Narrativet att dressyrryttare är rädda för sina hästar

[crazyrabbitlady]

Åker förbi ett större Islandshäststall till/från jobbet och ser nästan aldrig ensamma hästar. Nångång, men då har det troligen haft en anledning eftersom det inte är under längre tid. Skulle gärna ha häst i sånt stall eftersom jag då kan "vara mig själv". Dock ser man sällan andra raser hos dom, så vet inte om man skulle vara välkommen med en kallblodstravare, cob, PRE eller annat som jag vill ha.

Tyvärr är det oftast endast islandshästar. Jag vet att vissa stall släpper in flockvana hästar av andra raser om de har liknande näringsbehov.

 

[crazyrabbitlady]

Ja, det ser jag som den stora fördelen i ”vår värld”, att hästens behov som häst oftast får ta stor plats. Man blir sedd med extremt oblida ögon om man t.ex. skulle ha sin häst i ”grusruta” över längre tid. Lång utevistelse i flock alternativt lösdrift är normen och det är jag väldigt glad för!

Jag älskar den normen med. Dock blir det så tråkigt när det finns stall som tar det till extremen och knappt ens kan erbjuda sjukhage för att hästar inte ska gå på grusruta

Men det här börjar kanske gå lite väl långt från trådstarten

 

[Roheryn]

Åker förbi ett större Islandshäststall till/från jobbet och ser nästan aldrig ensamma hästar. Nångång, men då har det troligen haft en anledning eftersom det inte är under längre tid. Skulle gärna ha häst i sånt stall eftersom jag då kan "vara mig själv". Dock ser man sällan andra raser hos dom, så vet inte om man skulle vara välkommen med en kallblodstravare, cob, PRE eller annat som jag vill ha.

Generellt sett inte. Ser jag till det stallet där jag stod inhyrd i många år, så hade det blivit problematiskt med häst av annan storlek - för en större häst hade ingen box varit godkänd, staketen hade varit för låga och det hade funkat dåligt med fodring i hagen med en häst som behöver äta betydligt mer än de andra. En vettig ponny i lämplig storlek hade möjligen varit välkommen, men inget annat tror jag.

 

[MissFideli]

Nej, rent generellt är du inte välkommen om du inte har en islänning. Iaf inte i Stockholmsområdet.

Nej, jag har förstått det. Vilket är trist.

 

[Oknytt]

När någon säger "dressyrryttare" vilken bild får ni upp i huvudet då?

Har funderat en del på det här och undrar om fördomarna kommer sig av (som flera innan mig också varit lite inne på) att de som betraktar sig som dressyrryttare inte sällan är bemedlade kvinnor i medelåldern som köper sig en lite dyrare, gärna välstammad häst. Sen ställer man dyrgripen på en lite finare anläggning med likasinnade där den får gå i en mindre hage några timmar under dagen och matar på den med diverse kraftfoder och tillskott. Detta resulterar sen i att tämligen snabbt så har man en eldblåsande drake som visar sig vara för stor, reaktiv och känslig för tanta' och cirkusen är igång.

 

[warg]

När någon säger "dressyrryttare" vilken bild får ni upp i huvudet då?

Har funderat en del på det här och undrar om fördomarna kommer sig av (som flera innan mig också varit lite inne på) att de som betraktar sig som dressyrryttare inte sällan är bemedlade kvinnor i medelåldern som köper sig en lite dyrare, gärna välstammad häst. Sen ställer man dyrgripen på en lite finare anläggning med likasinnade där den får gå i en mindre hage några timmar under dagen och matar på den med diverse kraftfoder och tillskott. Detta resulterar sen i att tämligen snabbt så har man en eldblåsande drake som visar sig vara för stor, reaktiv och känslig för tanta' och cirkusen är igång.

Fast hur vanligt är det EGENTLIGEN? Ja, jag vet att jag inte står på någon större exklusiv anläggning och därför inte stöter på den typen av människor till vardags. Så jag vet förstås inte hur vanligt det är där, men i större delen av ridsportvärlden är det ju inte särskilt vanligt (och då rör jag mig ändå en hel del i dressyrkretsar, dvs bland folk som tränar och tävlar dressyr) Men det känns som en bild som många gillar att odla? Kanske för att man har bilden av att tanten har råd att köpa en dyr häst och då är det viktigt att poängtera att allt inte är guld och gröna skogar bara för att man har råd?

