praktiskt? Vilka mål ersätter man med bröstmjölk på förskolebarn och hur klarar man sig som ammande mamma under de timmar då man inte är vid barnet och ammar? Jag som tyckte livet var ett enda stort amningsplanerande under det halvår då jag i vart fall deltidsammade (och kände mig som ett produktionsdjur snarare än människa, även om själva stunderna med barnet var mysiga så övervägde de liksom inte den där jobbiga känslan av ofrihet) är helt fascinerad över hur man får ihop det sen när man börjar jobba, reser och gör andra saker. Jag tyckte de där första tre månaderna med heltidsamning som jag tvingade mig till "för att man bör" var jobbiga nog mentalt. Hur löser ni t.ex. de dagar då ni inte träffar barnet/barnen och hur hinner ni? Det är ett så annorlunda mind-set för mig som bara längtade tills jag inte längre var livsavgörande för barnet så att pappan fullt ut kunde ta samma roll som jag i delaktigheten i barnets överlevnad att jag måste medge att min personliga, högst subjektiva, känsla är att "herregud, varför utsätter man sig för det där"... Sedan gör ju folk som de vill och jag dömer ingen som vill långtidsamma, men tja, jag måste erkänna att jag tycker det verkar vara att göra livet väldigt besvärligt för sig som mamma utifrån egna erfarenheter.
 
Jag måste säga att jag fascineras lite över långtidsamning och hur det funkar. Hur löses det rent praktiskt? Vilka mål ersätter man med bröstmjölk på förskolebarn och hur klarar man sig som ammande mamma under de timmar då man inte är vid barnet och ammar? Jag som tyckte livet var ett enda stort amningsplanerande under det halvår då jag i vart fall deltidsammade (och kände mig som ett produktionsdjur snarare än människa, även om själva stunderna med barnet var mysiga så övervägde de liksom inte den där jobbiga känslan av ofrihet) är helt fascinerad över hur man får ihop det sen när man börjar jobba, reser och gör andra saker. Jag tyckte de där första tre månaderna med heltidsamning som jag tvingade mig till "för att man bör" var jobbiga nog mentalt. Hur löser ni t.ex. de dagar då ni inte träffar barnet/barnen och hur hinner ni? Det är ett så annorlunda mind-set för mig som bara längtade tills jag inte längre var livsavgörande för barnet så att pappan fullt ut kunde ta samma roll som jag i delaktigheten i barnets överlevnad att jag måste medge att min personliga, högst subjektiva, känsla är att "herregud, varför utsätter man sig för det där"... Sedan gör ju folk som de vill och jag dömer ingen som vill långtidsamma, men tja, jag måste erkänna att jag tycker det verkar vara att göra livet väldigt besvärligt för sig som mamma utifrån egna erfarenheter.

Att amma ett äldre barn är (generellt) något helt annat än ett spädbarn som faktiskt måste ammas (eller motsvarande) för att överleva. Det är nog få förskolebarn som ammar så mycket att hela måltider byts ut mot amning. Amningen är ett komplement.

På samma sätt är man inte beroende av regelbundenhet på samma sätt när man ammar äldre barn. Brösten sprängs inte om man inte ammar. Det är ofta inget som helst problem att inte amma på ett dygn eller två eller ännu mer utan att man märker av det.

För min egen del blev amningen väldigt mycket mysigare och trevligare när det inte längre var "livsavgörande" för barnet utan att anledningen till att vi fortsatta var tröst, trygghet, närhet och praktiskt mellanmål som man alltid hade med sig (och fantastiskt praktiskt vid magsjuka och andra sjukdomar när barn inte vill äta). Nu ammade jag som sagt inte i det här sammanhanget så länge, men hade gärna fortsatt om fördelarna hade fortsatt överväga nackdelarna (som absolut fanns de också!)
 
