Oengagerad karl=jag häxa

[Scar]

Blir ständigt så besviken på min karl. Det ser ofta ut som följande; Vi ska bygga nytt räcke till verandan. 2 alternativ har diskuterats ; kryss eller horisontella ribbor. Jag har under minst 2 veckors tid visat bilder på båda alternativen ( senast igår), pekat på andra räcken vi åkt förbi som haft något av alternativen och pekat och förklarat. Idag står vi och mäter inför materialinköp imorgon. Vi har bestämt oss för horisontella ribbor. Efter en stund när karln frågar hur ribborna ska fästas inser jag att han pratar om vertikala ribbor!! Blir skogstokig och besviken för det visar hur ointresserad han har varit. Ännu en gång!! Han blir såklart sur när jag skäller och nu är jag den elaka häxan som inte kan bete mig som folk.

Han tar aldrig initiativ till saker som måste byggas/fixas med hemma. Även fast han pratar om att det borde göras. När projekten ändå ska påbörjas då jag planerat, mätt och skrivit inköpslista och kollat bästa utförande så har han nooooll koll. Han blir sen sur på mig när jag måste berätta hur han ska göra när han inte vet i vilken ände han ska börja. Jag blir irriterad för att jag måste förklara saker han hade vetat om han varit med och planerat. Han blir sur, skiter i allt och jag får göra allt själv.

Vill mest ventilera! Har testat det mesta för bättre resultat men nä...

Gör jobbet själv! Jag har mängder av projekt i huset och på tomten men uträttar dessa själv. Skulle aldrig få för mig att säga till min fru att hon ska utföra mina projekt. Hon har sina.

Om din man inte har några projekt utan är en mesig lathund och parasit, så ge honom ansvarsområden som disk, tvätt etc. Och så släpper du dessa.

Ja, om man bor ihop hjälps man åt. Så där håller jag med dig. Du har dock en konstig syn på att det är att hjälpas åt att din man utför dina projekt.

 

[Scar]

Skriver man raka motsatsen mot vad man skriver i andra inlägg så bör man nog förtydliga i synnerhet om det som här inte riktigt går att få ihop att båda skulle stämma samtidigt inte jag i vart fall, det blir mindre missförstånd så.

Varför skulle det vara fel att visa ilska?

För en bra kommunikation bör man visa tydligt vad man anser och vad man vill och att visas ilska får det större tyngd.

 

[Scar]

Det var ju det jag undrade. Vem ska man visa det för, hur ska man visa det?
Jag skrattar inte alltid när jag vet att det är olämpligt, även om jag hade kunnat börja asgarva (ja, ibland händer det att jag skrattar åt något högst olämpligt och det är jag INTE stolt över). Samma sak ser jag på ilska. Jag försöker helt enkelt anpassa mig till vad som är mest lämpligt.

Exempel är denna video.
Ja, jag skrattar så jag gråter när jag ser videon samtidigt som jag har skämskudden framme.
Men programledarens hantering av skrattet är ju knappast bra. Eller?

Ha ha ha ha ha

Det där var det bästa jag sett på länge. Ja, omöjligt att inte skratta.

Det är inte programledaren som gör fel utan den som tog in den patienten till programmet. Det kan en ekorre räkna ut att risken för skrattattack är stor.

Påminner om Richard Sjöbergs skrattanfall på Postkodmiljonären men då kom han undan för att det är en rejäl dialekt. Likväl solklart att han skrattar åt henne i alla avseenden.

 

[Brie]

Ha ha ha ha ha

Det där var det bästa jag sett på länge. Ja, omöjligt att inte skratta.

Det är inte programledaren som gör fel utan den som tog in den patienten till programmet. Det kan en ekorre räkna ut att risken för skrattattack är stor.

Påminner om Richard Sjöbergs skrattanfall på Postkodmiljonären men då kom han undan för att det är en rejäl dialekt. Likväl solklart att han skrattar åt henne i alla avseenden.

Jag tycker inte att det var ett dugg roligt.

 

[Scar]

Ha ha ha ha ha

Det där var det bästa jag sett på länge. Ja, omöjligt att inte skratta.

Det är inte programledaren som gör fel utan den som tog in den patienten till programmet. Det kan en ekorre räkna ut att risken för skrattattack är stor.

Påminner om Richard Sjöbergs skrattanfall på Postkodmiljonären men då kom han undan för att det är en rejäl dialekt. Likväl solklart att han skrattar åt henne i alla avseenden.

Läste kommentarer på Youtube och det verkar vara en sketch från en komedishow.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/In_de_gloria

 

[Lobelia]

Varför skulle det vara fel att visa ilska?

