Sv: Minnesproblem pga utmattningssyndrom
Jag sover ju inte många timmar varje natt, får jag sova en normal sömn på 6-7 timmar är jag en nu människa den dagen förutom minnesproblemen.
Jag har svårt att sova pga ekonomin just nu, har löst hyran men hat en elräkning på 3000 att lösa.
Plus oron för dottern.
Jag sover ju inte många timmar varje natt, får jag sova en normal sömn på 6-7 timmar är jag en nu människa den dagen förutom minnesproblemen.
Jag har svårt att sova pga ekonomin just nu, har löst hyran men hat en elräkning på 3000 att lösa.
Plus oron för dottern.
OM det skulle funka för dig, för det finns det ju inga garantier för, skulle du tyvärr behöva ge tanken lite tid att fastna, innan dess gör det absolut ingen som helst nytta att "skita i att sova". För det är ju just det jag inte vill känna att jag gör - välja bort sömnen eller misslyckas med att somna. Men det är nog inte läge för dig att göra ett försök, innan vårdnadstvisten är avklarad lär du inte ha ork att göra några förändringar i ditt liv över huvud taget.
Däremot kommer det alltid finnas något som måste fixas innan man ska börja ta hand om sig själv bättre. Så försök sätt ett datum (i kalendern, med påminnelse!), inte så långt fram i tiden, då du ska göra ett ryck med att få ordning på DIG. Inte din ekonomi, inte ditt boende, inte din dotter,
ingenting av allt som är det viktigaste i ditt liv. För om du inte tar hand om
dig finns det inget liv kvar där du kan njuta av allt det där du nu desperat försöker hålla över ytan. Man kan dö av psykisk press. Det är sant. Lägg åt sidan att vara vänlig, medgörlig och plock fram egoisten. Det handlar om ditt liv och hur länge du ska behöva må så här. Hur hårt hade du gått åt vårdsystemet om det hade varit din dotter som mått så här efter en resa likt din? Lika hårt ska du försöka gå fram nu. Trots att du egentligen inte har ork till mer än precis komma ur sängen. För det är övermänniskor vi måste vara för att få vården vi behöver.
Försök göra upp en handlingsplan. Skriv upp den på papper. Vad finns kvar som du kan göra för att underlätta för dig själv? Vet inte vad du har gjort så här långt, så jag skjuter från höften.
* Först något som egentligen inte hör hemma här,
ekonomin: Har du fått kalla handen från elbolaget att få räkningen uppdelad eller en avbetalningsplan? De stora drakarna brukar inte vara omöjliga att förhandla med. De är ju mer intresserade av att få sina pengar om än uppdelat under en längre period än att inte få dem alls/behöva betala inkassoavgifter m.m.
Har du socialbidrag, studier, jobb, sjukskrivning? Du kanske kan få hjälp av Socialtjänsten att lösa elräkningen och om det är andra stora räkningar som ligger och väntar om inkomsten är knapp? Där går även söka så du får bidrag till dina vårdkostnader och mediciner om du har svårt att få pengarna att räcka till det. Ingen ska gå utan mediciner på grund av brist på pengar. Har du redan socbidrag kan du fortfarande söka efter lite extra för just vård och medicin.
Om det skulle vara så att det är för pinsamt att gå med mössan i hand till Soc så kan man även söka "ekonomiskt bistånd mot återbetalning", dvs i princip låna pengar av soc. Så kan du släcka de värsta bränderna, t.ex. elräkningen, och betala tillbaka sen om du väntar på att det ska ramla in pengar någon annanstans ifrån.
* Finns det saker som du gör som världen inte skulle ramla isär om du gjorde mer sällan eller inte alls? Banta bort
varenda onödig energiförlust som inte gör dig lycklig. Du har inga marginaler att ta av.
* Kan/vill/orkar du skaffa billigare boende som kräver mindre energi av dig och mer förutsägbara utgifter?
* Vårdcentralen: Enligt vårdgarantin gäller att du ska få träffa en läkare på VC inom sju dagar när du behöver en, vilket du gör. Kan inte VC möta det kravet har du enligt lag rätt att få vård någon annanstans och Landstinget står för mellanskillnaden (inklusive kostnad för resa).
* Vårdkontakt: Du har problem med minnet - gör en lista över alla problem du upplever att du har nu som du inte "brukar" ha. Ta med den vid nästa läkarbesök.
Minnesförluster - korttidsminne? långtidsminne? inlärningsproblem på vilken nivå (kan du använda en spis som är ny för dig, eller har du problem med studier?)
Koncentrationssvårigheter?
Somatiska problem som huvudvärk, värk i bröst, yrsel, darrighet, ont i annan kroppsdel?
Sömnproblem? Hur mycket, hur ofta, när och varför.
Hur mår du egentligen? (Nej, det är inte här du svarar "det är skittungt, men jag gör så gott jag kan ändå". Det är här du öppnar ventilen och berättar ända nerifrån hjärtat hur du mår och har det. Sorg och saknad. Vårdnadstvist. Hur slitigt det är runt omkring. Hur tungt det att få ekonomin att gå runt. Problemen med jobb/studier. Frustrationen över vården. Ta med allt och skäms inte ett dugg.
Ta med listan som minneslapp till läkaren för att vara säker på att du inte tappar bort något.
Och sist men inte minst:
Det finns inte någon i din närhet som du kan låta hjälpa dig med delar? Ibland får man faktiskt vara liten och barnslig och låta bästa kompisen följa med till VC och föra en del talan, eller ringa till Soc och ryta på dem att skynda på med sina utredningar. Eller vad det kan handla om. Det handlar inte om att man är klen och svag, det handlar om att man är klok och försöker att lägga fördela sina resurser så att man har en liten skvätt kvar att använda i arbetet för att bli frisk.