Mona, 21, rider med slöja – aldrig känt sig välkommen

Mona Khader, 21, beskriver sig själv som ”hästgalen”.
Men hon har aldrig känt sig välkommen i ett svenskt stall.
– Jag har kommit hem och gråtit efter flera olika stallbesök och på träningar över hur jag blir bemött, säger hon.

 

[A_NN_A]

Jag har träffat folk som säger tillmig att jag kommer hamna i helvetet eftersom jag inte tror på gud. När jag förklarade att jag inte tror på djävulen heller så förstod personen inte alls konceptet. I hens värld så finns det inte.

Det har jag också gjort. Ingen av dessa har burit slöja.
De har heller inte tillhört en religion där man vanligtvis bär slöja.

 

[Lingon]

Det har jag också gjort. Ingen av dessa har burit slöja.
De har heller inte tillhört en religion där man vanligtvis bär slöja.

Jag bryr mig inte om vilken religion någon tillhör. Religion som religion. Jag har för vana att aldrig diskutera enskilda religioner utan enbart religion som övergripande fenomen. Då jag anser att det är fenomenet religion som är skadligt. Vilken religion en person tillhör är mindre intressant tycker jag.

 

[Lobelia]

Och varför antog du direkt att jag inte menade den typ av frågor som jag tog upp i exemplet när jag sade att frågor visst är en del av rasistiska strukturer? Varför känner du att det är rimligt att du hela tiden försöker tolka om det som vi som blivit utsatta för rasism säger är rasism till något annat? Det är lika illa att bli frågad om det faktiskt går att rida med slöja eller dylikt. Uppenbarligen går det ju om personen är på en ridskola.

Och varför är det viktigare för dig att frågor skall få ställas till höger och vänster än att människor inte ska behöva uppleva rasism? Vem tror du lider värst, personen som inte får ställa alla sina frågor rakt ut eller personen som upplever det utanförskap och den ohälsa det innebär att vara utsatt för rasism? Vem skall få beskriva vad rasism är om inte de som upplever den själva?

Och jo, den ridläraren hade goda intentioner. Hon var en av de snällare och mer öppna ridlärare jag haft. Rasism är inte alltid medveten eller fylld av illvilja.

Varför antar du att jag tror något alls när jag redan förklarat vad jag menar och det inte alls går ihop med exempel du tar efter detta? Jag kan ju knappast förutse vad du kommer att ta för exempel.

Jag skrev vad jag menar och det definitivt inte finns rum för den typen av frågor som du ger exempel på som svar på mitt inlägg. Det är aldrig respektfullt att särbehandla någon och undanhålla undervisning oavsett anledning och det blir inte mer respektfullt för man förutsätter saker om folk och frågar utifrån det.

Jag anser att en ridlärare som frågar ut vissa istället för att undervisa under lektionstid har fel intentioner. Sin nyfikenhet får man stilla på annat vis och då utan att anta saker. Jag har ingen åsikt om din ridlärare var snäll eller inte, men hen var definitivt oprofessionell.

För mig handlar det om att inte särbehandla folk och att jag är vetgirig, och gillar att tala med folk. Det är svårt att före ett meningsfullt samtal utan att ställa mer personliga frågor ibland. Det innebär givetvis att jag väljer mina tillfällen och inte går fram som en ångvält som din ridlärare gjorde.

Var skrev jag förresten att det var viktigt för mig att ställa frågor till höger och vänster? Att kunna kommunicera även med icke etniska svenskar på ett normalt vis utan att behöva tänka efter för varje fråga om den kan tänkas uppfattas som rasistisk är däremot viktigt. Som jag skrev tidigare så finns det även folk som tolkar det som rasism om man undviker att fråga dem saker för att de inte är etniska Svenskar. Det står inte på pannan på folk hur de vill ha det.

 

[A_NN_A]

Jag bryr mig inte om vilken religion någon tillhör. Religion som religion. Jag har för vana att aldrig diskutera enskilda religioner utan enbart religion som övergripande fenomen. Då jag anser att det är fenomenet religion som är skadligt. Vilken religion en person tillhör är mindre intressant tycker jag.

Det behöver du inte.
Jag vill påstå att det finns många individer där ute som har en blind tro, både religiös och icke religiös, som du inte kan se utanpå. En hel del människor du borde känna obehag inför.