För en bra kommunikation bör man visa tydligt vad man anser och vad man vill och att visas ilska får det större tyngd.

Var skrev jag att det inte är okej att visa att man är arg? Jag har flera gånger skrivit att jag tycker det är helt okej att visa känslor.

 

[Saeta]

Ha ha ha ha ha

Det där var det bästa jag sett på länge. Ja, omöjligt att inte skratta.

Det är inte programledaren som gör fel utan den som tog in den patienten till programmet. Det kan en ekorre räkna ut att risken för skrattattack är stor.

Påminner om Richard Sjöbergs skrattanfall på Postkodmiljonären men då kom han undan för att det är en rejäl dialekt. Likväl solklart att han skrattar åt henne i alla avseenden.

Klart det är programledaren som gör fel. Om man har ett program där det finns chans att dessa gäster kommer så får man ju också sköta det professionellt. Sen fattar jag att det nog är lättare sagt än gjort. Jag tror det i detta fallet blir som i skolan, när man börjar fnissa lite och läraren spänner ögonen i en. Man FÅR inte skratta, och bara därför blir det värre. Tillslut spricker allt och det bubblar över.

Ja, jag skrattar också åt klippet. Inte åt personerna i fråga utan för att det hela är en så extremt jobbig situation.

 

[Anders]

Ha ha ha ha ha

Det där var det bästa jag sett på länge. Ja, omöjligt att inte skratta.

Jag tycker heller inte klippet är ett dugg roligt.

 

[Anders]

Påminner om Richard Sjöbergs skrattanfall på Postkodmiljonären men då kom han undan för att det är en rejäl dialekt. Likväl solklart att han skrattar åt henne i alla avseenden.

Jag tror inte det berodde på hennes dialekt som inte var särskilt utpräglad utan hon talade klart och tydligt, Sjöberg själv talade ju med nästan lika mycket dialekt i programmet, utan han var nog bara på allmänt "flamshumör".

 

[Scar]

Jag tror inte det berodde på hennes dialekt som inte var särskilt utpräglad utan hon talade klart och tydligt, Sjöberg själv talade ju med nästan lika mycket dialekt i programmet, utan han var nog bara på allmänt "flamshumör".

Jag tror att han skrattar åt hela henne. Sjöberg är väldigt snäll och artig men när instinkterna talar skrattar även den snälle åt den utsatta, när den utsatta beter sig allmänt udda och konstigt. Det är mänskligt beteende.

 

[Scar]

Klart det är programledaren som gör fel. Om man har ett program där det finns chans att dessa gäster kommer så får man ju också sköta det professionellt. Sen fattar jag att det nog är lättare sagt än gjort. Jag tror det i detta fallet blir som i skolan, när man börjar fnissa lite och läraren spänner ögonen i en. Man FÅR inte skratta, och bara därför blir det värre. Tillslut spricker allt och det bubblar över.

Vad ska Sjöberg göra? Tycker inte han gör fel då det höjer underhållningsvärdet. TV4 lägger upp det på Youtube och tjänar pengar på det så de lär vara nöjda de också.

Damen borde däremot inte vara nöjd över att framställas som freak.

Humorklippet är en sketch. Även enligt sketchen är det riggat för att få en orsak att sparka honom. Så i sketchen utnyttjar bolaget handikappade för att få programledaren och hans team avskedat.

 

[Scar]

Var skrev jag att det inte är okej att visa att man är arg? Jag har flera gånger skrivit att jag tycker det är helt okej att visa känslor.

Sorry, det var @Ullmerkott och @em-pirre som skrev det.

 

[tara]

Gör jobbet själv! Jag har mängder av projekt i huset och på tomten men uträttar dessa själv. Skulle aldrig få för mig att säga till min fru att hon ska utföra mina projekt. Hon har sina.

Om din man inte har några projekt utan är en mesig lathund och parasit, så ge honom ansvarsområden som disk, tvätt etc. Och så släpper du dessa.

Ja, om man bor ihop hjälps man åt. Så där håller jag med dig. Du har dock en konstig syn på att det är att hjälpas åt att din man utför dina projekt.

Jag håller med @Scar ,visst. Problemet är bara att vara arbetsledare i ett äktenskap är inte på något sätt bra, tycker jag. Hur tänker du lösa den situationen? Alltså problemet är,strukturellt eftersom den här passiva aggressiviteten är vanlig både på arbetsplatser och i förhållanden. Det finns ju två äktenskap, företaget/projektet=”få mat på bordet” och kärleken.

Varför skulle det vara fel att visa ilska?

För en bra kommunikation bör man visa tydligt vad man anser och vad man vill och att visas ilska får det större tyngd.