 

[Oknytt]

Fast hur vanligt är det EGENTLIGEN? Ja, jag vet att jag inte står på någon större exklusiv anläggning och därför inte stöter på den typen av människor till vardags. Så jag vet förstås inte hur vanligt det är där, men i större delen av ridsportvärlden är det ju inte särskilt vanligt (och då rör jag mig ändå en hel del i dressyrkretsar, dvs bland folk som tränar och tävlar dressyr) Men det känns som en bild som många gillar att odla? Kanske för att man har bilden av att tanten har råd att köpa en dyr häst och då är det viktigt att poängtera att allt inte är guld och gröna skogar bara för att man har råd?

Jag tror inte heller det är vanligt, men jag tror absolut att det förekommer ( har en väldigt fin anläggning i min närhet som tyvärr uppfyller vissa av fördomarna) vilket gör att den bilden liksom fastnar hos folk, vilket gör att man då gärna drar alla dressyrryttare över en kam.

Folk som är rädda för sina hästar och inte rider ut förekommer ju överallt, vi har såna i "mitt" stall också, precis som det även förekommer renodlade dressyrryttare som rider ut sina ystra reaktiva dressyrstammade unghästar utan att så mycket som blinka i min närhet - men de sistnämnda tycker ju folk inte är lika roliga att skvallra om

 

[Roheryn]

När någon säger "dressyrryttare" vilken bild får ni upp i huvudet då?

Har funderat en del på det här och undrar om fördomarna kommer sig av (som flera innan mig också varit lite inne på) att de som betraktar sig som dressyrryttare inte sällan är bemedlade kvinnor i medelåldern som köper sig en lite dyrare, gärna välstammad häst. Sen ställer man dyrgripen på en lite finare anläggning med likasinnade där den får gå i en mindre hage några timmar under dagen och matar på den med diverse kraftfoder och tillskott. Detta resulterar sen i att tämligen snabbt så har man en eldblåsande drake som visar sig vara för stor, reaktiv och känslig för tanta' och cirkusen är igång.

Jag undrar också över hur vanligt det EGENTLIGEN är? För det intressanta är ju att de flesta fördomar om min "gren" - islandshästar - också gäller medelålders kvinnor. Tanter som är rädda och "inte vågar något annat" än att ha islandshäst, tanter som "egentligen inte kan rida", men det går ju bra för det är islandshäst, tanter som "bara är skogsmullar" osv. Jag ser liksom ett mönster och helt klart likheter mellan fördomarna om "dressyrtanten" och "islandstanten"!

 

[Oknytt]

Jag undrar också över hur vanligt det EGENTLIGEN är? För det intressanta är ju att de flesta fördomar om min "gren" - islandshästar - också gäller medelålders kvinnor. Tanter som är rädda och "inte vågar något annat" än att ha islandshäst, tanter som "egentligen inte kan rida", men det går ju bra för det är islandshäst, tanter som "bara är skogsmullar" osv. Jag ser liksom ett mönster och helt klart likheter mellan fördomarna om "dressyrtanten" och "islandstanten"!

Det kanske är den naturliga fortsättningen på dressyrtanta' med den eldblåsande draken?

Jag är ju för övrigt en sån där dressyrtanta' som folk nog gärna har lite fördomar om med, handen på hjärtat, en lite för stor och lite för reaktiv häst. När vår anläggning i våras hyrdes ut till islandshästryttare som skulle ha en tävling råkade jag börja prata med en kvinna som sa just det att hon tidigare hade haft dressyrhalvblod men blev less på dem och gick över till islänningar (när hon såg min häst, hur jag haltade fram och jag berättat om avramlingen jag var med om i våras).

