Ni som slutat dricka alkohol (eller minskat)

[Exile]

Tror du inte att du inte blir ifrågasatt eftersom du inte dricker alls? Jag tror det är lite grejen. Nu dricker jag inte alls och det känns enklare att stå för och för andra att förhålla sig till än att dricka ibland. Och att man avstår även om man inte kör bil/tränar/ska upp tidigt osv ibland, men inte alltid, gör det där lite socialt knepigt.

Nu dricker jag inte kaffe eller te heller och jag upplever absolut att man kan bli ifrågasatt på lite liknande sätt som alkohol. Dessutom socialt knepigt för folk vet inte vad de ska bjuda på. "Vatten går bra" är ju mitt standardsvar eftersom jag också tycker det är godast, men många verkar uppfostrade med att vatten inte är tillräckligt och känner sig ofta inte tillräckliga som värd för att de bara får erbjuda vatten. Sen kan man ju diskutera/känna om det är mitt ansvar att de känner sig tillräckliga.. men jag är uppfostrad till en people pleaser och trots att jag jobbar hårt för att inte vara det så blir såna situationer ibland märkbara. Upplever dock att kaffenormen inte är lika stark längre trots att jag jobbar med riktiga kaffenördar.

Jag förstår hur du menar men jag tror inte det. Jag skrev ju "nästan". Jag kan ta en öl nån gång per år eller så, och jag vill gärna smaka på drinkar, avec och liknande. Jag tycker det är kul att göra drinkar osv så är ändå ganska intresserad av alkohol trots att jag knappt dricker själv.

Jag kan förstå om man relaterar det till kaffe eftersom jag känner lite samma, det blir liksom svårt för det känns lite "fult" att bjuda på vatten. Jag har alltid lite te hemma samt saft men om någon ändå vill ha vatten har jag med tid bara landat i att om hen vill det så det ju lugnt och om jag som värdinna känner någon sorts "skam" över det så är det på mig och jag får komma över det ungefär.

Jag kan förstå att liknande kan uppstå om man kanske normalt dricker vin när man ses i X sällskap men så plötsligt tackar man nej och värdinnan står med inget annat att erbjuda än kranvatten. I en sådan situation kan jag tycka det vore fint att höra av sig innan och säga att bara så att du vet dricker jag inte alkohol just nu men vatten går bra/jag tar med eget bara för att värdinnan ska känna sig mer bekväm. Obs att nu menar jag ett sällskap där man känner varann, är det en bjudning eller liknande där man inte känner till varandras preferenser sedan innan tycker iaf jag att det är självklart att man har alternativ både med och utan alkohol, det hade jag haft iaf.

 

[Palermo]

Men verkligen!
Ta en energidryck, ett glas vatten och sluta gnäll

Och jag är så inne i kaffenormen att min spontana, känslomässiga reaktion på ditt inlägg är att det är du som inte dricker kaffe som är jobbig!

Jag har en kompis som inte dricker kaffe. Jag har ett eget litet paket snabbkaffe stående hos henne.

 

[Exile]

Jag skulle vilja bena i det här, för jag tycker att det drar så långt åt det ena eller det andra hållet i den här tråden när vi pratar om alkoholnormen. Antingen är det nästan obefintlig eller så är den stark. Personligen tycker jag att jag har försökt ge en varierad bild av det här, där det inte måste vara det ena eller det andra i ett sällskap eller sammanhang. Min uppfattning är att alkoholnormen till stor del är knuten till individer där variationen inom en grupp kan vara stor. Alkoholnormen kan alltså både vara dalande i samhället i stort, och i en del kretsar svag, samtidigt som jag upplever att den alltid visar sig i större sällskap. Fler människor visar en större variation.

Eftersom jag uppfattar den som ganska personbunden så vet jag redan på förhand vilka personer som finns i mitt liv, som tar med sig en stark alkoholnorm in i ett sammanhang. Jag har inte velat skriva om vilka personer jag har kring mig som jag ser det här hos, för jag vill inte höra att ”det är väl bara att”. Kasta ut personen eller sluta umgås. Jag vet inte hur det ser ut för andra människor, men i min värld behöver man ibland hantera mellanmänskligt skav för att bibehålla en god relation med exempelvis någon vän till maken, en förlängd familjemedlem osv.