Jag måste säga att jag fascineras lite över långtidsamning och hur det funkar. Hur löses det rent praktiskt? Vilka mål ersätter man med bröstmjölk på förskolebarn och hur klarar man sig som ammande mamma under de timmar då man inte är vid barnet och ammar? Jag som tyckte livet var ett enda stort amningsplanerande under det halvår då jag i vart fall deltidsammade (och kände mig som ett produktionsdjur snarare än människa, även om själva stunderna med barnet var mysiga så övervägde de liksom inte den där jobbiga känslan av ofrihet) är helt fascinerad över hur man får ihop det sen när man börjar jobba, reser och gör andra saker. Jag tyckte de där första tre månaderna med heltidsamning som jag tvingade mig till "för att man bör" var jobbiga nog mentalt. Hur löser ni t.ex. de dagar då ni inte träffar barnet/barnen och hur hinner ni? Det är ett så annorlunda mind-set för mig som bara längtade tills jag inte längre var livsavgörande för barnet så att pappan fullt ut kunde ta samma roll som jag i delaktigheten i barnets överlevnad att jag måste medge att min personliga, högst subjektiva, känsla är att "herregud, varför utsätter man sig för det där"... Sedan gör ju folk som de vill och jag dömer ingen som vill långtidsamma, men tja, jag måste erkänna att jag tycker det verkar vara att göra livet väldigt besvärligt för sig som mamma utifrån egna erfarenheter.

Det är jättestor skillnad på att amma ett spädbarn och ett barn över året:) att amma ett äldre barn kan innebära amning ett par gånger om dagen, två gånger i veckan eller ännu mer sällan. Det kan variera över tid. Det beror helt på vad som passar för mor och barn.

Det som är det fina med långtidsamning, den är som kravlös och bara finns, tycker jag. Amningen upp till 4 mån tycke jag var oerhört begränsande, barnet hade ingen rutin det kunde gå 3 h eller 3 min mellan amningarna. Så är det inte nu, och passar det inte att amma just när barnet vill, kan man sägs nej och erbjuda något annat för att släcka törst/hunger.

Vi byter inte ut något mål mat alls, amning är mer som godis/snutte/lite extra. Frukosten blir kanske inte lika stor som hos ett icke-ammande barn samt blir mer som ett mellanmål 1-1,5 h efter uppvak. Hon ammar innan jag åker till jobbet.
 
Att amma ett äldre barn är (generellt) något helt annat än ett spädbarn som faktiskt måste ammas (eller motsvarande) för att överleva. Det är nog få förskolebarn som ammar så mycket att hela måltider byts ut mot amning. Amningen är ett komplement.

På samma sätt är man inte beroende av regelbundenhet på samma sätt när man ammar äldre barn. Brösten sprängs inte om man inte ammar. Det är ofta inget som helst problem att inte amma på ett dygn eller två eller ännu mer utan att man märker av det.

För min egen del blev amningen väldigt mycket mysigare och trevligare när det inte längre var "livsavgörande" för barnet utan att anledningen till att vi fortsatta var tröst, trygghet, närhet och praktiskt mellanmål som man alltid hade med sig (och fantastiskt praktiskt vid magsjuka och andra sjukdomar när barn inte vill äta). Nu ammade jag som sagt inte i det här sammanhanget så länge, men hade gärna fortsatt om fördelarna hade fortsatt överväga nackdelarna (som absolut fanns de också!)
Tack för förklaring! Det är så annorlunda från hur jag lever att jag har svårt att se var det liksom skulle passa in. :)
 
Måste långtidsamning försvaras med en massa fördelar och vinster? Kan inte bara anledningen "vill" räcka?


Det är jättestor skillnad på att amma ett spädbarn och ett barn över året:) att amma ett äldre barn kan innebära amning ett par gånger om dagen, två gånger i veckan eller ännu mer sällan. Det kan variera över tid. Det beror helt på vad som passar för mor och barn.

Det som är det fina med långtidsamning, den är som kravlös och bara finns, tycker jag. Amningen upp till 4 mån tycke jag var oerhört begränsande, barnet hade ingen rutin det kunde gå 3 h eller 3 min mellan amningarna. Så är det inte nu, och passar det inte att amma just när barnet vill, kan man sägs nej och erbjuda något annat för att släcka törst/hunger.

Vi byter inte ut något mål mat alls, amning är mer som godis/snutte/lite extra. Frukosten blir kanske inte lika stor som hos ett icke-ammande barn samt blir mer som ett mellanmål 1-1,5 h efter uppvak. Hon ammar innan jag åker till jobbet.
Du måste inte försvara något alls, var inte så jag menade. Jag trodde dock att ts uppmuntrade till frågor.
 
Du måste inte försvara något alls, var inte så jag menade. Jag trodde dock att ts uppmuntrade till frågor.

Det där var ett gammal inlägg från igår som jag aldrig blev klar med och råkade följa med, det var inte meningen att den skulle publiceras :) jag hann inte ändra inlägget innan du såg det:D
 
Ja det är den ju, eftersom man sällan tar in andra aspekter än amning (tex vilka väljer att amma/har en möjligheten pga sjukdom/medicin hos mor och barn). Att bröstmjölk är fantastisk föda för barn tror jag inte det finns något som motsäger.