 

[Grazing]

Jag undrar också över hur vanligt det EGENTLIGEN är? För det intressanta är ju att de flesta fördomar om min "gren" - islandshästar - också gäller medelålders kvinnor. Tanter som är rädda och "inte vågar något annat" än att ha islandshäst, tanter som "egentligen inte kan rida", men det går ju bra för det är islandshäst, tanter som "bara är skogsmullar" osv. Jag ser liksom ett mönster och helt klart likheter mellan fördomarna om "dressyrtanten" och "islandstanten"!

Den fördomen om folk som har islänningar har jag aldrig hört. Däremot så är min erfarenhet att många har otroligt mycket åsikter och fördomar om "vanliga" hästar. Jag har aldrig känt mig välkommen hos folk som har islänningar tyvärr. Men det betyder ju inte att alla är sådana men det är dom som jag stött på.

 

[QueenLilith]

Jag undrar också över hur vanligt det EGENTLIGEN är? För det intressanta är ju att de flesta fördomar om min "gren" - islandshästar - också gäller medelålders kvinnor. Tanter som är rädda och "inte vågar något annat" än att ha islandshäst, tanter som "egentligen inte kan rida", men det går ju bra för det är islandshäst, tanter som "bara är skogsmullar" osv. Jag ser liksom ett mönster och helt klart likheter mellan fördomarna om "dressyrtanten" och "islandstanten"!

beror på anläggningen. Jag kan (tyvärr) komma på flera anläggningar runt här som har en del folk med detta tankesättet. Hästar som går ute alldeles för lite och folk som är halvrädda för sina hästar (eller i vissa fall, helrädda). Har även träffat på många fall nu med folk som knappt rider eller gör så mycket med sina hästar, men helt enkelt åker ditt, mockar, borstar och sen inte så mycket mer.

 

[Mia_R]

beror på anläggningen. Jag kan (tyvärr) komma på flera anläggningar runt här som har en del folk med detta tankesättet. Hästar som går ute alldeles för lite och folk som är halvrädda för sina hästar (eller i vissa fall, helrädda). Har även träffat på många fall nu med folk som knappt rider eller gör så mycket med sina hästar, men helt enkelt åker ditt, mockar, borstar och sen inte så mycket mer.

Fast det är ju inget som hästarna mår dåligt av, att inte ridas.

 

[Bison]

Det beror förstås också på var man har hästen uppstallad och vilka möjligheter man har till säkra uteritter.

Det tycker jag inte är en giltig anledning till att inte rida ut. Kan man köra runt hästen kors och tvärs för att träna och tävla, då kan man också köra för att rida ut, det tycker jag man är skyldig sin häst. Vågar man inte själv kan man betala en duktig ryttare.

Där jag bor är ryttare välkomna att nyttja travbanans träningsslinga varje söndag, det tror jag inte är unikt för min ort.
Perfekt för den som har dåliga möjligheter hemma eller som vi brukar göra, samlas ett gäng kompisar från olika stall och rida tillsammans

 

[crazyrabbitlady]

Jag undrar också över hur vanligt det EGENTLIGEN är? För det intressanta är ju att de flesta fördomar om min "gren" - islandshästar - också gäller medelålders kvinnor. Tanter som är rädda och "inte vågar något annat" än att ha islandshäst, tanter som "egentligen inte kan rida", men det går ju bra för det är islandshäst, tanter som "bara är skogsmullar" osv. Jag ser liksom ett mönster och helt klart likheter mellan fördomarna om "dressyrtanten" och "islandstanten"!

Samtidigt så har iaf jag sett en fördom att 'vi' slängrider när vi rider ut, full fart hela tiden och vi saktar inte ner för något osv

 

[QueenLilith]

Fast det är ju inget som hästarna mår dåligt av, att inte ridas.

nej bara väldigt konstigt enligt mig. Om man gör mycket avsuttit, så kan jag förstå det. Men att ha en häst bara för "att" är svårt för mig att förstå. Vissa av dessa hästar verkar ägaren inte alltid lägga så mycket krutt på heller, så när dessa skadar sig i hagen eller annat, så har jag tyvärr upplevd att dom inte riktigt får den vården dom borde ha, tex drar folk sig för att ta ut veterinären för sårskador som faktiskt borde ha veterinär vård etc..