Nu är det en fest, som jag har haft i bakhuvudet, där just den värden är en sådan person. Det behöver jag förhålla mig till. Sedan kan det också vara så att det inte är en enda kotte, av övriga på festen, som har samma norm i sig. Men när jag säger att det kan finnas en stark alkoholnorm, så menar jag att den kan vara stark hos individer som finns lite överallt och att, åtminstone jag, möter dem i olika sociala sammanhang. Det är också därför jag har stått på mig genom tråden, att jag vet det här, för egen del. Att folk förfasas över det eller ifrågasätter varför det är ett problem är inte hjälpsamt för mig.

Jag ser fram emot, för egen del, att komma ur gamla mönster och testa nya saker i livet. Jag gillar att upptäcka, och framöver har jag mycket alkoholfri dryck att testa, kopplingar att ställa om och mellanmänskligt skav att möta. Att bryta normer är inte nytt för mig. Att någon kommer in i ett sammanhang med en stark alkoholnorm kan vara ett invant beteende, som den personen har fått lära sig kring hur man är social, eller så finns en egen problematik i relationen till alkohol i grunden (jag tror jag ser båda i mina sällskap). Det kan, på andra sidan skavet, kanske vara skönt för en sån person att se att trycket kan lätta lite om man vill. Eller så är det inte så, och då är det väl hög tid att lära sig att det finns diversitet i en grupp.

Ja, lite så tänker jag i varje fall. Jag lånade ditt inlägg för att klargöra lite.

Okej, jag förstår exakt vilken typ av person du menar!

Jag tror det förvirrat folk lite att du pratat om norm överlag då ju själva ordet norm i sig betyder att det är "normalt" över den breda massan, men jag fattar vad du menar.

Med sådana personer tänker jag att man liksom får ta det lite för vad det är, beroende på vem det är så kan man reagera olika. Är det en person jag av olika anledningar är "tvingad" att ha en god relation till så brukar jag bara skoja typ "jaja du vet hur jag är, växer aldrig upp" annars kan man ju vara med eller mindre ärlig. Oavsett tycker jag aldrig man ska låta en sådan person stå ivägen för att göra det man själv mår bra av även om det kan kännas lite obekvämt eller skavigt. Så om det känns lättare för dig att ta ett glas när den personen är där, gör det. Om du verkligen inte vill dricka, så får du tänka ut hur du kan göra det på ett sätt som känns bra för situationen.

Jag säger det här med all välmening så snälla ta det inte fel, men jag tror många säger att det inte är en så stor grej för att det ja, verkligen inte är det. Att avstå alkohol är helt normalt och inget som borde kräva någon förklaring eller liknande. Sen fattar jag att situationer finns där det kan kännas som en stor grej men då tror jag man själv mår bra av att påminna sig om att även om det känns så, så är det inte så, och den som försöker får det att framstå på det viset har fel.

 

[Bison]

Och jag är så inne i kaffenormen att min spontana, känslomässiga reaktion på ditt inlägg är att det är du som inte dricker kaffe som är jobbig!

Jag har en kompis som inte dricker kaffe. Jag har ett eget litet paket snabbkaffe stående hos henne.

Bland mina vänner är det många som inte dricker kaffe och de som gör det klarar sig lika bra med något annat.
Krav på partner, ingen kaffehysteri!

 

[Palermo]

Bland mina vänner är det många som inte dricker kaffe och de som gör det klarar sig lika bra med något annat.
Krav på partner, ingen kaffehysteri!

Ja, gillar man inte kaffe klarar man sig ju utan bättre än med. Jag tror attdet jobbiga för mig är samma som någon skriver om ovan. Lite värdinneskam över art bjuda vuxna på tex saft, trots att de vill det. Normer och skam är luriga grejer.

 

[Palermo]

Dessutom tror jag att du har fel i sak, eftersom @Midsommarblomster själv skrivit att hon varit vegetarian under flera år, under en tid längre tillbaka då det inte fanns samma vana som idag.

Hur är det ens möjligt vid TS ålder? Min erfarenhet är snarare att det har vänt, häromåret, och blivit svårare på tex restaurang att vara veg. Jag har även sett någon studiesom styrker det, men minns inte var.

Jag har samma erfarenhet.