Att visa ilska kostar engagemang. Om mängden engagemang är olika, när blir det ”rättvist”? . En del saker blir aldrig ”rättvisa” , visst. Vad är rimligt?

Problemet är strukturellt. Hjälp till att lösa det.

Just nu tittar jag på Dag (Dan??) på,Netflix så nu är jag anti. Hur 17 är det tänkt att han ska ha några klienter? Han jagar ju iväg alla.

 

[Gunnar]

En mamma berättade för mig att hennes barn blev rädda när de började skolan, de trodde läraren var arg på dem. Vad han gjorde var att tala/läsa med inlevelse.
Hon sa att de efter detta valde att ibland höja rösten hemma, så att barnen förstod att höjd röst inte automatiskt handlade om ilska.

I övrigt vet jag inte om jag vågar kommentera detta

Nu tycker jag vi alla tar varandra i hand och sjunger:

Här inne brukar jag annars försöka att i möjligaste använda uttryck på nivån: "Ash Ture, vad du är tarvlig" med hänvisning till föregående visa.

 

[sjoberga]

En mamma berättade för mig att hennes barn blev rädda när de började skolan, de trodde läraren var arg på dem. Vad han gjorde var att tala/läsa med inlevelse.
Hon sa att de efter detta valde att ibland höja rösten hemma, så att barnen förstod att höjd röst inte automatiskt handlade om ilska.

I övrigt vet jag inte om jag vågar kommentera detta

Nu tycker jag vi alla tar varandra i hand och sjunger:

Här inne brukar jag annars försöka att i möjligaste använda uttryck på nivån: "Ash Ture, vad du är tarvlig" med hänvisning till föregående visa.

Det vore ganska konstigt att, i en iver att inte höja rösten, prata i ett lågt, monotont röstläge konstant.

Någon tidpunkt i tråden sprang tråden iväg från att diskutera just höjd röst för att uttrycka känslan ilska och hur ofta man känner ilska i sin vardag, till en hel flora av observationer, utgående från två diametralt olika läger.

 

[nightcrawler]

Jag hade en bildlärare på högstadiet som var väldigt högljud. Alla som hade hört talas om den "galne" bildläraren var livrädda när dom kom i sjuan. Men man lärde sig snabbt att det inte var så farligt. Avbryt inte när han håller lektion, be om ursäkt när du kommer sent. Är dörren stängd så öppna inte. Han jagade upp sig själv när han undervisade och han kunde låta fullständigt galen. Men som sagt efter dom första lektionerna så visste man hur han funka. I övrigt var han en mycket bra lärare. Han var faktiskt sjysst och behandlade alla lika.
Han sa till och med själv att han var knäpp. Det berodde på granatsplitter i huvet.

 

[Scar]

Jag håller med @Scar ,visst. Problemet är bara att vara arbetsledare i ett äktenskap är inte på något sätt bra, tycker jag. Hur tänker du lösa den situationen? Alltså problemet är,strukturellt eftersom den här passiva aggressiviteten är vanlig både på arbetsplatser och i förhållanden. Det finns ju två äktenskap, företaget/projektet=”få mat på bordet” och kärleken.


Att visa ilska kostar engagemang. Om mängden engagemang är olika, när blir det ”rättvist”? . En del saker blir aldrig ”rättvisa” , visst. Vad är rimligt?

Problemet är strukturellt. Hjälp till att lösa det.

Just nu tittar jag på Dag (Dan??) på,Netflix så nu är jag anti. Hur 17 är det tänkt att han ska ha några klienter? Han jagar ju iväg alla.

Det behöver inte vara fel att en blir arbetsledare. Men det kräver att den som tar sig an den rollen är bekväm i den.

Problemet som i detta fall om kvinnan blir det må vara att hon förlorar attraktionen. Så hon kan vara öppen med den biten för honom. Berätta för honom vad hon förväntar sig. Hon behöver däremot ge honom mer utrymme att låta honom bidra på sitt sätt.

Utifrån ett manligt perspektiv kan jag konstatera att jag gjort mycket fel men klarat mig bra i min relation eftersom jag är energisk, arbetsam och idérik.

Detta kom dock med föräldrarrollen, var ganska lat rörande hemmaarbete och hemmaaktiviteter tidigare i mitt liv. Vill att mina barn ska ha det så bra som möjligt. Nu behövde inte min fru säga det till mig men trådskaparens man verkar behöva en rejäl spark i baken så att han vaknar. Ingen gillar en lat man.

Oavsett om hennes man är lat eller inte så är det illa att hon upplever det så. Han måste definitivt börja agera för att lösa det problemet.