 

[crazyrabbitlady]

beror på anläggningen. Jag kan (tyvärr) komma på flera anläggningar runt här som har en del folk med detta tankesättet. Hästar som går ute alldeles för lite och folk som är halvrädda för sina hästar (eller i vissa fall, helrädda). Har även träffat på många fall nu med folk som knappt rider eller gör så mycket med sina hästar, men helt enkelt åker ditt, mockar, borstar och sen inte så mycket mer.

Träffar man bara mig på 'fel' dagar så kan man tro att jag är sån - det är jag inte. Men jag värderar samvaron med hästen långt över ridning

 

[Kristall10]

Jag tänker att det finns fördomar kring de flesta typer av ryttare/hästar. Precis som det finns fördomar om stockholmare, norrlänningar, smålänningar osv. Och fördomarna grundar sig antagligen på ett visst beteende, men precis som att inte alla stockholmare är dryga och ytliga så är inte alla dressyrryttare fega
Att hoppryttare och ft ryttare inte anses vara fega är väl antagligen för att det naturligt krävs lite mer fart för att utöva de grenarna.

 

[Roheryn]

Samtidigt så har iaf jag sett en fördom att 'vi' slängrider när vi rider ut, full fart hela tiden och vi saktar inte ner för något osv

Jo, det finns ju mer än en fördom och just den du nämner här kan jag tycka är ganska sann. Jämfört med alla ryttare med stor häst som jag träffat på i olika stall under ett helt hästliv så rider jag väldigt fort när jag "rider ut". Jag tränar ju liksom ute och rider i alla gångarter inklusive pass - som GÅR fort! Jag kan förvisso rida öppna och sluta i skritt längs grusvägen också, men mina ridpass består normalt till 90% av någon annan gångart än skritt. Vilket ju blir en väldig kontrast till många av de ryttare jag träffat som rider stor häst - de verkar nästan bara skritta ute, alternativt rider i en mycket långsam och behärskad trav. Så jämfört med hur de rider kan jag mycket väl förstå hur fördomen har uppstått! Lägg därtill att många stora hästar verkar bli rädda för islandshästar, så får kanske ryttaren intrycket att vi rider ÄNNU fortare än vi gör!

 

[crazyrabbitlady]

Jo, det finns ju mer än en fördom och just den du nämner här kan jag tycka är ganska sann. Jämfört med alla ryttare med stor häst som jag träffat på i olika stall under ett helt hästliv så rider jag väldigt fort när jag "rider ut". Jag tränar ju liksom ute och rider i alla gångarter inklusive pass - som GÅR fort! Jag kan förvisso rida öppna och sluta i skritt längs grusvägen också, men mina ridpass består normalt till 90% av någon annan gångart än skritt. Vilket ju blir en väldig kontrast till många av de ryttare jag träffat som rider stor häst - de verkar nästan bara skritta ute, alternativt rider i en mycket långsam och behärskad trav. Så jämfört med hur de rider kan jag mycket väl förstå hur fördomen har uppstått! Lägg därtill att många stora hästar verkar bli rädda för islandshästar, så får kanske ryttaren intrycket att vi rider ÄNNU fortare än vi gör!

Alla gånger storhästar blivit rädd för oss har vi skrittat eller stått still

Jag är kanske lite annorlunda än många islandsryttare då jag är väldigt förtjust i skritt som gångart. Älskar att skrittarbeta både på bana och ute

 

[Habina]

Åker förbi ett större Islandshäststall till/från jobbet och ser nästan aldrig ensamma hästar. Nångång, men då har det troligen haft en anledning eftersom det inte är under längre tid. Skulle gärna ha häst i sånt stall eftersom jag då kan "vara mig själv". Dock ser man sällan andra raser hos dom, så vet inte om man skulle vara välkommen med en kallblodstravare, cob, PRE eller annat som jag vill ha.

Jag som har fjordhäst har hört mig för i många islandshäststall, men tyvärr är vi inte välkomna trots liknande foderbehov.