Jag har kommit på mig själv med att ibland artighetsdricka, för att inte göra sällskapet obekväm. Det kan visa sig genom att jag i förhand bestämt mig för att enbart dricka ett glas, men när sällskapet vill fylla på sitt glas, eller gå till baren och frågar om hen ska köpa en till mig också, så slänger people pleasern i mig ur sig en groda och tackar ja. För samkvämets skull. Jag förstår att en del i tråden kommer att förfasas över det här, men jag skriver det för att jag försöker vara ärlig och det kan finnas fler som känner igen sig. Så djupt rotat är det i mig, att prioritera andras bekvämlighet över min egen. Men jag jobbar på det och mitt sätt att göra det är att tänka igenom hur jag vill ha det på förhand och inte ta saker ”på volley” i sociala situationer. Särskilt inte när jag redan har ett glas innanför västen. Att inte dricka alls kan därför, för mig, vara ett sätt att se till att jag inte hamnar i den situationen.

Artighetsdricka är intressant här! Jag vet vad du menar, och det händer mig också. Här på buke associerar jag till inlägg jag har sett där någon problematiserar något liknande beträffande fikabröd. Även den erfarenheten delar jag. Men jag ser ingetdera som problem. Vi lever i ett socialt sammanhang där det inte är gynnsamt att hålla 100% kontroll över sig själv i sina relationer, tänker jag.

 

[Otherside]

Lite intressant tycker jag - att vi här hemma ser alkoholen som en slags befriande "drog", fastän rumsren då och accepterad. Man tar ett glas för att slappna av, kanskle för att kunna släppa loss lite, för att bli glad och lite avspänd i glada vänners lag, hur man nu ska uttrycka det. Mao är det själva alkoholens påverkan som är kärnan, både i normen och kring varför man dricker alkohol.

Med en dotter som har en fransk pojkvän kan jag se att man på andra platser inte har den kopplingen (säkerligen ibland, men inte nödvändigtvis). Hans brors sambo är vin-connoisseur och ganska högt aktad sådan, och har ett helt annat sätt att se på vin. Hon är otroligt kunnig, som sagt, ser vin som ett komplement till maten man äter, hur viktigt det är att det blir rätt, har vinkällare med uråldriga viner som har speciell betydelse osv osv osv. För hennes del är vinet inte (nödvändigtvis) nåt man dricker för rusets skull, utan för att det är en hel stor värld av smaker och kombinationer.

Vad jag funderar över är just det där med normen - är vår norm mer baserad på alkoholens förmåga att ge ett behagligt rus, hjälpa oss att koppla av, kapa stressen? Medan hennes är baserad på kunskap och kärlek till vinet, där ruset är i andra hand? Om alls?
(Och givetvis menar jag inte att svenskar bara dricker för att bli berusade, det märks inte minst i den intressanta vintråden här på Buke. Men om vi pratar om de normer som nämns i den här tråden. Förväntningar etc.)

 

[Midsommarblomster]

Lite intressant tycker jag - att vi här hemma ser alkoholen som en slags befriande "drog", fastän rumsren då och accepterad. Man tar ett glas för att slappna av, kanskle för att kunna släppa loss lite, för att bli glad och lite avspänd i glada vänners lag, hur man nu ska uttrycka det. Mao är det själva alkoholens påverkan som är kärnan, både i normen och kring varför man dricker alkohol.

Med en dotter som har en fransk pojkvän kan jag se att man på andra platser inte har den kopplingen (säkerligen ibland, men inte nödvändigtvis). Hans brors sambo är vin-connoisseur och ganska högt aktad sådan, och har ett helt annat sätt att se på vin. Hon är otroligt kunnig, som sagt, ser vin som ett komplement till maten man äter, hur viktigt det är att det blir rätt, har vinkällare med uråldriga viner som har speciell betydelse osv osv osv. För hennes del är vinet inte (nödvändigtvis) nåt man dricker för rusets skull, utan för att det är en hel stor värld av smaker och kombinationer.

Vad jag funderar över är just det där med normen - är vår norm mer baserad på alkoholens förmåga att ge ett behagligt rus, hjälpa oss att koppla av, kapa stressen? Medan hennes är baserad på kunskap och kärlek till vinet, där ruset är i andra hand? Om alls?
(Och givetvis menar jag inte att svenskar bara dricker för att bli berusade, det märks inte minst i den intressanta vintråden här på Buke. Men om vi pratar om de normer som nämns i den här tråden. Förväntningar etc.)

Kulturen i Norden skiljer sig väl en del från Centraleuropa i att vi inte producerar (nåväl..) vin, och har inte heller råvarorna för den typen av smakupplevelser som gifter sig med dryck. Historiskt, idag importerar vi ju, men jag skulle gissa att vår historia speglar sig i våra dryckesvanor. På vårt landställe, som till viss del har stannat i tiden är skåpen fulla med med snapsglas och det finns även någon gammal plansch om rusdryckesförbudet. Folkomröstningen 1922 är ju ett tecken på just det, att vi berusningsdrickandet i Sverige ansetts problematiskt.