 

[Lingon]

Det behöver du inte.
Jag vill påstå att det finns många individer där ute som har en blind tro, både religiös och icke religiös, som du inte kan se utanpå. En hel del människor du borde känna obehag inför.

Absolut, politiska extremister (på båda sidorna) är otroligt obehagliga människor. Bara för att ta ett exempel.

 

[Voeux]

Att dra rasistkortet när saker känns obekväma är också mycket vanligt.

Jo, det vet jag. Jag är som sagt uppväxt i invandrartätt område. Jag kan dock tycka att det finns värre dödssynder än att feltolka rasism, av en person som sannolikt utsätts en hel del för det. Det är väl frustration och utsatthet som bubblar i botten ofta. ”Dra rasistkortet” låter för mig rätt nedvärderande, ska vi börja kalla det ”dra sexistkortet” också när en kvinna tolkar in sexism? I min mening är det lätt att ha garden uppe när man är en utsatt person, och det kan vara bra att ha lite överseende med det kanske. Sen behöver man inte svälja att bli kallad rasist med hull och hår, om man nu blir det, men det finns nog bättre och mer konstruktiva sätt att bemöta det än att säga att personen drar rasistkortet.

 

[Sparksfly]

Det är en svår omställning att gå från ett sammanhang där alla skall vara välkomna, skolan, till ett sammanhang där man måste förtjäna sin delaktighet, umgänges-livet.
I ett stall så finns inget automatiskt tvång till att vara kompis med andra ryttare och hästägare. De som redan känner varandra och är vänner sedan tidigare är ju just det.
Ridning är ingen lagsport, det är en individuell sport med massor av olika åsikter. Alla nya i ett stall blir alltid starkt ifrågasatta.

Jag håller med om allt fram till de sista två meningarna du skrev i detta inlägg. Ridning kan vara en lagsport, om man strävar efter att tävla i lag och vara aktiv i förening. Samtidigt är det ju, som du skrev, en individuell sport med massor av olika åsikter. Men alla nya i ett stall blir väl inte alltid starkt ifrågasatta? Jag är van vid att man får frågor som "hur länge har du ridit?", "vilken är din favorithäst?", "är det hoppning eller dressyr?". Det behöver ju inte vara ifrågasättanden utan någon som vill bekanta sig med en. Men jag är också van vid att andra delar med sig av åsikter rörande ens egna intressen, även när man inte brydde sig om andras åsikter. Liksom jag varit van vid att stänga omvärlden ute och då bara fokuserat på den häst som är mitt fokus, att det inte spelar någon roll att jag inte är med i "gänget" (dvs. det gäng jag egentligen ville tillhöra).

 

[Elo]

Det är en svår omställning att gå från ett sammanhang där alla skall vara välkomna, skolan, till ett sammanhang där man måste förtjäna sin delaktighet, umgänges-livet.
I ett stall så finns inget automatiskt tvång till att vara kompis med andra ryttare och hästägare. De som redan känner varandra och är vänner sedan tidigare är ju just det.
Ridning är ingen lagsport, det är en individuell sport med massor av olika åsikter. Alla nya i ett stall blir alltid starkt ifrågasatta.

Jag har inte hängt i ridskolestall på ett tag, men på två medium anläggningar (15- 25 boxar) och ett par olika ridklubbar.

Jag har aldrig varit med om att nya personer blir starkt ifrågasatta. Det ställs en hel del frågor om dem och deras häst (Namn, stam, inriktining, vilken nivå de ligger på, vill de dela hage med någon, osv). Det jag har märkt, däremot, är att om den generella attityden bland folket som rör sig i stallet är öppen och välkomnande och nyfiken och stöttande så tar de flesta efter.

Tex så är det i 'nya' stallet (flyttade i december 18) många fler som frågar hur dett gått /gratulerar efter tävling. Man kollar när folk tränar oavsett vilken gren det är (ibland 10 minuter, ibland en hel träning). De flesta kommentarer mellan oss är saker som "va bra det såg ut på träningen igår!" Det är JÄTTESKÖNT.

Iom att vi är så många som är inne i denna 'positivitet' så skolas de "nya" in i tänket. Grupptryck kan användas till bra saker.

