Jag talar inte bara om nyanlända, jag gav ett exempel för att förtydliga hur illa det kan bli om man försöker undvika att tala om allt som handlar om hela personens historia och bara kan beröra just den del som uteslutande handlar om erfarenheterna i Sverige. För många handlar det om en mycket stor del av deras historia och identitet om det är 99%, 80% eller 50% spelar mindre roll. Det är en del av många mina vänners liv som de gärna talar om som du anser är tabu pga att det eventuellt kan uppfattas som rasistiskt. Jag har suttit i icke etniskt Svenskars hem och ätit mat från deras hemländer, hört på deras musik och anpassat mig efter deras seder och så vill du att jag ska bara tala om det som inte berör deras ursprung och identitet och snudd på kallar mig rasist för att jag vägrar anpassa mig till dina åsikter.
Jag talar alltså i generella termer och inte bara om din verklighet och inte tjejen i artikeln. Jag kommer troligen aldrig att träffa någon av er.
Det jag inte vill göra är att reducera människor till den del av dem som enbart hör hemma i Sverige. En bakgrund i Thailand, Eritrea, Grekland, Chile eller Irak är för mig lika mycket värt som en svensks bakgrund i Dalarna, Skåne eller Lidingö. En av mina närmsta kollegor är från Chile, han talar jämnt om sin familj, han har bjudit på bakverk från Chile osv. Han talar med värme om sin familj och sitt hemland, varför ska jag inte passa på att lära mig lite mer om Chile? Han delar så gärna med sig av sina erfarenheter.
Nej jag håller inte med om att rasism är hästvärldens problem, det är ett av många problem.
Sen missuppfattade du mig totalt, jag ifrågasatte inte om det var rasism, jag skrev uttryckligen att jag inte visste. Däremot lät beskrivningen mer som utfrysning/mobbning, något som jag är väl bekant med och jag uppfattar det som om hon är mobbad och inte får vara med i gänget.
Jag frågade inte om rasism är hästvärldens problem, jag frågade om du tyckte att rasism är
ett problem inom hästvärlden. Och om du gör det bör du ju då lyssna på rasifierades tankar och åsikter kring det. Om du inte är rasifierad själv så spelar det ingen roll hur många rasifierade vänner du har om du inte lyssnar på erfarenheter om rasism och hur den ter sig. Det är kanske inte något som alla vill ta upp med sina kompisar (gudarna vet att jag inte vill snacka rasism när jag umgås med mina vänner, då vill jag ha roligt) så kan vara bra att lyssna och ta till sig i nyhetsartiklar, trådar på nätet m.m.
Återigen, jag har inte sagt att du ska undvika att prata om någons bakgrund. Det är jättefint att du känner dig välkommen och inkluderad hos dina vänner och tycker det är roligt att de delar med sig av sin kultur. Klart en blir glad när en får dela med sig, det blir jag med! Men att säga eller antyda att frågor ställda med goda intentioner inte kan vara rasistiska är helt enkelt fel, eller att det inte är en form av rasism att få samma frågor från alla en möter om ens ursprung eller kropp eller förmågor kopplade till sitt ursprung. I sin helhet blir det också rasism, även om varje individ som ställer frågan skulle göra det med goda intentioner.
Och jag har aldrig sagt att du är rasist och menar det inte heller, det är för mig väldigt underligt att du hela tiden vill dra det till det när jag är tydlig med att jag vill belysa rasistiska strukturer och att vi alla (jag inkluderad!) kan reproducera dem utan att tänka på det. Om du tycker det är så obehagligt att du kanske kan reproducera rasism så borde du i min mening försöka lyssna mer och försvara dig mindre. Ingen försöker "sätta dit" dig eller anklaga dig. Vi försöker hjälpa dig att förstå och förbättra.
När du tar upp det här med att dela med sig av kultur vill jag ta upp något annat som är väldigt vanligt för oss med annan bakgrund. Vi är, som du kanske märkt, för det mesta väldigt öppna och vill visa och ta med våra svenska vänner när det är högtider och annat som har att göra med vår kultur. Svenskar brukar alltid bli väldigt glada och är trevliga, jättekul! Men hur ofta är det svenskar som tar med oss på deras tillställningar, och delar med sig av sin kultur? Jag, som är uppvuxen i Sverige och faktiskt har "helsvenska" släktingar, har aldrig blivit bjuden till något midsommarfirande, valborg, blivit inkluderad och fått svar på alla mina frågor jag har ställt till mina helsvenska vänner. Vi har alltid bjudit dem på allt. Det är också rasistiska strukturer. Ja, nyfikenhet och glädje kring andra kulturer kan faktiskt också reproducera rasistiska strukturer. Se till historien, där Europeiska forskare samlade massor med kultur från andra delar av världen och alla var så nyfikna och intresserade, och afrikansk konst influerade Picasso och massor av andra exempel; men tog det bort den underliggande rasismen? Nej.
Och varför säger du att du inte vet, när en rasifierad person säger att de vet? Hur mycket tycker du att rasifierade personer ska behöva göra för att bevisa för dig att rasism finns? Och varför är det just du som ska avgöra det, och inte vi?
Kan det vara så att mobbning finns för alla, men att rasism kan göra den mycket, mycket värre?