 

[Otherside]

Kulturen i Norden skiljer sig väl en del från Centraleuropa i att vi inte producerar (nåväl..) vin, och har inte heller råvarorna för den typen av smakupplevelser som gifter sig med dryck. Historiskt, idag importerar vi ju, men jag skulle gissa att vår historia speglar sig i våra dryckesvanor. På vårt landställe, som till viss del har stannat i tiden är skåpen fulla med med snapsglas och det finns även någon gammal plansch om rusdryckesförbudet. Folkomröstningen 1922 är ju ett tecken på just det, att vi berusningsdrickandet i Sverige ansetts problematiskt.

Så då är det kanske inte så konstigt att där finns drag av skam, av förnekelse och även motstridiga känslor när t.ex. en person i ett sällskap inte vill dricka alkohol medan de andra ser det som en viktig bit i umgänget? Jag tror vi kan dras med en hel del sån ”skuld” djupt inombords. Och påminns när någon tackar nej. Det kan till och med göra att somliga blir lite sura, känner sig anklagade (fastän det givetvis inte är så), påkomna.

 

[Midsommarblomster]

Vi lever i ett socialt sammanhang där det inte är gynnsamt att hålla 100% kontroll över sig själv i sina relationer, tänker jag.

Så är det verkligen.

 

[Bison]

Ja, gillar man inte kaffe klarar man sig ju utan bättre än med. Jag tror attdet jobbiga för mig är samma som någon skriver om ovan. Lite värdinneskam över art bjuda vuxna på tex saft, trots att de vill det. Normer och skam är luriga grejer.

Oj, jag har aldrig känt någon värdinneskam i hela mitt liv
Bryr mig inte om normer alls, tack och lov för det!

 

[Midsommarblomster]

Hur är det ens möjligt vid TS ålder?

Tillräckligt gammal för att det skulle ligga två trötta morotsbiffar till mig och en till i skolmatsalen, och lunchrestaurangerna när jag började jobba inte hade några vegetariska alternativ alls. Sås, potatis och sallad var en vanlig lunch på den tiden eftersom man helt enkelt fick beställa en rätt och be dem ta bort köttet.

 

[Midsommarblomster]

Så då är det kanske inte så konstigt att där finns drag av skam, av förnekelse och även motstridiga känslor när t.ex. en person i ett sällskap inte vill dricka alkohol medan de andra ser det som en viktig bit i umgänget? Jag tror vi kan dras med en hel del sån ”skuld” djupt inombords. Och påminns när någon tackar nej.

Jag tror att kulturen att berusningsdricka absolut kan spela in. Men mest av allt tror jag att det är en social konstruktion som så många andra, jag tror inte att det är enklare att inte dricka alkohol i Centraleuropa. Senast i måndags åt jag lunch tillsammans med kollegor på en fransk bistro där servitören skämtsamt utbrast "What, no wine?" med fransk brytning och skrattade lite innan han plockade undan vinglasen för att hälla upp vårt bubbelvatten.

Vår sociala tillhörighet har ju varit väsentlig för oss som art, och jag tycker inte att det är det minsta konstigt att vi i takt med individualismen också får sociala utmaningar.

 

[Palermo]

Tillräckligt gammal för att det skulle ligga två trötta morotsbiffar till mig och en till i skolmatsalen, och lunchrestaurangerna när jag började jobba inte hade några vegetariska alternativ alls. Sås, potatis och sallad var en vanlig lunch på den tiden eftersom man helt enkelt fick beställa en rätt och be dem ta bort köttet.

Det har jag inte behövt de senaste 30 åren, om vi begränsar oss till Sveriges större städer.

 

[Midsommarblomster]

Det har jag inte behövt de senaste 30 åren, om vi begränsar oss till Sveriges större städer.

Det här var utanför storstäderna. Jag var på vift och pluggade och jobbade under några år i mindre städer innan jag kom tillbaks till Stockholm.