Det var inte svar på frågan vilken forskning som visar på att amning inte innebär något annat för mor eller barn än praktiskt mat. Och hur skulle aspekter som vilka som väljer att amma påverka vad amningen innebär för de som gör det?

Att det finns andra saker på som motsvarande sätt kan erbjuda det som amningen gör är självklart. Men det är ju en helt annan fråga.
 
Det var inte svar på frågan vilken forskning som visar på att amning inte innebär något annat för mor eller barn än praktiskt mat. Och hur skulle aspekter som vilka som väljer att amma påverka vad amningen innebär för de som gör det?

Att det finns andra saker på som motsvarande sätt kan erbjuda det som amningen gör är självklart. Men det är ju en helt annan fråga.
Att bröstmjölk är fantastisk mat för barn behöver ju inte innebära att amningen i sig inte betyder något annat för den som ammar/blir ammad. Däremot är det magstarkt att påstå att det är det biologiskt korrekta och att barn som ammas/kvinnor som ammar länge har hälsofördelar som vi faktiskt inte vet om de kommer från långtidsamning, tex så kommer ju kvinnor med sjukdomar som kräver viss medicin aldrig hamna i den statistiken, troligen inte heller missbrukare, rökare, svårt sjuka barn osv osv. Dvs gruppen kvinnor som ammar och gruppen barn som blir ammade har ofta redan ett hälsomässigt försprång mot de som inte ammas/ammar alls bara genom att ha möjligheten.
 
Jag måste säga att jag fascineras lite över långtidsamning och hur det funkar. Hur löses det rent praktiskt? Vilka mål ersätter man med bröstmjölk på förskolebarn och hur klarar man sig som ammande mamma under de timmar då man inte är vid barnet och ammar? Jag som tyckte livet var ett enda stort amningsplanerande under det halvår då jag i vart fall deltidsammade (och kände mig som ett produktionsdjur snarare än människa, även om själva stunderna med barnet var mysiga så övervägde de liksom inte den där jobbiga känslan av ofrihet) är helt fascinerad över hur man får ihop det sen när man börjar jobba, reser och gör andra saker. Jag tyckte de där första tre månaderna med heltidsamning som jag tvingade mig till "för att man bör" var jobbiga nog mentalt. Hur löser ni t.ex. de dagar då ni inte träffar barnet/barnen och hur hinner ni? Det är ett så annorlunda mind-set för mig som bara längtade tills jag inte längre var livsavgörande för barnet så att pappan fullt ut kunde ta samma roll som jag i delaktigheten i barnets överlevnad att jag måste medge att min personliga, högst subjektiva, känsla är att "herregud, varför utsätter man sig för det där"... Sedan gör ju folk som de vill och jag dömer ingen som vill långtidsamma, men tja, jag måste erkänna att jag tycker det verkar vara att göra livet väldigt besvärligt för sig som mamma utifrån egna erfarenheter.

som alla andra skrivit är det ett komplement.
Jag jobbar och har en snart tvååring som jag ammar. Tvååringen ammar på morgonen innan jag går till jobbet. Därefter frukost med sin pappa och frukt, lunch och mellis på förskolan. Hemma äter hon middag med familjen. Sedan ammas hon till sömns och några gånger under natten för att somna om.

Så för oss är amning främst ”förfrukost” på morgonen, som gör att jag kan sova lite längre när jag inte ska upp och jobba. Och ett sista kvällsmål på kvällen. Många gör ju välling eller fortsätter med ersättning på kvällen, så där är väl amningen ”instället för”.

Amningen på natten har hängt med lite extra länge då hon varit mkt sjuk i vinter (förskolestarten mm). Tänker att amningen är lite som honungsvatten/varm mjölk för henne just nu. Lindrar skönt när halsen gör ont och munnen är torr.

Äldsta barnet ammar några gånger i veckan, vissa veckor inte alls. Men det är lite extra mys för oss två, och en möjlighet för stora att få vara liten som lillasyskonet ibland.

Så jag är kanske dubbelt mot normen, ammar två olika gamla barn som är äldre än 1,5 år.
 

Liknande trådar

Hästhantering För cirka 5 månader sen köpte vi dotterns första ponny, "världens tryggaste och snällaste barnponny". Provridningen gick ok, dottern var...
Svar
13
· Visningar
3 079
Senast: Mabuse
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
90
· Visningar
5 059
Senast: Sirap
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 357
Senast: Grazing
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 710
Senast: jemeni
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp