Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det där med att se skillnad på Entitor eller talltitor är ju hopplöst.Vidareutvecklar varför jag uppskattat att mata fåglar lite extra mycket senaste månaderna. Det är typ alltid talgoxe, nötväcka och blåmes i trädgården, egentligen oavsett om jag matar eller ej. Men nu har det varit ganska ofta som det varit så mycket som 12-13 olika sorters fåglar på besök.
Vad som skiljer sig mest från andra år är nog att det varit bergfinkar och bofinkar här under hösten/vintern och inte bara på våren (men nu är det nog någon vecka eller två sedan jag såg en bergfink senast) + att det är svartmesar här dagligen. Nog bara sett en och annan sporadiskt förut. Stenknäckar är också mer på daglig basis den här hösten, tillsammans med grönfinkar. Och domherrarna är som jag skrev förut mer talrika och regelbundna.
Den enda "besvikelsen" är väl att större hackspettar inte kommit hit lika ofta som annars, och att jag bara sett steglits och stjärtmes vid enstaka tillfällen.
I övrigt så grämer jag mig över att jag inte lyckas se skillnad på entitor eller talltitor.![]()
Förutom de drag som nämnts så ska ju entitans kind och bröst vara mer samma färg och liksom smälta ihop, medan talltitans kindfläck "ofta" är mer avgränsad. Och så hur blank respektive matt den svarta färgen är. Men jag vet inte hur lätt sådant är att avgöra om de inte sitter bredvid varandra och poserar. Verkar vara lätet som skiljer sig mest. I norra Sverige finns som tur är inte riktigt just det här problemet, jag bara kallt utgår från att det är talltita varje gång eftersom entita inte finns här. Bekvämt.I övrigt så grämer jag mig över att jag inte lyckas se skillnad på entitor eller talltitor.![]()
Ja, det som gör det ännu svårare är ju att de sällan sitter still länge nog, och om de förmodan gör det så är det precis som du säger att de tenderar att vara vända på fel sätt.Det där med att se skillnad på Entitor eller talltitor är ju hopplöst.
Lite större/mindre fläck under hakan och knappt synliga streck eller inte på den gråbeiga vingspegeln...
Dom sitter ju för tusan inte stilla tillräckligt länge för att man ska hinna se ordentligt, och dessutom skulle någon sitta stilla lite längre så sitter den såklart vänd på ett sätt som gör att det inte går att vare sig fläckar eller streck.
Skitsvårt!
Gör det! Många av de fåglar du beskriver att du har runt dig har dessutom ganska distinkta läten som är enkla att känna igen när man väl lärt sig dem. Jag har BirdNet och tycker den ofta fungerar bra men har hört gott om andra appar med, sen kanske man inte ska lita blint på den utan helst dubbelkolla men man kan åtminstone se det som förslag.Ja, det som gör det ännu svårare är ju att de sällan sitter still länge nog, och om de förmodan gör det så är det precis som du säger att de tenderar att vara vända på fel sätt.
Som @Mkb säger så är väl lätet det som ska vara enklast att skilja på, men det är inte min starka sida! Funderar på att ladda ned en app som identifierar fågelläten/sång av enkom den här anledningen, haha.
Jag har ju multum med fåglar som äter i Syrensnåret (vår fågelmatning) utanför fönstret till kontoret. Det är rätt nära, och i mikropauserna vid datorn så brukar jag kolla på fåglarna. Jag har en kikare tillreds för att kunna kolla lite närmare.Förutom de drag som nämnts så ska ju entitans kind och bröst vara mer samma färg och liksom smälta ihop, medan talltitans kindfläck "ofta" är mer avgränsad. Och så hur blank respektive matt den svarta färgen är. Men jag vet inte hur lätt sådant är att avgöra om de inte sitter bredvid varandra och poserar. Verkar vara lätet som skiljer sig mest. I norra Sverige finns som tur är inte riktigt just det här problemet, jag bara kallt utgår från att det är talltita varje gång eftersom entita inte finns här. Bekvämt.![]()
Vidareutvecklar varför jag uppskattat att mata fåglar lite extra mycket senaste månaderna. Det är typ alltid talgoxe, nötväcka och blåmes i trädgården, egentligen oavsett om jag matar eller ej. Men nu har det varit ganska ofta som det varit så mycket som 12-13 olika sorters fåglar på besök.
Vad som skiljer sig mest från andra år är nog att det varit bergfinkar och bofinkar här under hösten/vintern och inte bara på våren (men nu är det nog någon vecka eller två sedan jag såg en bergfink senast) + att det är svartmesar här dagligen. Nog bara sett en och annan sporadiskt förut. Stenknäckar är också mer på daglig basis den här hösten, tillsammans med grönfinkar. Och domherrarna är som jag skrev förut mer talrika och regelbundna.
Den enda "besvikelsen" är väl att större hackspettar inte kommit hit lika ofta som annars, och att jag bara sett steglits och stjärtmes vid enstaka tillfällen.
I övrigt så grämer jag mig över att jag inte lyckas se skillnad på entitor eller talltitor.![]()
Just pilfink hör faktiskt till de arterna som gör den här säsongen lite extra för min del, haha. Inte för att det råder någon brist på dem i grannskapet, brukar alltid se massor i flera trädgårdar när jag går och handlar - men de har sällan brukat hänga här.Vilken artrikedom, så roligt! Och gröngöling, hur coolt?Här är det väldigt många pilfinkar.
Några blåmesar, talgoxar och ett par större hackspettar som stammisar. Men för flera år sedan var här också nötväcka, bergfink och bofink, många grönfinkar och gulsparvar och ibland någon steglits. Älskar de glada färgerna på steglitserna, men den senaste jag sett var en som någon av mina förra katter hade mördat och släpat in som en gåva på mitt köksgolv.
Bofinken är ju här och väsnas på somrarna så den kunde ju få visa sig lite nu när den inte har sitt mest tjatiga läte utan är tyst och söt.
Det har våra också fått!Idag har pippiarna fått lite extra julgodis![]()