Sen ska jag inte säga att det är perfekt. Eller att alla svävar omkring på små rosa moln. Vi är olika, det har varit några konflikter. Det finns folk man hellre umgås med än andra. Men det är OK. Så länge grundidén är "var trevlig, gläds ihop med andra".

Ett annat caveat som har med diskussionen att göra, typ, är att alla i stallet där jag är nu, och där jag hade hästen förrut är etniska svenskar. Oklart pga vad, området jag bor i finns relativt många invandrare.

 

[Voeux]

Apropå mångkultur och rasism så kom jag tänka på en text som jag skrev inför det senaste riksdagsvalet. Läste igenom den nu och blev lite varm i hjärtat. Jag saknar förorten ibland, och hur vi under skoltiden tvingades umgås över gränserna. Jag delade den här texten på FB som fick stor spridning och uppskattning, varav de flesta av mina gamla skolkamrater var med där, vilket var kul. Delar den här också med en besk eftersmak att vi idag är mer polariserade än någonsin.

"Jag hörde att en viss politiker upplevt splittringar i Sölvesborg som barn, och att fler politiker pratar om militär i förorterna. Så jag tänkte att jag kunde berätta om orten. Åkesson säger att vi inte kan ta ifrån honom hans erfarenheter, men han kan heller inte ta ifrån mig mina. Jag vet inte vad som hände i Sölvesborg som var så traumatiskt, men i Stockholms söderort var vi nog som unga är mest. Vi var svenskar, juggar, kurder, romer, turkar, greker, etioper m.fl. som tjuvrökte bakom kiosken och köpte Jenka och lakritspipor på rasten. Vi hånglade bakom jympasalen och stekte pannkakor på hemkunskapen. Det fanns ingen polarisering. Min highschool sweet heart var jude. En reko kille, säger pappa än idag. På vår årsdag hade han köpt rosor och mötte upp mig vid tunnelbanan. Jag firade Rosh hashana med hans familj och han hade en söt kippa. Jag hade också en crush på en muslim, men han fick inte träffa tjejer så vi fick inte synas på torget ihop. En svensk tjejkompis till mig fick inte heller träffa någon. Hon var pappas flicka. Jag hade aldrig en endaste tanke på att vi skulle vara olika, jag och mina vänner. Vi hatade biologiläraren precis lika mycket och hade likadana stora silverringar i öronen som gav nickelallergi. Så det känns helt absurt att behöva sitta här, femton år senare, och behöva förklara för folk att vi inte är det. Att vi inte var det. Att jag inte vill byta ut min uppväxt i en mångkulturell förort mot allt i världen. Problemet är inte att jag och mina skolkamrater hade olika hudfärg, eller ens religion eller kultur, problemet är politiker som skapar polarisering. Mellan svenskar och invandrare. Mellan stan och orten. Jag hörde om en annan sverigevän med en taxinota på 330 000, som han motiverade med att Stockholms tunnelbana är läskig för en lantbo som han. Jag satte nästan kaffet i halsen, och skrattade högt. Nu bor jag på Kungsholmen och äter franska bakelser till frukost så ni tänker säkert att vad tusan vet du. Nä, inte mycket om dagens gängkriminalitet ska jag säga. Men det krävs ingen snilleblixt för att inse att problemet ligger i socioekonomisk utsatthet, gängkultur och ungdomar på slir. Inte hudfärg, och det är inget problem du kan köra över med en pansarvagn. Så nej, jag vet inte vad som hände i Sölvesborg som drivit denna man till att splittra Sverige. Men i Stockholms förort var vi i alla fall som ungdomar var mest. Med en cigg mot en DrPepper. Jag skulle gissa att det mestadels, fortfarande, ser ut precis så."

 

[Cambrie]

Rasism och främlingsfientlighet förekommer definitivt i stall, tror man inte det då är det för att man aldrig blivit utsatt. Jag har själv känt mig inkluderad i alla stall jag tillhört - tills jag träffade min man som också ville lära sig hästar men blev skarpt ifrågasatt i de stall vi var i då på olika sätt. Nu är vi i bra stall efter att ha fått flytta men det går inte att dra några andra slutsatser än att det hade med främlingsfientlighet att göra med tanke på hur det yttrade sig.