 

[sidensvans]

Jag bjuder några gånger om året på en bättre middag. Om det är typ max 4 brukar jag bjuda på dryck. Eftersom jag har ganska exklusiv vin-smak, typ 180-800 per flaska, burkar folk få ta med egen dryck om vi är fler. Om folk kör och dricker vatten tycker jag absolut inte att det är ett problem. Jag brukar själv oftast ta bilen om jag är hembjuden till någon. Om någon är nykter för att dom ska träna dagen efter kanske jag kan muttra lite tyst om dålig planering. Det som stör mig är om folk dricker söta drycker till oxfilén, det förekommer både läsk och söta cider, både med och utan alkohol. Ska faktiskt inte ha någon nyårsmiddag i år, för jag stör mig så mycket på det. Blir något på tu man hand med sambon istället. Med bra vin och champagne.

 

[Midsommarblomster]

Det här var utanför storstäderna. Jag var på vift och pluggade och jobbade under några år i mindre städer innan jag kom tillbaks till Stockholm.

Haha, jag måste berätta en anekdot. Jag befann mig i en mindre stad under några år och blev vän med några män som var ungefär 10 år äldre än mig. Här var jakt ett vanligt intresse och det skämtades friskt om att jag åt kaninmat. Det var ”friendly banter” på alla sätt och vis, de beklagade sig över mina trötta bönor och jag beklagade mig över att de var grottmänniskor. När vi skulle grilla en kväll sa värden ”Jaha, vad har du med dig idag då?” och jag berättade entusiastiskt att jag hade hittat en ny grillost i affären som jag aldrig testat förut. Han öppnade förpackningen och slängde den på grillen åt mig, och inom loppet av några sekunder smälte den rakt igenom gallret och landade som en sörja i kolen. ”Ser gott ut!, sa han, och insåg snabbt att jag förmodligen förlorat vårt kärleksfulla gnabb för den kvällen.

 

[vemsomhelst123]

Det har jag inte behövt de senaste 30 åren, om vi begränsar oss till Sveriges större städer.

Det är säkert olika, jag är uppväxt i en förort till Stockholm och bör vara hyfsat jämnårig med ts, några år äldre tom, vi hade fantastisk vegetarisk skolmat. Men har varit med om på senare år att vegetarianer fått typ olika varianter av morot på konferensställen i mindre orter, inte ens i djupaste Majorna gick en helt vegetarisk restaurang med vinst fram tills de började med kött https://www.gp.se/kultur/restaurang...-majorna.8acee310-cddc-4f48-9063-6e89cd03731e
Jag tycker mig ha sett en vändande trend i min bekantskapskrets där många var vegetarianer eller veganer för 5-10 år sedan men nu äter kött, dock mycket selektivt med vad för kött/ursprung. Vi har väl råd nu för tiden att äta bra kött antar jag.

 

[Palermo]

Jag tror att kulturen att berusningsdricka absolut kan spela in. Men mest av allt tror jag att det är en social konstruktion som så många andra, jag tror inte att det är enklare att inte dricka alkohol i Centraleuropa. Senast i måndags åt jag lunch tillsammans med kollegor på en fransk bistro där servitören skämtsamt utbrast "What, no wine?" med fransk brytning och skrattade lite innan han plockade undan vinglasen för att hälla upp vårt bubbelvatten.

Vår sociala tillhörighet har ju varit väsentlig för oss som art, och jag tycker inte att det är det minsta konstigt att vi i takt med individualismen också får sociala utmaningar.

Jag tror som du. Man ska inte försköna kontinentalt drickande. Det är inte jättelänge sedan skrumplever var en väldigt vanlig dödsorsak i Frankrike. Jag har minnen av franska nykterhetskampanjer som gav budskapet att man av hälsoskäl inte ska dricka mer än en liter vin om dagen. En fransk kompis till min pappa i Paris tyckte att man kan köra bil efter två flaskor vin.

 

[Nordthor]

Jag bjuder några gånger om året på en bättre middag. Om det är typ max 4 brukar jag bjuda på dryck. Eftersom jag har ganska exklusiv vin-smak, typ 180-800 per flaska, burkar folk få ta med egen dryck om vi är fler. Om folk kör och dricker vatten tycker jag absolut inte att det är ett problem. Jag brukar själv oftast ta bilen om jag är hembjuden till någon. Om någon är nykter för att dom ska träna dagen efter kanske jag kan muttra lite tyst om dålig planering. Det som stör mig är om folk dricker söta drycker till oxfilén, det förekommer både läsk och söta cider, både med och utan alkohol. Ska faktiskt inte ha någon nyårsmiddag i år, för jag stör mig så mycket på det. Blir något på tu man hand med sambon istället. Med bra vin och champagne.

Varför stör du dig på det? Tolkar jag dig rätt så "slipper" du dricka sött till din oxfilé.