 

[Kenya]

Ursäkta om jag upprepar mig. Men ni som tror att rasister "drar rasistkortet" eller att rasism är ovanligt i svenska stall..

Hade ni velat se fler folk från olika bakgrunder inom hästsporten eller trivs ni med att det är fler svenskar i hästsporten än i samhället i stort?

 

[Lingon]

Ursäkta om jag upprepar mig. Men ni som tror att rasister "drar rasistkortet" eller att rasism är ovanligt i svenska stall..

Hade ni velat se fler folk från olika bakgrunder inom hästsporten eller trivs ni med att det är fler svenskar i hästsporten än i samhället i stort?

För mig är det oväsentligt var folk kommer från. Jag vill inte tvinga in folk i ett stall som inte vill dit men inte heller vill jag att folk som vill rida ska låta bli för att det finns folk som beter sig som idioter.

 

[Kenya]

För mig är det oväsentligt var folk kommer från. Jag vill inte tvinga in folk i ett stall som inte vill dit men inte heller vill jag att folk som vill rida ska låta bli för att det finns folk som beter sig som idioter.

Men märker du någon skillnad på när du umgås i grupper där folk har samma bakgrund som dig själv och när det är mycket mer blandat? (Behöver ju inte vara just etniskt om du inte har så mycket erfarenhet av just det) Eller är det helt oväsentligt för dig?

 

[Inte_Ung]

ska vi börja kalla det ”dra sexistkortet” också när en kvinna tolkar in sexism? I

Ja definitivt.
Det finns ju de som gör det.
Och det är på alla sätt kontraproduktivt.

 

[Voeux]

Ja definitivt.
Det finns ju de som gör det.
Och det är på alla sätt kontraproduktivt.

Och det finns inga gråzoner i det hela, där både strukturer och annat kan vara inblandat? Är det alltid enbart rasism/sexism som ligger bakom, eller inte alls? Kan det vara flera faktorer blandat som gör att en situation uppstår?

Jag tänker att en bör vara försiktig med att hävda att någon annan ”drar ett kort”, utan att veta vilka faktorer som spelat in i en situation.

 

[Inte_Ung]

Jag har aldrig varit med om att nya personer blir starkt ifrågasatta. Det ställs en hel del frågor om dem och deras häst

Jodå, det finns ful och regerätt mobbing på många ställen.
Dock är det högre status att ha en egen häst, vilket ofta men inte alltid hjälper.
Jag har varit med i en del stall och fått låna oerhört fina hästar att rida.
Skillnaden i bemötande när jag förklarar att jag har eget stall med många hästar och har ridit på SM-nivå och verkat som domare är förfärligt osmakligt. Jag brukar hålla inne med det ett tag för att känna in stämningen.

 

[Inte_Ung]

Och det finns inga gråzoner i det hela, där både strukturer och annat kan vara inblandat? Är det alltid enbart rasism/sexism som ligger bakom, eller inte alls? Kan det vara flera faktorer blandat som gör att en situation uppstår?

Jo absolut.
Det är detta som måste benas ut.
Skillnaden på att få kritik för att man är kass på riktigt och att bli utsatt för diskriminering.
Det finns faktiskt gånger när den påhoppade är inkompetent på riktigt.

 

[Inte_Ung]

Tycker du att det vore kul om hästfolket bestod av fler olika människor med olika bakgrunder än vad det gör nu?

Självklart skulle jag tycka det.
Jag har valt att arbeta i en miljö som är extremt multikulturell, för att jag trivs med det.
Rasistkortet får inte ens plats där, så blandat är det.
Om man gör bort sig så är man en klant oavsett etninskt ursprung och samma gäller om man är otrevlig.
Det talas ungefär 45 olika språk på min arbetsplats och det är helt underbart.

 

[Nahar]

Varför antar du att jag tror något alls när jag redan förklarat vad jag menar och det inte alls går ihop med exempel du tar efter detta? Jag kan ju knappast förutse vad du kommer att ta för exempel.

Jag skrev vad jag menar och det definitivt inte finns rum för den typen av frågor som du ger exempel på som svar på mitt inlägg. Det är aldrig respektfullt att särbehandla någon och undanhålla undervisning oavsett anledning och det blir inte mer respektfullt för man förutsätter saker om folk och frågar utifrån det.

Jag anser att en ridlärare som frågar ut vissa istället för att undervisa under lektionstid har fel intentioner. Sin nyfikenhet får man stilla på annat vis och då utan att anta saker. Jag har ingen åsikt om din ridlärare var snäll eller inte, men hen var definitivt oprofessionell.

För mig handlar det om att inte särbehandla folk och att jag är vetgirig, och gillar att tala med folk. Det är svårt att före ett meningsfullt samtal utan att ställa mer personliga frågor ibland. Det innebär givetvis att jag väljer mina tillfällen och inte går fram som en ångvält som din ridlärare gjorde.

Var skrev jag förresten att det var viktigt för mig att ställa frågor till höger och vänster? Att kunna kommunicera även med icke etniska svenskar på ett normalt vis utan att behöva tänka efter för varje fråga om den kan tänkas uppfattas som rasistisk är däremot viktigt. Som jag skrev tidigare så finns det även folk som tolkar det som rasism om man undviker att fråga dem saker för att de inte är etniska Svenskar. Det står inte på pannan på folk hur de vill ha det.

Det känns som att du missar poängen. Jag vill inte diskutera om huruvida de frågor du ställer är rasistiska eller inte, jag vill förklara för dig att frågor kan komma, och ofta kommer, ur rasism trots att de är ställda med välvilja och nyfikenhet. Jag har heller aldrig sagt att alla frågor är rasistiska eller att nyfikenhet i sig är något dåligt, men generellt i tråden har du uppenbarligen känt ett behov av att föra linjen att rasism inte är vanligt i hästsporten och att det är viktigare att frågor får ställas än att människor känner sig välkomna. Varför skulle du annars skriva långa inlägg om att det är viktigare att vi kommer ihåg att det kan vara så att tjejen inbillar sig? Varför är det viktigare att vi ska komma ihåg det, än att vi ska rannsaka oss själva och tänka på hur vi agerar mot de som blir utsatta för rasism? Varför känner du ett så stort behov av att försvara just ditt eget beteende, när jag inte sagt ett ord om vad just du gör? Är det läskigt för dig att du kanske har gjort något någon gång som har upplevts som rasistiskt? Känns det jobbigt? För om det gör det är det kanske bättre att du lyssnar på oss som upplever rasism än att du slår ifrån dig våra upplevelser och berättelser.

Håller du med om att rasism i hästvärlden är ett problem?

 

[Kenya]

Jo absolut.
Det är detta som måste benas ut.
Skillnaden på att få kritik för att man är kass på riktigt och att bli utsatt för diskriminering.
Det finns faktiskt gånger när den påhoppade är inkompetent på riktigt.

Måste det benas ut?

Om vi vill locka folk med olika bakgrund till hästvärlden, är det viktigaste att vi benar ut exakt vad som är upplevd rasism och vad som är "äkta rasism" (vad det ens skulle betyda).

Är det viktigt?

Jag tycker att det är viktigare att tänka på att de som läser här på Buke och inte är infödda svenskar och som känner sig exkluderande i det väldigt svenska hästsverige kanske klickar på just denna tråden. Och känner igen sig.

Sen läser de svaren här och upptäcker att flera svenskar här på Buke ifrågasätter om rasism ens existerar i hästsverige och gör klart att om man nånsin dristar sig till att klaga över exkludering kommer man få sin personlighet och sina motiv ifrågasätta på ett sätt som tar all uppmärksamhet ifrån frågan om vad svenskar kan göra för att bli mer inkluderande.

Det är många fler som läser här än som skriver.

Att diskutera rasistkort eller inte leder till att fler känner sig exkluderade. Att diskutera hur vi kan bemöta folk för att inkludera dem i sammanhanget hade gjort att fler fick mod att försöka ta sig in i svenska sammanhang.

Därför anser jag att för att motverka rasism och exkludering måste vi hejda oss och inte ta upp just rasistkortsfrågan när folk med annan bakgrund lyfter frågor om rasism. Allt som har en chans att vara sant måste inte uttalas, i alla sammanhang.

Varför tycker du att det är viktigt att bena ut "skillnaden på att få kritik för att man är kass på riktigt och att bli utsatt för diskriminering" inför ögonen på folk som känner sig utsatta för diskriminering?